Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera rättsliga konstruktioner av barnrättsdiskursen i umgängesmål när föräldern utövat fysiskt eller sexuellt våld mot barnet eller den andre föräldern. Studiens frågeställningar bestod av att besvara hur diskursen kring barnets bästa samt föräldrarätten framställs och konstrueras i tingsrättens bedömningar. För att uppfylla studiens syfte har en tematisk analys av 14 domar om umgänge från en tingsrätt i Sverige 2022 genomförts. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och det teoretiska ramverket består av begreppet diskurs samt ett rättsligt perspektiv. Författarna har undersökt två huvudteman bestående av de två aktuella diskurserna samt flera underkategorier kopplat till tecken som lyfte fram olika aspekter av diskurserna. Under huvudtemat kring barnets bästa hittade författarna tre aspekter som tingsrättens använde för att konstruera begreppet i sina bedömningar. Dessa aspekter bildade underkategorierna; barnets åsikter - barnet som subjekt eller objekt, barnets behov av skydd och barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna. Under huvudtemat diskursen kring föräldrarätten fann författarna två underkategorier, den synliga föräldrarätten och det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern. Studiens analys visade att de två huvudsakliga spåren tingsrätten gick på i skapandet av diskursen kring barnets bästa var behovet av god kontakt med föräldrar alternativt behovet av att skydda barnet. Vidare visade analysen på brister vad gäller att låta barnen komma till tals i tingsrättens bedömning då beskrivningar av barnets vilja helt saknades i 12 av 23 fall. I 10 av 23 fall beviljades umgänge trots att barnets inte fått komma till tals alternativt att tingsrätten inte tillmätt barnets åsikter betydelse. Vad gäller föräldrarätten hittade författarna tre fall där förälderns behov uttalat påverkade bedömningen. Angående det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern fann författarna att barnets bästa premieras i 12 fall utifrån att barnets behov av skydd ledde till avslag alternativt att barnets vilja att träffa föräldern var grund för besluetet att asvlå eller bevilja umgänge. I 10 fall ansåg författarna att föräldrarättsdiskursen indirekt premierades framför barnets bästa då behovet av god kontakt med föräldern ledde till beviljat umgänge trots att barnets åsikter inte tillmätts betydelse. Med det sagt, kan det konstateras att tingsrätten i samtliga av sina bedömningar hänvisar till barnets bästa.

No description available.

BARNDELAKTIGHETEN KOLOSS PÅ LERFÖTTEREN KVALITATIV STUDIE OM SOCIALSEKRETERARNAS SYN PÅ BARNS RÄTT OCH MÖJLIGHET TILL DELAKTIGHET I ENLIGHET MED BARNKONVENTIONENANITA DODIG MERSIHA DURAKOVIC Dodig, A. & Durakovic, M. Barndelaktighet, en kollos på lerfötter. En kvalitativ studie om socialsekreterarnas syn på barns rätt och möjlighet till delaktighet i enlighet med barnkonventionen. Examensarbete i socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015.Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterarnas uppfattningar om och inställningar till barnets rätt till delaktighet i enlighet med barnkonventionens intentioner. Ambitionen är att undersöka hur barndelaktigheten uppfattas och definieras, hur den förhåller sig till principen om barnets bästa och arbete utifrån barnperspektiv, samt vilka faktorer som påverkar barnets rätt och möjlighet till delaktighet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter som vid tre olika förvaltningar inom Malmö stads socialtjänst på olika sätt arbetar med barn. Som teoretisk ram för denna studie används Shiers barndelaktighetsmodell och i lämpliga delar anknytningsteorin.Studiens resultat visar att barndelaktigheten inom de undersökta socialtjänstens verksamheter knappt motsvarar nivå tre i Shiers barndelaktighetsmodell det vill säga barnkonventionens intentioner. Detta till följd av vissa hindrande attityder hos socialsekreterare med koppling till en syn på barn som mycket sårbara och i behov av vuxnas skydd vilket medför att barnets rätt till delaktighet ofta blir inskränkt till följd av hänsynstagandet till skyddsaspekten och möjliga risker. Det största hindret för barndelaktighet finns dock i de bristande organisatoriska förutsättningarna i form av en alltför stor arbetsbörda, ökad fokus på administrativa uppgifter, samt en kronisk brist på tid och resurser. Detta är något som omöjliggör skapande och upprätthållande av tillitsfulla relationer mellan barn och socialsekreterare vilket är en grundläggande förutsättning för en effektiv barn-delaktighet. Huvudslutsatsen är att barndelaktighetsagenda idag förefaller vara en koloss på lerfötter som inte förmår bära utsatta barn mot en framtid där deras rättigheter bejakas, vidareutvecklas och delaktigheten har en mening i barns ögon. Nyckelord: anknytning, barnets bästa, barndelaktighet, barnperspektiv, barnkonvention, socialt arbete, socialsekreterare. / CHILDREN’S PARTICIPATION A COLOSSUS ON THE FEET OF CLAYA QUALITATIVE STUDY OF CHILD WELFARE SOCIAL WORKERS VIEWS ON THE RIGHT AND OPPORTUNITIES OF A CHILD TO PARTICIPATION IN ACCORDANCE WITH CRC ANITA DODIG MERSIHA DURAKOVIC Dodig, A. & Durakovic, M. Children’s Participation, A Colossus on the Feet of Clay. A Qualitative Study of Child Welfare Social Workers Views on Rights and Opportunities of a Child to Participation in Accordance with CRC. Degree project in social work 15/30 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work. 2015.This study aims to investigate the child welfare social workers perceptions and attitudes towards a child’s right to participation in accordance with the intentions of the CRC. The aim is to explore how children's participation is perceived and defined, how does it relate to the principle of the child’s best interest and work based on the child's perspective, as well as which factors affect a child's right and opportunity to participate. The study is based on a qualitative research approach in which empirical data were obtained through semi-structured interviews with seven social workers at three social service authorities in Malmö municipality. As a theoretical framework for this study, a Shier’s model of child participation in decision-making and when appropriate attachment theory are used.The result shows that child participation within the investigated social-service authorities hardly corresponds to level three in Shier’s child participation model i.e. CRC's intentions. This is due to some obstructive attitudes of social workers linked to a view of children as vulnerable and in need of adult protection, which leads to situation in which child's right to participation is often restricted due to the consideration of the protective aspects and possible risks for a child. The largest obstacles, according to social workers, relate though to organizational conditions such as an excessive workload, increasing of administrative tasks, and chronic lack of time and resources. These obstacles prevent the creating and maintaining of trusting relationships between children and social workers, which is a basic prerequisite for effective child participation. The conclusion is that child participation agenda today appears to be a colossus on the feet of clay not capable of carrying deprived children towards the future where their participation rights are affirmed, further developed, and gain meaning in the eyes of children.Keywords: attachment, child convention, children`s participation, children looked after, child’s perspective, social work, social workers.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget. Barnets övriga nätverk spelar en viktig roll för barnet och umgänge bör ske även med för barnet viktiga personer i omgivningen. Att samarbetet kring barnet i umgängesfrågan är av stor betydelse för barnets välmående och utveckling påvisas i studien med hjälp av utvecklingsekologi. Samarbete inom socialtjänsten har betydelse till exempel för att dubbla budskap från socialtjänsten inte ska oroa barnet, dess föräldrar eller familjehem. Socialtjänsten bör vidare samarbeta med föräldern för att föräldern ska kunna utvecklas till en god umgängesförälder och med familjehemmet för handleda dem i att hur det kan vara att leva med ett barn som har upplevt svåra situationer. Slutligen har samarbetet mellan familjehem och de biologiska föräldrarna tagits upp som kanske det viktigaste samarbetet kring barnet, då barnet för att utvecklas väl behöver se att normerna i de olika föräldrasystemen kan stämma överens.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa – barn placeringar. / The work addresses the topics of gender, parenthood and social work filed against the best interests of the child. Issues highlighted are the instances of social work dealing with gender issues in relation to parenting and the best interests of the child and how this is taken into account in the investigated social work practice. Gender is not discussed under structured forms in the examined activities, but the majority of them discussed it in other forms. During the work it has become clear that the perception of father role is changing and that the father is more in their children's lives than previous research shows. However, informants lift up the problems of public accommodation, that parents and children cannot always be under the same unit of social services and a lack of father - child placements.

Varje år vräks hundratals barn i Sverige. Detta trots att Sverige för 25 år sedan ratificerade Barnkonventionen, att barnets bästa är implementerat i svensk lag samt att Socialstyrelsen sedan år 2002 har haft ett särskilt uppdrag att förebygga vräkningar och att helt eliminera vräkningar av barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barnets bästa tas i beaktande i domar som rör barnvräkningar och i verkställigheten av dessa. 34 domar har studerats och en intervju har genomförts med informanter från kronofogden i en skånsk kommun. Resultatet visar att barnet nämns i domar som rör vräkning men endast i ett fåtal fall i domskälen. I endast en av de studerade domarna nämns barnets bästa och påverkar utgången av fallet. Vidare framkommer det att kronofogden inte tar särskild hänsyn till om ett barn riskerar att vräkas, däremot läggs stor vikt vid ett gott bemötande och god kontakt med socialtjänst i dessa fall. / Each year, hundreds of children in Sweden get evicted. This despite the fact that the Swedish government 25 years ago confirmed the Convention on the Rights of the Child, the “best interest of the child” is implemented in Swedish law, and that the Health and Human Services Department since 2002 has been given the assignment to prevent evictions and to completely eliminate evictions of children. The purpose of this study is to examine how the best interest of the child are taken into account in judicial decision concerning children who are evicted and the executions of these decisions. 34 judicial decisions have been studied and one interview with representatives of the Swedish Enforcement Authority in a city in Skåne has been carried out. The result of this paper shows that children are mentioned in judicial decisions concerning evictions, however this is stated in only a few of them. In just one of the studied judicial decisions the best interest of the child is mentioned and this has influenced the outcome of the case. Furthermore, it appears that the Senior Enforcement Officer doesn’t take in consideration whether a child is likely to be evicted or not. The center of interest is on good treatment against the child and a specific contingence with social services is seen as necessary.

In 2020, the Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish law, with the aim that the child perspective and the best interests of the child would be reinforced in areas such as refugee law. At the same time, the temporary law (2016:752) was introduced in 2016, which limits the child's possibility of obtaining a Swedish residence permit. Using the legal dogmatic method, this study answers the purpose and aim of this thesis that is; what factors determines whether a child is allowed to stay in Sweden or not, how the best interest of the child and child-specific grounds for residence permit are interpreted in applicable law and in cases where children's asylum cases are tried in the Court of Migration, and lastly what conclusions can be drawn from these findings. The thesis achieves this by analyzing and comparing four different judgments from the Court of Migration to examine how the Convention on the Rights of the Child, the Aliens Act and the best interest of the child is applied in the different cases as well as the varying factors that makes them differ. The results in the thesis goes through the applicable law in the field and present child-specific provisions in applicable law such as in the Convention on the Rights of the Child, the Aliens Act and the Temporary law from 2016, combined with the preparatory work of the laws that contributes to how these provisions are interpreted and understood, and praxis in the form of 4 different judgements. The analysis concludes the differences in the judgements and that there are certain aspects and factors in the judgments that seem to have been crucial in the Migration Court's assessment and decision. Finally, the thesis presents the conclusions that can be drawn from these outcomes, as well as an investigation on the limitations of the principle of the best interest of the child in asylum law, which ultimately results in the child's best interests being, in principle, complex and requiring interpretation.

Abstract This study is discussing how to reduce the risk of abuse during visitation with a parent that the child does not live with full-time. In January of this year, 2023, an 8-year-old boy was murdered by his father during a 2-hour court ordered visitation. The parents had been engaged in a custody battle for most of the boy’s life and the mother had gained sole custody last year. The study explores the remits of the social services, the custodians, and the courts within the area of visitation rights for the child. Where do the responsibilities lie and who can prevent anything like what happened to the boy called Tintin from happening again? The essay methodically works through current legislation, policies and professional guidelines in the form of a text analysis and then explores relevant research and court rulings with a critical eye to find gaps in the delivery of the legislation and guidelines. Special attention is given to the rights of the child and the rights and responsibilities of the parents or custodians. The study finds that the legislation has not kept up with current family dynamics and that the courts determine the rights of the child from a general perspective rather than an individual one as is required by the legislation.A lot of the responsibility for risk-assessment before a visitation with the other parent lies on the parents themselves. It is normally the parents that bring a custody case about visitation rights to the social services or to the courts. It is rare that the social services bring a case to court even though the legislation is there in order to protect the child in case the parent does not. Research quoted in the study reveals that domestic violence is present in a majority of court cases relating to custodial matters but that the courts may suffer from a lack in knowledge or from a failure to look at the impact of said violence on the individual child. The study finds that the conflict between the two parents often take center stage in court hearings and that the child’s needs come second or are drowned out in the general conflict.The conclusion of the study is that what happened to Tintin could happen again today but pending legislation in both the area of family law and legislation around domestic violence and rights of the child that may change the legal landscape within a near future. / Sammanfattning I denna studie vill jag undersöka vilket handlingsutrymme, det vill säga möjligheter till handling, som vårdnadshavare och socialnämnd har när det gäller att skydda barn från riskumgängen. Frågan kom till sin spets i januari 2023 då 8-årige Tintin blev mördad av sin pappa under ett två timmars umgänge fastställt i domstol. Tintins föräldrar hade legat i en vårdnadstvist under större delen av sonens liv och hans mamma hade fått enskild vårdnad året innan.Studien undersöker det institutionella handlingsutrymmet, det som styrs av lagar och regler, hos socialtjänsten, familjerätten, domstol och vårdnadshavare i den familjerättsliga frågan om umgänge. Finns det möjligheter att förhindra att det som hände Tintin händer igen? Studien arbetar sig metodiskt igenom aktuell lagstiftning, riktlinjer och styrande myndigheters handböcker för att sedan undersöka relevant forskning inom området och granska hur lagarna omsätts i praktiken. Särskilt fokus sätts på barnets rätt och vårdnadshavarens ansvar. I sista avsnittet görs en framtidsspaning där en rad lagförslag är på gång både i form av en revidering av föräldrabalken och inom områdena barns delaktighet och våld i nära relation.Resultaten visar att lagstiftningen inte har hängt med i förändringarna som skett i den svenska familjebilden det senaste årtiondet och att domstolarna behöver mer utbildning i hur våld påverkar barn. Studien hänvisar till forskning och aktuella undersökningar som visar att våld finns med i bilden i majoriteten av alla familjerättsliga mål i domstol. Studier av domslut visar att domstolarna ofta gör mer generella bedömningar av barnets bästa hellre än individuella vilket lagen påkallar, detta är ett av områdena som kommande lagstiftning fokuserar på. När det gäller de olika aktörernas handlingsutrymme visar studien att ett stort ansvar för riskbedömningar inför umgängen läggs på vårdnadshavarna och att fokus på nuvarande och kommande lagstiftning är att minska antal ärenden i domstol. Även om socialnämnden har möjlighet att själva väcka talan i vårdnads- och umgängesfrågor är detta sällsynt, likaså ställs väldigt höga rekvisit för att beslut om tvångsåtgärder inför ett riskumgänge skall fastställas av domstol. I sammanfattning visar studien att föräldrarnas konflikt ofta överskuggar barnets röst i domstolsförhandlingar och att det inte finns garantier för att det som hände Tintin inte kan hända igen. Förhoppningen finns att kommande lagstiftning och revidering av föräldrabalken kommer att öka kunskapen om utsatthet för våld och stärka barnets röst vilket kan skydda barn från riskumgängen i framtiden.

The best interests of the child should be a primary consideration in matters of custody, residence, and access. The assessment of the best interests of the child should in particular consider the risk of the child being harmed and the child's need for a close contact with both parents. In addition, the child has a right to be informed and to express his or her views.  Allegations of domestic violence are common in custody disputes. If such allegations are made during the proceedings, a risk assessment should always be carried out to assess whether there is a risk of harm to the child. Nevertheless, allegations of violence are rarely considered in the handling of custody disputes. The results of a review of applicable law as well as an empirical study of case law show that this is mainly due to legislative deficiencies. The prospects for conducting in-depth investigations of violence in custody disputes are limited by the fact that investigative procedures require consent from the parents. Furthermore, there is no clear method for assessing and evaluating allegations of violence in the context of custody proceedings. These deficiencies are reflected in the application of the law by the courts, where allegations of violence are often dismissed or excluded. There is a need for reform to ensure that the child perspective and the rights of the child are considered in the handling of custody disputes where allegations of violence are made. One possible solution is to always open a child protection investigation if allegations of domestic violence are made, since a child protection investigation is not limited by the consent of the parents. Other possible improvements include the development of a methodological support for evaluating allegations of violence, and a clarification of the courts' obligation to promote consensual solutions. / Barnets bästa ska vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I bedömningen av barnets bästa ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Utöver detta har barnet även en rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Uppgifter om våld inom familjen är vanligt förekommande i vårdnadstvister. Framkommer det uppgifter sådana uppgifter vid handläggningen bör en riskbedömning alltid göras, för att bedöma om det finns en risk att barnet far illa. Trots det beaktas uppgifter om våld sällan vid handläggningen av vårdnadstvister. Resultaten från en granskning av gällande rätt samt en empirisk undersökning av underrättspraxis visar att detta främst orsakas av brister i lagstiftningen. Förutsättningarna att genomföra djupgående utredningar av våld vid handläggningen av en vårdnadstvist begränsas av att inhämtande av uppgifter är beroende av föräldrarnas samtycke. Det saknas vidare en tydlig metod för hur uppgifter om våld ska bedömas och bevisvärderas inom ramen för ett vårdnadsmål. Dessa brister får genomslag i domstolarnas rättstillämpning, där uppgifter om våld ofta avfärdas eller utesluts. Det föreligger ett behov av reformer för att barnperspektivet och barnrättsperspektivet ska få genomslag vid handläggningen av vårdnadstvister där uppgifter om våld framförts. En möjlig lösning är att alltid inleda en barnavårdsutredning om det framkommer att det kan ha förekommit våld inom familjen, eftersom möjligheterna att inhämta uppgifter i sådan inte är begränsade av föräldrarnas samtycke. Andra möjliga förbättringar inkluderar ett utarbetande av ett metodstöd samt ett förtydligande av domstolars skyldighet att verka för en samförståndslösning.

Enligt 6 kapitlet 2 a § föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. I paragrafens andra stycke framgår det att domstolen vid dess bedömning av vad som är bäst för barnet ska fästa särskilt avseende vid risken att barnet far illa och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa två principer kan avvägas mot varandra i en vårdnadstvist där uppgifter om våld har framkommit. För att undersöka detta har den rättsdogmatiska metoden tillämpats och rättskällor så som lagstiftning, förarbeten, domstolspraxis och doktrin har använts. Resultatet visar på att domstolens riskbedömning är av stor betydelse, då en konstaterad risk och tillräcklig risknivå är uppnådd kan innebära en begränsning av vårdnaden.