Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna. Dock fanns det en samstämmighet om att det är svårt att kompensera den känslomässiga förmågan hos vårdnadshavarna. Resultatet visade på behov av någon form av stöd till vårdnadshavare med begränsning i intelligens för att tillgodose barnets behov av att växa upp i en trygg miljö. / The research was about the professionals’ view of guardians, who had an intellectual limitation, and their children. This was a historically new and relevant subject. The overall goal with this study was to investigate whether a guardian with intellectual limitation had the capability to handle a child’s emotional and behavioral development.   Six interviews with  working professionals in various branches of social work was performed and processed with inductive thematic analysis. The results led to four themes which pointed out how difficult the subject is and that it has a loaded character. What differentiated the professionals from one another was their own experience, which resulted in how they reasoned about and looked at the potential development opportunity for the guardians. However, there was a consensus that it is difficult to compensate for the emotional character of the guardians. The results indicated a need for some sort of support for these guardians, who suffered from an intellectual limitation, in order for them to be able to provide the children with a safe environment upbringing environment.

No description available.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik.

År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen.   Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden. Studien ska undersöka hur ett barnperspektiv tas tillvara samt vilka följder konstruktionerna kring den vräkningshotade barnfamiljen får. Studiens frågeställningar är: Hur konstrueras bilden av barn i rättsfallen? Hur konstrueras ett barnperspektiv i rättsfallen? Hur konstrueras bilden av föräldrar/vårdnadshavare i rättsfallen? Vilka följder får konstruktionerna av barn, barnperspektiv och vårdnadshavare? Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är socialkonstruktionism. Metoden som använts i uppsatsen är diskursanalys och diskursteori och det empiriska materialet utgörs av 13 rättsfall från Svea hovrätt.    Resultatet och analysen visar att den typiska vräkningshotade barnfamiljen i materialet består av en ensamstående vårdnadshavare med barn och som hotas av vräkning på grund av problem med hyresbetalningen. Det stora mönstret i materialets definierade diskurs om den vräkningshotade barnfamiljen är att familjen inte konstrueras som en enhet av hovrätten. Vårdnadshavaren konstrueras som en ansvarslös hyresgäst. I de få fall där hovrätten talar om barnen är det endast som en del av en avvägning som görs, av vårdnadshavarna konstrueras barnen antingen som några som bara bor i bostaden eller som personer i behov av skydd. Familjens behov av att få bo kvar i bostaden argumenteras i vissa fall utifrån hela familjens behov och ibland särskilt utifrån barnens behov. Den typiska barnfamiljen i denna studie blir vräkt, vare sig de konstruerar ett behov av att få bo kvar eller inte.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande: Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv? Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna? I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn på stress.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Studien handlar om hur barn i skolan ser på stress, samt vilka ord och känslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vår undersökning är alla i åldrarna mellan 9 och 12 år och går i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien är att ta reda på om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lärare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frågeställningar som vi utgått från är: Hur tänker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress då de fritt får koppla ordet samman med en känsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem. De metoder som använts för att få svar på våra frågeställningar var via videodokumentation och kvalitativa intervjuer. Enkäter har också använts för att få ihop ett brett underlag till empirin. De teoretiska utgångspunkter som används är teorier om hur människan ska känna ett sammanhang i sin vardag och människans olika behov att känna tillfredställelse och självförverkligande. Den forskning som används är relevant till det aktuella ämnet, stress. Resultatet i studien visar att barn har en rad olika stressfaktorer som bidrar till både inre och yttre stressreaktioner. Slutsatsen som dragits är att barn upplever stress i skolan och att lärarna har en viktig roll när det kommer till att förhindra att barnen känner stress i skolan.Nyckelord: Barns perspektiv, skola, stress, stressfaktorer, stressreaktioner

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas. Undersökningen visar att de intervjuade har uppmärksammat detta som ett problem för att målen som fritidshemmen ska kunna uppnås. Undersökningen visar att det finns en problematik att följa målet att "ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande" (Skolverket 2011 LGR 11: 14) i och med de stora barngrupperna som finns på fritidshemmen. Resultatet visar däremot att detta inte är generellt för alla skolor. I studien framgår hur mycket fritidspedagogerna främjar delaktighet och dialog i fritidshemmen. I resultatet visar det sig att både fritidspedagoger och forskare utrycker vikten av att arbeta med dialog och delaktighet.

Vår studie är en kandidatuppsats i ämnet Sociologi är författad vid Uppsala Universitet höstterminen 2015. Studiens syfte var att undersöka hur utredningsverktyget Signs of Safety inverkan vid socialtjänstens utredningar med barn som upplevt våld. Vi har med förförståelse inom fältet, e-postenkäter från socialsekreterare samt texttolkning av utredningsverktyget Signs of Safetys manual för användning genomfört en sociologisk studie. Läsaren förs genom historiken från instiftningen av förbud mot barnaga i början av 1900-talet, bildandet av folkhemmet på 1930-talet till barnavårdslagstiftningens uppgradering på 1960-talet när medvetenheten ökade kring ämnet barnmisshandel. Vidare förs läsaren till BRIS etablering i Sverige på 1970-talet, skapandet av socialtjänstlagen och LVU till dagens implementering av utredningsverktyget Signs of Safety. Olika aspekter av vikten av såväl utbildning som praktisk erfarenhet belyses. Tidigare forskning med koppling till vårt valda ämne tas i beaktas i studien. Med hjälp av vår valda teori Actor Network Theory har vi undersökt socialsekreterarens roll i förhållande till Signs of Safety i socialtjänstens utredningsarbete och hur de förmedlar barnets röst och barnperspektivet. Vi har undersökt hur användandet av utredningsverktyget Signs of Safety påverkar utredningsarbetet med barn som upplevt våld. Studien resulterade i att vi på detaljnivå har beskrivit det maktförhållande som råder mellan lagstiftningen, samhället och det enskilda utsatta barnet vid det praktiska användandet av utredningsverktyget Signs of Safety. Under studiens gång framkom komplexiteten i socialsekreterarens roll och hur användandet av Signs of Safety som utredningsverktyg kan mekanisera professionen. Vidare har vi belyst ett barnperspektiv, hur barnets röst blir hörd och hur socialsekreteraren hjälper till att skapa trygghet genom nätverksbyggande åtgärder, vilket även har kopplats till detaljrikedomen i vår valda teori. Avslutningsvis presenterades tänkbara forskningsområden som uppkommit till följd av vår studie.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Hälsoäventyrets pedagogiska arbete påverkar kunskaper och attityder hos barn i åldrarna 12-13 år gällande tobak och tobaksanvändning. I studien genomfördes enkätundersökningar på tre olika skolklasser som besökt Hälsoäventyrets program “Typ tobak, liksom... ”. Enkäten innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågor och svaren analyserades med hjälp av programmet Webropol samt genom en tematisk analys. Resultatet visar på att barnen uppskattar Hälsoäventyrets pedagogik för att den är varierad, lekfull och praktisk. En majoritet av barnen anser dessutom att deras attityd mot tobak påverkats. De främsta anledningarna är att barnen har fått mer kunskap och förståelse om tobak och dess negativa inverkan på kropp, miljö och ekonomi, detta har även påverkat barnen till att inte vilja använda tobak i framtiden.

No description available.