Studien studerar hur individer i Ljungskile har påverkats av att ett infrastrukturprojekt går rakt genom samhället. Projektet som har undersökts är bygget av motorvägen E6. Studien har använt intervjuer för att undersöka hur motorvägen har påverkat individer. Intervjuerna var semistrukturerade för att kunna studera respondenternas egna upplevelser mer utförligt. Respondenterna är personer som har bott i Ljungskile före och efter att motorvägen byggdes. Detta gör att respondenterna har upplevt hur samhället var före och efter motorvägen byggdes. Studien har använt bedömning av social påverkan och social hållbarhet för att analysera det resultat som respondenterna har givit. Det studien visade var att samhället upplevdes säkrare och att kommunikationen i samhället blev bättre. Respondenternas vardag påverkades genom att kommunikationen också har blev bättre till andra samhällen vilket förbättrade möjligheter till arbete och möjligheter för fler sociala sammanhang skapades för respondenterna. Med motorvägens byggnad upplever respondenterna att det har skett en inflyttning till samhället från främst Göteborg då kommunikationen till staden blivit bättre. Respondenterna upplever en förändring i handlingsvanor och var de handlar varor som inte fanns i Ljungskile innan motorvägen. Motorvägen har försämrat ljudmiljön i samhället enligt respondenterna. Med broarna som har byggts över motorvägen känns samhället mindre delat än det var tidigare på en fysisk nivå.

No description available.

No description available.

This degree project illustrates today's noise problems caused by high-speed highways.  The area that has been studied is Kopparlunden along the E18, in Västerås which reflects a long and unique industrial history from the late 1800's. In the current situation  the municipality of Västerås is doing a transformation of the existing industry into a modern residential area with the  new homes, workplaces and services. The purpose of the work is to identify noise and study traffic-related noise problems in this area, partly to check the result of noise values ​​against the requirements, and to propose noise reduction measures. This work is based on own noise measurements and calculations as well as on the study of a couple of relevant reference objects. The result of own noise  measurement and calculations at all four points was about 60 – 63 dBA equivalent on two meter high over ground and about 61 – 67 dBA at five meters high over ground. This means that the measured values exceed the guideline values of approximately 8 dBA at two meters height and 12 dBA at 5 meters height according to BBR. For satisfactory sound levels to be obtained in Kopparlunden, several solutions need to be implemented such as an evacuation corridor between facades and apartments, increased distances between buildings and the noise source, noise screen and well proper placement and design of buildings. / Samhällsbyggnadsteknik

Linköping stad står inför framtidens dörrar och är i full utveckling. I och med att staden växer tillkommer behov av nya innovativa lösningar inom samhällsbyggnadsområdet. Det vill säga inom bygg-, arkitektur-, stadsplanering- och infrastrukturområdet. Det finns två underliggande problem som ligger till grund för denna vetenskapliga rapport. Det första problemet är att E4:an som går utmed Linköpings innerstad inte har någon på- och avfart i nordlig riktning vid Mörtlösa. Det andra problemet handlar om den kraftiga köbildningen som kan uppstå under rusningstrafiken i Mörtlösaområdet. Examensarbete kommer fördjupa sig i just dessa problem och framförallt i hur en förbättrad infrastruktur kan bidra till utveckling avsitt närområde och omgivning. Infrastruktur är ett brett område där det finns många förslag tillförbättring. Syftet med denna vetenskapliga rapport är att se hur en trafikplats i Mörtlösområdet i Linköpingkan bidra till utveckling av staden samt undersöka olika förslag på trafikplatser som kan förbättra infrastrukturen, den rådande trafiksituationen och förbindelsen till E4:an. Rapportens frågeställningar lyder att genom jämförelse med andra liknande trafikplatser och projekt, ta fram den mest optimala trafikplatsen för Mörtlösaområdet samt se hur en fyravägstrafikplats kan påverka närområdet och omgivningen utifrån den data och erfarenheter som är tagna från liknande projekt. För att besvara dessa frågeställningar har metoder som intervju och litteraturstudie används. Intervjun som genomfördes med Linköpings kommun harvarit en nyckelroll i insamlandet av information. Med hjälp av fyra olika referensprojekt av liknande karaktär, har tre olika förslag på trafikplatser i Mörtlösområdet tagits fram. Första alternativet innefattar nybyggnation av en trafikplats, det andra fokuserar på ombyggnation av en befintlig trafikplats i området och det sista alternativet är en kombination mellan dessa. För att komma fram till den bästa lösningen har fördelar och nackdelar ställts mot varandra och efter analys av intervju och litteratur har en slutsats tagit form. Slutsatsen föll till slut på att ombyggnation av den befintliga trafikplatsen ses som det bästa alternativet. Delvis för att den skapar ytterligare en väg norr ut, vilket kommer bidra till ökad trafiksäkerhet och bättre trafikflöden men också för att den ses som ett billigare och smidigarealternativ att genomföra. / Linköping City is facing the doors of the future and it is in full development. As the city grows, there is a need for new innovative solutions in the field of community building. That is, the construction, the architecture, the urban planning and infrastructure areas. There are two problems that underlie this scientific report. The first problem is that the E4 that runs along the inner city of Linköping has no northbound highway exit at Mörtlösa. The other problem is the severe queue that can occur during rush hour traffic in the Mörtlösa area. This scientific report will look upon these problems and above all in how an improved infrastructure can contribute to the development of its immediate area and surroundings. Infrastructure is abroad area where there are many suggestions for improvement. The purpose of this scientific report is to see how a traffic area in Mörtlösa in Linköping can contribute to the development of the city and to investigate various proposals for traffic areas that can improve the infrastructure, the prevailing traffic situation and the connection to the E4. The report's questions are that by comparing with other similar traffic sites and projects, find the most optimal traffic area for Mörtlösa. It will also investigate how a four-way traffic junction can affect the local area and surroundings based on the data and experience taken from similar projects. To answer these questions, methods such as interview and literature study have been used. An interview conducted with Linköping county has been a key role in the collection of information. With the help of four different reference projects of a similar nature, three different proposals for traffic areas in the Mörtlösa area have been produced. The first option includes new construction of a traffic area, the second focuses on the reconstruction of an existing traffic area and the last alternative is a combination between them. To come up with the best solution, advantages and disadvantages have been set against each other and after analysis of the interview and literature a conclusion has taken shape. The conclusion is that reconstruction of the existing traffic area is considered as the best option. Partly because it creates a second northbound road, which will make the traffic safer and give it a better flow, but also because it is seen as a cheaper and smarter alternative to implement.

Examensarbetet genomfördes vid Jönköping University i samband med Ljusdesign utbildningen år 2017. Undersökningen avsåg att undersöka trafikmiljön utmed motorvägen mellan Värnamo och Jönköping, för att kunna kartlägga och få en uppfattning av hur effektbelysningen där kan användas med färgat ljus utan att skapa en fara i trafiken. Målet var att undersöka om effektbelysningarna visade en påverkan på bilförarnas upplevelse av motorvägen, samt om färgerna gav en skillnad i upplevelsen eller skapade distraktioner. Området var aktuellt att undersöka eftersom effektbelysningar utmed vägar blir alltmer vanliga efter teknologin inom belysning blivit mer användbar och ekonomiskt försvarbar. Av det skälet blir effektbelysningar av färg vanliga men antas också ge en påverkan i trafiken som vi inte är medvetna om. Studiens frågeställningar formulerades därefter och undersökte hur effektbelysning på objekt påverkar bilförares upplevelse i trafiken. Samt om effektbelysning av färg och neutralt ljus påverkade upplevelsen olika.Fältstudien genomfördes under tre kvällar i mars månad på en bensinstation i anknytning till sträckan som undersöktes. Deltagarna svarade på ett frågeformulär med semantiska skalor där de fyllde i hur de känt sig och upplevt vägsträckan de hade kört. Av deltagarna tillfrågades slumpmässiga uttagna personer om de kunde svara på följdfrågor i form av en intervju. På sträckan fanns sju stycken effektbelysningar varav tre hade färgat ljus. Resultaten visade att effektbelysningen på objekten fångade bilförarnas uppmärksamhet och påverkade bilförarnas upplevelse av vägsträckan. Studien visade även att förarna påverkades olika av effektbelysningarna beroende på om ljussättningen var av färgat eller neutralt ljus. Slutsatserna av undersökningen visar hur förarna i denna studie upplevde sträckan mellan Jönköping och Värnamo. För att konstatera hur belysta objekt generellt påverkar trafiksäkerheten krävs mer forskning. / The thesis was conducted at Jönköping University in conjunction with the lighting design education in year 2017. The study aimed at investigating the traffic environment along the high way between Värnamo and Jönköping in order to map and get an idea of how the effect lighting can be used with colored light without creating a danger to traffic. The aim was to investigate whether the effect lights showed an impact on the driver's perception of the highway, and if the colors gave a difference in the experience or created distractions. The area was relevant to investigate as effect lighting are becoming more common after the technology has become more useful and economically justifiable. For that reason effect lighting with color are becoming more common, but are believed to have an impact on traffic that we are not aware of. The thesis questions were then formulated and investigated how effect lighting on objects affects drivers' experience in traffic. As well as if effect lighting of color and neutral light affect drivers’ experience of the road differently.The field study was conducted for three nights in March at a gas station related to the route that was investigated. Participants answered questions with semantic scales where they answered how they felt and experienced the road. Some of the participants were also randomly picked and asked if they could answer any following questions in the form of an interview.The road that was investigated had seven different effect lightings, witch three of them had colored light. The results showed that the lighting on the objects caught the attention of car drivers and affected the road drivers' experience of the road. The study also showed that the drivers were affected differently by the effect lights depending on whether the lighting was of colored or neutral light. The conclusions of the survey show how the drivers in this study experienced the road between Jönköping and Värnamo. To find out how effect lighting on objects generally affect road safety, more research is required.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

Purpose: This degree project has investigated the problems Södra Källtorp has with noise due to the nearby highway E18. The purpose of this work is to investigate whether Södra Källtorp meets the guideline values and also whether the implemented noise protection measures in the neighbourhood have caused a change regarding the noise level. Method: The method for carrying out this degree project consisted of a literature study and a case study. The case study was carried out through own measurements and calculations. Four measuring points were chosen. The first two are located in Södra Källtorp and are covered by the noise protection, while the last two are not covered by any noise protection and are located in Råby. Based on the measurement results, the daily equivalent sound level was calculated based on the annual average daily traffic for each measurement point. In addition, interviews were held in order to get a picture of the noise experience among the residents in the neighbourhood. Results: According to the measurement results, the daily equivalent sound level was 55 dBA and the daily maximum sound level 61 dBA for measuring point M1. For measuring point M2, the daily equivalent sound level was 46 dBA while the daily maximum sound level was 53 dBA. Measuring point U1 had a higher noise level than measuring point M1 and measuring point U2 had a higher noise level than measuring point M2. Conclusions: Conclusions that can be drawn are that the noise protection measures have made a change regarding the noise level in Södra Källtorp and that the noise levels in Södra Källtorp do not exceed the guideline values. However, most noise levels that occur in the neighbourhood are not approved according to WHO. More noise protection measures may need to be taken in the future in order to meet WHO’s recommendations.

The 2+1-road is a specific three lane road which aims to increase the safety of the predecessor 13 meter wide four lane roads. As a lane is removed and a weaving section is introduced the capacity is severely lowered, sometimes halved. A very demanding part of the traffic system with regards to capacity are heavy vehicles, especially in conjunction with the 2+1-roads. However, exactly how the share of heavy vehicles impacts the traffic system with regards to 2+1 roads and freeways is not previously studied, which grants the opportunity of this work. The work has been carried out in connection with an assignment from The Swedish Transport Administration of analyzing the E4 going north from Gävle. This study analyzes how the share of heavy vehicles and level of service affect the speed on the two types of roads. The Swedish Transport Administration currently bases their current relationships on speed, capacity, and level of service on a share of heavy vehicles of 12%, which may give slightly wrong results depending on which system is being analyzed. The study has been carried out through micro simulation, which is a method that is very dependent on what data it is given, such as behavioral parameters and other input. The results of the study show how the relationship between share of heavy vehicles and level of service affect the speed, and that the 2+1-roads are highly dependent on the share of heavy vehicles, whereas the freeways have much larger tolerances. / Den mötesfria vägen (s.k. 2+1-väg) tillkom på 90-talet och gav upphov till mycket mer trafiksäkra vägar än sina föregångare 13-metersvägarna från mitten av 1900-talet. Till följd av säkerhetsökningen kom uppoffringar i kapacitet i och med vävningssträckor, som mer än halverar kapaciteten i jämförelse med en tvåfilig väg. En mycket kapacitetskrävande del av trafiksystemet är lastbilar, framförallt i dessa vävningssträckor. Men exakt hur lastbilsandelar påverkar systemet är inte riktigt bearbetat än, vilket ger upphov till detta examensarbete. Studien har utförts i samband med ett uppdrag från Trafikverket angående simulering av E4:an norr om Gävle. Detta examensarbete granskar alltså hur lastbilsandelen och belastningsgraden påverkar punkthastigheten på de två vägtyperna mötesfri väg och motorväg. Trafikverket baserar sina effektsamband på en lastbilsandel på 12 %, vilket kan ge både för låga och för höga värden beroende på vilken plats som man granskar. Arbetet har genomförts med hjälp av mikrosimuleringsmodeller, vilka är mycket beroende av vilka parametrar och indata de får. Resultatet av studien visar hur punkthastigheten beror på lastbilsandel och belastningsgrad, och visar på att de mötesfria vägarna är mycket beroende av lastbilsandelen, medan motorvägar har betydligt större tolerans.