No description available.

No description available.

Linköping stad står inför framtidens dörrar och är i full utveckling. I och med att staden växer tillkommer behov av nya innovativa lösningar inom samhällsbyggnadsområdet. Det vill säga inom bygg-, arkitektur-, stadsplanering- och infrastrukturområdet. Det finns två underliggande problem som ligger till grund för denna vetenskapliga rapport. Det första problemet är att E4:an som går utmed Linköpings innerstad inte har någon på- och avfart i nordlig riktning vid Mörtlösa. Det andra problemet handlar om den kraftiga köbildningen som kan uppstå under rusningstrafiken i Mörtlösaområdet. Examensarbete kommer fördjupa sig i just dessa problem och framförallt i hur en förbättrad infrastruktur kan bidra till utveckling avsitt närområde och omgivning. Infrastruktur är ett brett område där det finns många förslag tillförbättring. Syftet med denna vetenskapliga rapport är att se hur en trafikplats i Mörtlösområdet i Linköpingkan bidra till utveckling av staden samt undersöka olika förslag på trafikplatser som kan förbättra infrastrukturen, den rådande trafiksituationen och förbindelsen till E4:an. Rapportens frågeställningar lyder att genom jämförelse med andra liknande trafikplatser och projekt, ta fram den mest optimala trafikplatsen för Mörtlösaområdet samt se hur en fyravägstrafikplats kan påverka närområdet och omgivningen utifrån den data och erfarenheter som är tagna från liknande projekt. För att besvara dessa frågeställningar har metoder som intervju och litteraturstudie används. Intervjun som genomfördes med Linköpings kommun harvarit en nyckelroll i insamlandet av information. Med hjälp av fyra olika referensprojekt av liknande karaktär, har tre olika förslag på trafikplatser i Mörtlösområdet tagits fram. Första alternativet innefattar nybyggnation av en trafikplats, det andra fokuserar på ombyggnation av en befintlig trafikplats i området och det sista alternativet är en kombination mellan dessa. För att komma fram till den bästa lösningen har fördelar och nackdelar ställts mot varandra och efter analys av intervju och litteratur har en slutsats tagit form. Slutsatsen föll till slut på att ombyggnation av den befintliga trafikplatsen ses som det bästa alternativet. Delvis för att den skapar ytterligare en väg norr ut, vilket kommer bidra till ökad trafiksäkerhet och bättre trafikflöden men också för att den ses som ett billigare och smidigarealternativ att genomföra. / Linköping City is facing the doors of the future and it is in full development. As the city grows, there is a need for new innovative solutions in the field of community building. That is, the construction, the architecture, the urban planning and infrastructure areas. There are two problems that underlie this scientific report. The first problem is that the E4 that runs along the inner city of Linköping has no northbound highway exit at Mörtlösa. The other problem is the severe queue that can occur during rush hour traffic in the Mörtlösa area. This scientific report will look upon these problems and above all in how an improved infrastructure can contribute to the development of its immediate area and surroundings. Infrastructure is abroad area where there are many suggestions for improvement. The purpose of this scientific report is to see how a traffic area in Mörtlösa in Linköping can contribute to the development of the city and to investigate various proposals for traffic areas that can improve the infrastructure, the prevailing traffic situation and the connection to the E4. The report's questions are that by comparing with other similar traffic sites and projects, find the most optimal traffic area for Mörtlösa. It will also investigate how a four-way traffic junction can affect the local area and surroundings based on the data and experience taken from similar projects. To answer these questions, methods such as interview and literature study have been used. An interview conducted with Linköping county has been a key role in the collection of information. With the help of four different reference projects of a similar nature, three different proposals for traffic areas in the Mörtlösa area have been produced. The first option includes new construction of a traffic area, the second focuses on the reconstruction of an existing traffic area and the last alternative is a combination between them. To come up with the best solution, advantages and disadvantages have been set against each other and after analysis of the interview and literature a conclusion has taken shape. The conclusion is that reconstruction of the existing traffic area is considered as the best option. Partly because it creates a second northbound road, which will make the traffic safer and give it a better flow, but also because it is seen as a cheaper and smarter alternative to implement.

The ferry traffic to Gotland is essential for the island’s ability to live and develop. Yearly, it transports 1,6 million passengers, 500 000 personal vehicles and 750 000 lane meters of freight with four Ro-Pax ferries. The traffic is controlled and subsidized by the Swedish government since 1971 in order to guarantee the inhabitants and industry of Gotland a satisfactory transportation service. As a consequence of the past decades increased traffic quality, mainly due to a decrease in crossing times, the traffic’s environmental impact and costs has also increased. The Master Thesis proposes a new energy efficient traffic arrangement that satisfies the users’ preferences in the same extent as today. The report presents the proposed traffic arrangement’s resulting energy demand and approximate costs, its ships, their routes, speeds and daily capacity. The report also presents the self-developed methodology which is used to evaluate and hence generate the final traffic arrangement. The methodology is called E-fleet in its programmed format. The Master Thesis, Energy Efficient Ferry Traffic to and from Gotland, shows that the Gotland Ferry Traffic can, with conventional technology, operate with 49 % less carbon dioxide emissions and with 200 million kronor less in fuel costs than today, without decreasing the traffic quality. The economical and environmental savings are achieved through a well planned traffic with suitable tonnage on appropriate routes.

This study evaluates the Stockholm metropolitan region’s goal of becoming a sustainable polycentric region in order to meet the needs of a steadily growing population. By conducting interviews with regional planners, this study aims to shed light upon how polycentric development is affected by the design of the transportation network as well as what challenges planners face when planning for a polycentric region. The results from the interviews are then compared with an extensive literature study, covering both classic and contemporary regional planning theory. In addition, a GIS-analysis is conducted to measure urban intensities within the communities selected for polycentric development. The results show that Stockholm should pay more attention to those settlements located further away from the original city centre, thus making them more attractive for transit oriented development (TOD). / Denna studie är en utvärdering av Stockholmsregionens mål om flerkärnig utveckling för att möta regionens växande folkmängd. Genom intervjuer med regionala planerare ämnar denna studie ta reda på hur flerkärnig utveckling påverkas av trafiksystemets utformning samt vilka utmaningar regionala planerare ställs inför vid planering av en flerkärnig region. Intervjuresultaten jämförs därefter med såväl klassiska som moderna teorier om regional planering. Utöver detta genomförs en GIS-analys för att mäta urbana intensiteter inom de orter som valts ut för regionens flerkärniga utveckling. Resultatet visar att Stockholm borde fokusera på de orter belägna längst ifrån den ursprungliga stadskärnan för att göra dessa mer attraktiva för kollektivtrafiknära förtätning.

The purpose of the study was to investigate what preschool children discover in the traffic system. The study is qualitative and has been conducted through an activity and an interview. The activity gave the children an opportunity to investigate a traffic system and its various components, traffic, crosswalk, sidewalk, wells and bus stop. The purpose of the interview was to deeper discuss children’s discoveries during the activity. The study involved a total of four children aged 5-6 years. Four days after the activity an interview was held where we discussed the children’s discoveries in the traffic system. The result shows that after the activity, the children who participated had developed new knowledge about the traffic system based on the other children's experiences and discussions. The result shows the children's ability to acquire knowledge of the traffic system, and their ability to draw their own parallels to their own experiences. The children showed understanding and knowledge of: the traffic lights, the crossing point, the lines in the road, the bus stop and the curbs on the sidewalk. They also developed an understanding that there is water underneath us in the ground, when we discussed the wells in the road. / Syftet med studien är att undersöka vad barn i förskolan upptäcker i trafiksystemet. Studien är kvalitativ och har genomförts med en aktivitet och en intervju. I aktiviteten gavs barnen möjlighet att undersöka ett trafiksystem och dess olika delkomponenter, trafikljus, övergångsställe, trottoar, brunnar och busshållplats. Syftet med intervjun är att diskutera djupare kring de upptäckter barnen gjort vid aktiviteten. I studien deltog sammanlagt fyra barn i 5-6 års ålder. Genom en pedagogiskaktivitet blev barnen introducerade för ett trafiksystem och efter fyra dagar genomfördes en intervju där vi diskuterade kring barnens upptäckter i trafiksystemet. Resultatet grundas på aktiviteten och intervjun som utgår ifrån en analys om vilka likheter de har. Efter aktiviteten hade barnen som deltagit utvecklat nya kunskaper om trafiksystemet utifrån de andra barnens erfarenheter och diskussioner. Resultatet visar på barnens förmåga att ta till sig kunskaper om trafiksystemet, och deras förmåga att dra egna paralleller till egna erfarenheter. Barnen visade förståelse och kunskaper om: trafikljusen, övergångsstället, strecken i vägen, busshållplatsen och kantstenarna på trottoaren.   De utvecklade även en förståelse för att det finns vatten under oss i marken då vi diskuterade brunnarna i vägen.