Bakgrund Socialtjänsten saknar register för uppföljning av kvalitet. Utan kunskap om vilka insatser som socialtjänsten ger   riskerar personer att blir utan effektiva insatser eller utsätts för insatser som kan vara till mer skada än nytta. Syfte Förbättrad livssituation för individer i socialtjänstens missbruks- och beroendevård genom  systematisk uppföljning. Öka användningen av Addiction Severity Index- (ASI) för att följa och utveckla socialtjänstens insatser. Identifiera faktorer som bidrar till eller försvåra användandet av ASI. Metod Programteorin innehållande fem förbättringsområden togs fram. Förbättringsarbetet följdes upp genom genomförda ASI-intervjuer. Förbättringsarbetet studerades med mixad metod. Kvantitativ data med tidsserieanalys och kvalitativ data  med tematisk analys. Resultaten har analyserats genom Modell för implementering i olika kontexter. Resultat Användning av ASI-intervjuer ökade men nådde ej målen. Studien av förbättringsarbetet ger få svar på vad som påverkar användningen av ASI. Starkare koppling av faktorer med negativ inverkan på ASI-användningen än positiva inverkan. Slutsatser Förbättringsarbete  på flera områden gav ökad ASI-användning. Förbättringsarbete kan bedrivas samtidigt i ett läns kommuner. Det finns intresse för förenklade ASI-intervjuer men försöket gav ej underlag att dra slutsatser. Studien visar  faktorer som påverkar användningen av ASI men att det krävs fördjupningar för att generaliserbara slutsatser. / BackgroundSocial services do not have registers for monitoring quality. Without knowledge of what interventions the social services provide already exposed groups risk missing follow-up and improvement of care and support. Purpose Improved life situation for individuals in social services addiction care through systematic follow-up. Increase the use of Addiction Severity Index (ASI) to monitor and improve social services. Identify factors that contribute to or hamper the use of ASI. Method A program theory was developed. The improvement work was studied with a mixed method. Quantitative data with time series analysis and qualitative data with thematic analysis. Results was analysed through Model for implementation in different contexts. Results The use of ASI interviews increased but did not reach the targets. The study of the improvement gives few answers to what affects the use of ASI. Stronger coupling of factors with a negative impact on ASI usage than positive impact. Conclusion Improvement in multiple areas increased use of ASI. Improvement can be carried out simultaneously in 13 municipalities in a county. There is interest in simplified ASI interviews, but the trial did not provide evidence to draw conclusions. The study shows factors that affect the use of ASI, but that there is a need for more studies to generalize conclusions.

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors and confusion about the managerial roles. There was also a lack of communication, cooperation and synchronizations between teams. / I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.