Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet. Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet? I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem. Aktiviteten avslutades med ett besök till toaletterna där rören uppmärksammades och avloppssystemet diskuterades. Resultaten visar att barnens uppfattningar om avloppssystem utvecklades. Till en början kände barnen främst till de synliga delarna av avloppssystemet, som toaletten och spolknappen. De kände inte till många funktioner som avloppssystemet har till exempel gallret och sanden som renar vattnet. Efter den pedagogiska aktiviteten hade barnens individuella förståelse för avloppssystemet förbättrats både när det gäller avloppssystemets komponenter och också dess funktioner. / The purpose of this study is to show how preschool children can learn about technical systems, in particular the sewerage system and how their perceptions of it changes after a pedagogical activity. The question this study intends to investigate is: What perceptions do 4-5 year olds have about the sewerage system before and after a pedagogical activity? The study is based on six children´s perceptions of the sewerage system. Qualitative interviews were used before and after a pedagogical activity to get an understanding of the children´s perceptions. In the pedagogical activity pictures of a simplified sewerage system were shown to explain how it could work. They then got to construct and test a simplified sewerage system several times. After this the same pictures were presented and the children had to put them together by them self to get a complete sewerage system. The activity was concluded with a visit to the toilets to look at the plumbing and discussions about the sewerage system.  The results of the study show that the children´s perceptions of the sewerage system developed. Initially the children primarily had knowledge about the visible parts of the system, like the toilet and the flush button. Their understanding of the functions of a sewerage system was also poor. After the pedagogical activity the children´s individual perceptions of the sewerage system had developed both regarding to the components and the functions of the sewerage system.

The purpose of the study was to investigate what preschool children discover in the traffic system. The study is qualitative and has been conducted through an activity and an interview. The activity gave the children an opportunity to investigate a traffic system and its various components, traffic, crosswalk, sidewalk, wells and bus stop. The purpose of the interview was to deeper discuss children’s discoveries during the activity. The study involved a total of four children aged 5-6 years. Four days after the activity an interview was held where we discussed the children’s discoveries in the traffic system. The result shows that after the activity, the children who participated had developed new knowledge about the traffic system based on the other children's experiences and discussions. The result shows the children's ability to acquire knowledge of the traffic system, and their ability to draw their own parallels to their own experiences. The children showed understanding and knowledge of: the traffic lights, the crossing point, the lines in the road, the bus stop and the curbs on the sidewalk. They also developed an understanding that there is water underneath us in the ground, when we discussed the wells in the road. / Syftet med studien är att undersöka vad barn i förskolan upptäcker i trafiksystemet. Studien är kvalitativ och har genomförts med en aktivitet och en intervju. I aktiviteten gavs barnen möjlighet att undersöka ett trafiksystem och dess olika delkomponenter, trafikljus, övergångsställe, trottoar, brunnar och busshållplats. Syftet med intervjun är att diskutera djupare kring de upptäckter barnen gjort vid aktiviteten. I studien deltog sammanlagt fyra barn i 5-6 års ålder. Genom en pedagogiskaktivitet blev barnen introducerade för ett trafiksystem och efter fyra dagar genomfördes en intervju där vi diskuterade kring barnens upptäckter i trafiksystemet. Resultatet grundas på aktiviteten och intervjun som utgår ifrån en analys om vilka likheter de har. Efter aktiviteten hade barnen som deltagit utvecklat nya kunskaper om trafiksystemet utifrån de andra barnens erfarenheter och diskussioner. Resultatet visar på barnens förmåga att ta till sig kunskaper om trafiksystemet, och deras förmåga att dra egna paralleller till egna erfarenheter. Barnen visade förståelse och kunskaper om: trafikljusen, övergångsstället, strecken i vägen, busshållplatsen och kantstenarna på trottoaren.   De utvecklade även en förståelse för att det finns vatten under oss i marken då vi diskuterade brunnarna i vägen.

Studiens syfte var att skapa förståelse för barns uppfattningar om hur människan lever på en rymdstation och hur digitala verktyg och estetiska uttrycksformer kan bidra med att synliggöra barns uppfattningar om människan i rymden. Studien utgick från en kvalitativ ansats med åtta barn i femårsåldern. Barnen fick ta del av bildspel, bilder och filmer och samtala om det de sett. Första aktiviteten handlade om livet på en påhittad rymdstation från det populärkulturella fenomenet Star Wars. Därefter fick barnen delta i en aktivitet som handlade om livet på en riktig rymdstation. Efter vardera aktiviteten fick de rita bilder utifrån samtalen och berätta om sina bilder. I den tredje och sista aktivitet fick barnen samtala om vad de varit med om igen. Resultatet visade att barnen uttryckte komplexa frågeställningar om rymdteknik och naturvetenskapliga fenomen, de ställde frågor och önskade att se fler filmer om livet på en rymdstation. De digitala verktygen bidrog som ett hjälpmedel till att barnen uttryckte sina tankar och gav upphov till fler samtal. Estetiska uttrycksformer i form av bildskapande gav barnen ett ytterligare sätt att utrycka sig på.

The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and thoughts pre-school children have on water – and sewage systems. The most interesting part will be to examine which components, of the water – and sewage systems, the children have knowledge about. Another interesting part to look into is whether the children’s age, gender and the pre-schools geographical position affects what the children knows about the systems. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews, with 15 children in the ages of 4-6. The investigational method was chosen because I wanted to hear the children’s view on the sewage system. The children were interviewed separately, and all the interviews were started with a discussion about toilets. Questions about water – and sewage systems were then asked, to elicit what each individual child knew about the systems. The result shows that the knowledge about water – and sewage systems differs a lot between the children. Some could only name one component, while others could up to six different parts. The age of the children didn´t affect the results, but it´s clear that the boys had more knowledge about the different systems, than the girls had. The children that go to a pre-school in an urban area generally had more knowledge about Sewage treatment, than the children in the rural area. / Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn ser på vatten och avloppssystemet. Intresset ligger i att undersöka vilka komponenter i vatten och avloppssystemen barnen har kunskaper om. Att jämföra vad som har betydelse för barnens kunskaper är också intressant för att se om barnens ålder, kön och förskolans geografiska läge har betydelse för vilka kunskaper de har. I studien ingick 15 förskolebarn åldern 4-6 år. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet. Barnen intervjuades var för sig och varje intervju inleddes med att prata om toaletten. Frågor om vatten och avloppssystemet ställdes för att få fram vad varje barn hade för kunskaper. Resultatet visar att kunskaper om vatten och avloppssystemet skiljer sig väldigt mycket mellan barnen, de kunde nämna mellan 1-6st olika komponenter. Ålder har inte betydelse, men pojkarna hade överlag mer koll på de olika systemen än flickorna. Barnen som går på en förskola i tätorten hade generellt mer kunskaper om avloppsreningen än barnen på landsbygden.

Vi vill i denna studie lyfta barns perspektiv genom att undersöka barns uppfattningar av inkludering och exkludering i förhållande till kamratrelationer på förskolan samt dilemmat ”alla får vara med”. Studien bygger på gruppintervjuer med förskolebarn. För att undersöka och få svar på studiens frågeställningar genomfördes 15 gruppintervjuer med totalt 50 barn i 4 - 6 års ålder på tre olika förskolor i Halland. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i dilemmaperspektivet, vilket innebär att dilemman diskuteras utifrån flertalet synvinklar utan att fastställa en rätt eller fel sanning. Resultat och analys visar att barnen satte inkludering och exkludering i relation till att få vara med eller inte få vara med och hur det kan kännas. Barnen uttryckte sig verbalt om detta i relation till ett filmavsnitt från serien ”Djuren på Djuris”, men även i förhållande till kamratrelationer. Slutsatsen visar att barnen verbalt uttryckte att det fanns ett dilemma gällande att få vara med eller inte i lek med andra. Detta framgick då barnen nämnde att det var lika viktigt att inkludera kamrater i lek som att få sin röst hörd i att vilja att alla inte alltid måste vara med i alla lekar. / In this study we want to highlight children’s perspective by examining children’s perceptions of inclusion and exclusion connected to peer relationships in preschool and the dilemma of “everyone gets to join”. The study is based on interviews with preschool children. We interviewed a total of 15 groups with a total of 50 children in the ages 4 – 6 years old in 3 different preschools in Halland, to answer the questions posed in this study. The study takes its theoretical starting point from the dilemmaperspective which means that dilemmas are discussed based on the majority of points of views without establishing a right or wrong truth. The results and analysis show that the children mainly expressed themselves verbally about inclusion or exclusion in relation to being allowed to participate or not and how that can feel. The children verbally expressed this both in relation to the characters in the episode in the series “Djuren på djuris”, but also in connection to peer relationships. The conclusion shows a dilemma regarding being allowed to participate in play with others as the children mentioned that it was just as important to include peers in play as to having their voices heard in wanting that everyone does not always have to join.