Syfte: Syftet med studien var att beskriva om aktivitetskorten i I-HOPE motsvarar äldre personers aktiviteter i hemmet utifrån svenska förhållanden samt identifiera behov av att komplettera med ytterligare aktiviteter. Metod: Datainsamling utfördes med en kvantitativ standardiserad webbenkät med kvalitativt inslag. Totalt deltog 41 personer mellan 65 och 87 år med en medelåldern av 73.3 år och standardavvikelse på 5.1 år. Samtliga deltagare bodde i ordinärt boende i Södra Norrland kust- och inland i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvantitativ analysmetod, resultatet presenterades i löptext med tabeller och figurer. Svaren från webbänktens öppna fråga angående saknade aktiviteter kategoriserades i grupper utifrån de faktiska svaren. Resultat: Resultatet från studien visade att samtliga deltagare kunde identifiera 18 av de 44 aktivitetskorten utan vägledning och 16 aktivitetskort kunde 75-99% av deltagarna identifiera utan vägledning.Vidare var det 10 aktivitetskort som färre än 50% av studiens deltagare identifierade utan vägledning. På flertalet aktivitetskort kunde deltagarna identifiera aktiviteten men de identifierade sig sedan inte med miljön, utrustningen eller hur aktiviteten utfördes. Resultatet visade även att 10 av de 44 aktiviteterna inte utfördes av samtliga deltagare i studien. Vidare framkom behov av att komplettera I-HOPE med ytterligare aktivitetskort för att svara mot svenska förhållande. Slutsats: Utifrån studiens resultat finner författarna ett behov av att komplettera med fler aktivitetskort samt att revidera ett antal av bilderna på de befintliga aktivitetskorten i bedömningsinstrumentet I-HOPE. / Purpose: The purpose of the study was to describe whether the activity cards in I-HOPE correspond to older people's activities in the home based on Swedish conditions and identify the need to supplement additional activities. Method: Data collection was performed with a quantitative standardized web quote with qualitative elements. In total, 41 participants participated between 65 and 87 years with an average age of 73.3 years and a standard deviation of 5.1 years. All participants lived in Ordinary accommodation in southern Norway, coastal and inland in Sweden. The data was processed using quantitative analysis method, the result was presented in running text with tables and figures. The answers from the web site's open question about missing activities were categorized into groups based on the actual answers. Results: The result of the study showed that it was 18 of the 44 activity cards that all participants could identify without guidance. 16 activity cards were 75-99% of the participants who could identify. In addition, there were 10 activity cards that fewer than 50% of the study participants were able to Identify without guidance. On most activity cards, participants were able to identify the activity without guidance but they could not identify with the environment, equipment or how the activity was performed. The result also showed that 10 of the 44 activities were not performed by all participants in the study. Furthermore, there was a need to supplement I-HOPE with additional activity cards to respond to Swedish conditions. Conclusion: Based on the results of the study, the authors find a need to supplement more activity cards and to revise a number of the pictures on the existing activity cards in the I-HOPE assessment tool.

Bakgrund: Unified Parkinson’s Disease Rating Scale är ett bedömningsinstrument som är frekvent använt, både i Sverige och internationellt, inom vården för personer med Parkinsons sjukdom. Under 2001 granskades och reviderades instrumentet vilket resulterade i en ny version benämnt Movement Disorder Society Unified Disease Rating Scale. Del III av MDSUPDRS syftar till att undersöka motoriska symtom och anses viktiga i bland annat fysioterapeuters utredning och som utvärdering efter behandling. I dagsläget saknas en svensk validerad översättning av del III. Syfte: Syftet med detta arbete var att översätta del III av bedömningsinstrumentet MDSUPDRS från engelska till svenska och därefter undersöka innehållsvaliditet för den svenska versionen. Metod: Översättningen skedde genom forward translation, backward translation samt analys av innehållsvaliditet genom Content Validity Index (CVI). Översättningen undersöktes med hjälp av fem forskningspersoner, sakkunniga inom området. Validitet analyserades under två skattningsomgångar utifrån följande CVI-delar med tillhörande referensvärden: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) och S-CVI/UA (0,80). Resultat: Efter två omgångar skattade samtliga forskningspersoner 20 av 24 frågor som relevanta med ett I-CVI-värde på 1,0. Resterande fyra frågor uppnådde ett I-CVI-värde på 0,80. Värdena för S-CVI/AVE och S-CVI/UA var 0,97 respektive 0,83, vilket innebar att dessa översteg de uppsatta referensvärdena. Skalan kan därmed i sin helhet ses som valid, då samtliga CVI-värden uppnådde de uppsatta referensvärdena. Slutsats: Den översatta versionen kan i sin helhet betraktas som valid. / Background: The Unified Parkinson’s Disease Rating Scale is a frequently used assessment tool world wide in clinics in care of people with Parkinson’s disease. In 2001, the assessment tool were reviewed and revised, which was titled Movement Disorder Society Unified Parkinson’s Disease Rating Scale. Part III of MDS-UPDRS aims to investigate motor symptoms and is considered important in, among other things, physiotherapists' investigation, and as evaluation after treatment. Currently, a Swedish validated translation of Part III is lacking. Aim: The aim of this study is to translate part III of MDS-UPDRS from english to swedish, and then analyze content validity for the swedish version. Method: The translation was done with the use of forward translation, backward translation and the content validity was analyzed with Content Validity Index (CVI). The translation were analyzed in two rounds, with help by five individual proficient to the area. The content validity were set by following domains and reference values: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) and SCVI/UA (0,80). Results: After two rounds, 20 questions out of 24 reached an I-CVI of 1,0. The remaining four questions reached an I-CVI of 0,80. The values of S-CVI/AVE and S-CVI/UA were 0,97 and 0,83 which meant that it exceeded the set reference values. The integer scale can be considered valid based on the reference values on S-CVI/AVE and S-CVI/UA. Conclusion: The integer translated version of MDS-UPDRS part III can be considered valid.

<p> </p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --><p> </p><!--[endif]--><p>Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument.</p> / <p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--></p><p>What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.<strong></strong></p><p> </p>

<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} -->  <!--[endif]-->Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument. / <!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--> What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI. Av resultatet framgår att handläggarna använder ASI Grund regelbundet i sitt arbete men att det finns svårigheter med att implementera ASI Uppföljning. Samtliga handläggare upplever att ASI Grund är tidskrävande och har en del invändningar mot vissa av frågorna. Trots detta uttrycker de ändå att användandet av ASI kan bidra till ett rättsäkerhetsperspektiv, ett strukturerat arbetssätt och en bra grund inför behandlingsplaneringen. I studien diskuteras även förbättringsområden inom ASI. / Evidence-based practice in social services presupposes that the professionals are in favor of research-based knowledge on services an the use of assessment instruments. The purpose of this study is to examining the confidence of social workers in an adult unit, in a small town has to assess the instrument Addiction Severity Index (ASI). The study is a qualitative survey ans semi-structured interviews were chosen as a method to answer the purpose and research questions. A total of six respondents were interviewed; four social workers, one project manager and the head of unit in operation. Research shows that social workers experience different advantages and disadvantages in the use of ASI. The results show that social workers use the ASI on a regular basis in their work, but there are difficulties in implementing the ASI follow-up interview. All social workers feel that the ASI base interview is time consuming and has concerns with some of the questions. Nevertheless, they express that the use of the ASI can contribute to a legal security perspective, a structured approach and a good basis for treatment planning. The study also discusses areas for improvement in the ASI.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre / Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.

Syftet med studien är attundersöka vad som påverkar socialsekreterarens riskbedömningsarbete inom socialtjänsten med målgruppen våld i nära relation. Jag kommer även redovisa socialarbetarens handlingsutrymme i förhållande till standardiserat bedömningsarbete, redogöraför verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt deövriga faktorer som påverkar bedömning. Syftet är även att kunna använda mig av enkäten för att undersökaom det finns ett samband mellan olika faktorer såsom tillförlitligheten av den egna bedömningenkopplad till erfarenhet och utbildning. För att kunna uppnå syftet besvaradestvå frågeställningar;hur ser socialtjänstens bedömningsarbete ut med våldsutsatta, särskilt vid användning av verktyget FREDA-bedömningsmetoder?Vilka faktorer utöver standardiseratarbete påverkar socialarbetarenshandlingsutrymme vid bedömning?Till uppsatsen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie utifrån en deduktiv ansats.Enkäten bestod av 14innehållande frågor. Enkäten distribuerats ut via mejloch Facebook.se för yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med riskbedömning av fortsatt våld i nära relation. Sammantaget skickades enkäten till samtliga 26 kommuner inom Stockholms ländär tiomedverkade. Dessavar fördeladepå 29 socialsekreterare. Enkäten besvaradesi sin helhet av 32socialsekreteraredär tre kom från okänd/okända kommuner i Sverige. Med hjälp av statistisk analysoch diagramhar resultatet sammanställtsochtvå olika korstabeller harutformats för att undersöka sambandsanalys. Enkäten uppnådde 86 %besvarade frågor i sin helhet.Resultatet har analyserats utifrånkunskapsläge, tidigare forskning samtLipskys teori omgräsrotsbyråkrati. Resultatetvisaratt majoriteten av socialsekreterareär överens om att det finns flera faktorer utöver bedömningsinstrument som påverkar riskbedömningen.Studiensslutsats landar i att majoriteten av socialsekreterare väljer att användasig av individuell bedömning med stöd av verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt att det förs en diskussion om att faktorer, erfarenhet och utbildning/vidareutbildningarligger till grund för den individuella bedömningen. / The purpose of the study is to investigate what affects the social workers risk assessment work in the social service with the target group violence in close relation. I will also report on the social worker's extent of action in relation to standardized assessment work. I will be describing the tool FREDA assessment methods and the other factors that influence the social worker's assessment. The purpose is also to be able to use the survey to investigate whether there is a connection between various factors such as the reliability of one's own assessment and one's own assessment linked to experience and education. To achieve the purpose, two questions were answered; whatdoes the social services assessment work look like with violence, especially when usingthe tool FREDA assessment methods? What factors besides standardized work affect the social worker's scope for assessment?For the thesis I have used a quantitative survey study based on a deductive approach. The survey consisted of 14 containing questions and was distributed via e-mail and Facebook.se for professional social workers who work with risk assessment of continued violence in close relation. In total, the questionnaire was sent to all 26 municipalities in Stockholm County, of which ten participate. They were distributed to 29 social secretaries. The survey was answered in itsentirety by the 32 social workers, where three came from unknown / unknown municipalities in Sweden. Using statistical analysis and graphs, the results have been compiled and two different cross tables have been designed to investigate relationship analysis. The survey achieved 86% answered questions in its entirety. The results have been analyzed on the base of knowledge, previous research and Lipsky's theory of grassroots bureaucracy. The result shows that most of the social workers agree that there are several factors besides assessment instruments that affect risk assessment. The study concludes that the majority of social secretaries choose to use individual assessment with the aid of the tool FREDA assessment methods, and that there is a discussion that the factors of experience and education / further education are the basis for the individual assessment.

Bakgrund: Omsorgssvikt mot barn är ett globalt problem. Omsorgssvikt under barndomen ger i många fall konsekvenser hela livet, framförallt i form av psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att bedöma barns hälsa och utveckling samt identifiera riskfaktorer.  Motiv: Tidigare studier visar att barnhälsovårdssjuksköterskor upplever det utmanande att identifiera och anmäla när barn får bristande omsorg därför kan det finnas ett intresse att belysa dessa erfarenheter i ljuset av ett systematiskt bedömningsinstrument. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att oroa sig för att barn får bristande omsorg. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor från två familjecentraler och tre barnavårdscentraler i norra Sverige deltog. Data samlades in genom kombinerade intervjutekniker, narrativ, “think-aloud” och reflekterande. Datan analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I analysen framträdde fyra kategorier och ett övergripande tema, att göra sig uppmärksam vilket innebar att det upplevdes ansvarsfullt med risk att missa att barn far illa. Intuition och kunskap medförde att de anade oråd. De försökte bedöma barnets situation genom att försöka ta reda på mer information och ta hjälp av andra. Erfarenhet och ett systematiskt bedömningsinstrument upplevdes underlätta bedömningen. De agerade genom att själva försöka stödja familjerna eller anmäla till socialtjänsten. Orosanmälan kunde väcka känslor och det fanns en ovisshet hur de skulle agera. De blev känslomässigt berörda i mötet med familjerna och beskrev en känsla av att det inte är lönt vilket ledde till att det var svårt att lämna bakom sig. Konklusion: Att möta barn som får bristande omsorg är en svår uppgift för sjuksköterskorna men ett systematiskt bedömningsinstrument kan vara till hjälp i bedömningen. / Background: Child maltreatment is a global problem. The most common consequence of maltreatment is mental illness that follows them throughout life. Child health nurses have an important task in assessing children's health and development and identifying various risk factors. Motive: Previous studies show that child health nurses find it challenging to identify and report when children receive inadequate care, therefore there may be of interest to illuminate these experiences in the light of a systematic assessment instrument. Aim: To illuminate child health nurses' experiences of worrying about children receiving inadequate care. Methods: Qualitative method with an abductive approach. Eight child health nurses from two family centers and three childcare centers in northern Sweden participated. Data were collected through combined interview techniques, narrative, “think-aloud” and reflection. The data was analyzed using inductive qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in for categories and one an overarching theme: to pay attention, which meant that it was perceived as responsible with the risk of missing these children. Intuition and knowledge meant that they sensed that something was not right. They tried to assess the child's situation by trying to find out more information and seek from others. Experience and a systematic assessment instrument were perceived to facilitate the assessment. They acted by trying to support the families themselves or reporting to social services. The report of concern could arouse emotions and there was uncertainty as to how they would act. They were emotionally affected in the meeting with the families and described a feeling that it is not worth it, which made it difficult to leave behind. Conclusion: Meeting maltreated children entails a difficult task for the nurses, but a systematic assessment instrument can be helpful in the assessment.

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Sammanfattning: Introduktion: Tidig upptäckt av cerebral pares (CP) möjliggör tidig behandling, när hjärnans plasticitet är bäst, vilket optimerar barnets utveckling. I Sverige erbjuds alla barn motoriska utvecklingsuppföljningar inom barnhälsovården (BHV). Barn med kända riskfaktorer för CP följs dessutom inom neonatala uppföljningsprogram, där evidensbaserade bedömningsmetoder används vid motorisk bedömning. För en patientsäker vård behöver nedsatt motorik och CP tidigt identifieras, oberoende vart barnen följs. Syfte: Undersöka skillnader mellan barn med CP tillhörande högriskgrupp (HR) eller lågriskgrupp (LR), gällande första kontakt med fysioterapeut och motorisk bedömning, i Region Uppsala. Metod: Kvantitativ journalstudie med deskriptiv, retrospektiv och komparativ design valdes. Barn födda 2010-2016, diagnostiserade med CP 2010-2018 i Region Uppsala inkluderades. Barnen delades in i HR/LR för CP. Mätvariabler: motorisk nivå och kvalitet, funktionsnivå, typ av CP, ålder första kontakt med fysioterapeut samt ålder remittering till habiliteringsverksamheten. Deskriptiv statistik och icke-parametriska statistiska test användes, p-värde ≤0.05. Resultat: Trettiosju barn inkluderades, 22 HR/15 LR för CP. Barnen med högrisk bedömdes av fysioterapeut, erbjöds behandling samt remitterades till habiliteringsverksamheten signifikant tidigare. Barn med sämre funktionsnivå remitterades signifikant tidigare till habiliteringsverksamheten. Slutsats: Barn med CP i Region Uppsala har ojämlik tillgång till fysioterapeutiska bedömningar och behandlingar. Barn med högrisk för CP bedömdes av fysioterapeut och remitterades till habiliteringsverksamheten tidigare.  Barn med sämre funktionsnivå remitterades också tidigare. Evidensbaserade bedömningsmetoder verkar möjliggöra tidig upptäckt av motoriska avvikelser och därigenom möjlighet till tidiga interventioner. Ett sätt att erbjuda patientsäker och jämlik vård för barn med utvecklingsavvikelser, kan vara att använda evidensbaserade bedömningametoder inom verksamheter vars mål är identifiering av utvecklingsavvikelser. / Abstract: Introduction: Early detection of cerebral palsy (CP) allows for early treatment, when brain plasticity is at its best, which optimizes the child's development. In Sweden, all children are offered motor developmental surveillance in child health services. In addition children with known riskfactors of developing CP are enrolled in neonatal follow-up, using evidence-based assessment methods. In order to provide patientsafe and quality of care, early identification of impaired motor function and CP is needed, regardless of where the children are monitored. Aims: Investigate differences between children belonging to high or low riskgroup for CP regarding first contact with physiotherapist and assessed motorskills, in Region Uppsala. Methods: A quantitative journalstudy with descriptive, retrospective and comparative design was selected. Children born 2010-2016 diagnosed with CP 2010-2018 in Region Uppsala were included and divided into children with high or low risk to develop CP. Measures: motor performance, level of disability, type of CP, first visit at physiotherapist, age of reffered to habilitation-services. Descriptive statistics and non-parametric statistical tests were used, p-value ≤0.05. Results: Thirty-seven children were included, 22 with high-risk and 15 with low-risk for CP. Children with high-risk were assessed by physioterapist and referred to habilitation-services significantly earlier. Children with more severe disability were also referred significantly earlier. Conclusion: Children with CP in Region Uppsala have unequal access to timely physiotherapy and habilitation-services. Evidence-based assessment methods enable early detection of motor abnormalities and allows for early treatment. To provide safe and equal care, all professionals performing developmental surveillance should use evidence-based assessment methods.