I skolan görs kontinuerligt olika bedömningar för att ta reda på vad eleven har lärt sig och för att kunna sätta betyg. Formativ bedömning formar lärandet hos eleven och kan också forma undervisningen. I en formativ bedömningsprocess tydliggörs målet och eleven får återkoppling som är relevant med avseende på var den befinner sig i förhållande till målet. Att ge återkoppling kan upplevas som tidskrävande för lärare. Den behöver dock inte alltid komma i skriftlig form som kommentarer på inlämningsuppgifter, den kan till exempel ges muntligt till hela klassen eller via checklistor eller matriser som tydliggör kraven för olika kunskapsnivåer. Eleverna kan bli bedömda av läraren med hjälp av matrisen eller använda den i självbedömning eller kamratbedömning och på så sätt främja sitt lärande. Matriserna kan beskriva en uppgift eller en hel kurs. I en uppgiftsspecifik matris används de kunskapskrav från kursmatrisen som uppgiften täcker. Det finns forskning som visar att formativ användning av matriser kan stödja elevers lärande men betydligt färre studier som visar hur eleverna upplever användningen av matriser. I detta utvecklingsarbete undersöks om tillgång till relevanta bedömningsmatriser och kamratbedömning kan underlätta för lärare och elev samt om kamratbedömning med hjälp av matriser upplevs som givande av eleverna. Studien utfördes på klass i årskurs 7 med 25 elever inom ämnet kemi men borde vara relevant för alla ämnen där man genomför laborationer. Syftet var att ge en bild av hur användbara matriser är och hur de uppfattas av eleverna och vad de tycker om att ge och få kamratrespons. Elektroniska frågeformulär med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär delades ut till eleverna. Elevernas upplevelse av arbetet med matriserna och kamratbedömningen kan sammanfattas som givande. De svarade bland annat att matrisen varit lätt att förstå och att de gjort flera förbättringar i sina praktiska moment. Det finns dock tecken på en viss osäkerhet hos eleverna då många inte ville eller kunde uppge sitt senaste NO-betyg, inte ville genomföra laboration med matris igen samt att de önskat att läraren skulle ge mer förklaringar eller säga till om de gjort något “fel”. De tyckte att det var bra att nivån F hade en egen kolumn trots att den inte ger mer information än nivån för E. Många elever tyckte att det var svårt att ge varandra feedback och många tyckte att matrisen som användes för denna del var svår att förstå. Dock uppskattade de flesta eleverna feedback och svarade att deras rapporter blivit bättre och att de lärt sig av att ge varandra feedback och de flesta ville ha kamratrespons igen. En tredjedel upplevde dock detta moment som pinsamt eller stressande.

Studien har tagit sin utgångspunkt ur läraryrkets frågor som handlar om likvärdig bedömning. Syftet har varit att ge ett kunskapsbidrag till forskningsfältet om bedömningspraktiker med fokus på likvärdighet utifrån tre svensklärares ifyllda bedömningsmatriser av tre elevers novellanalyser i kursen svenska 2. Studien har tagit sin utgångspunkt ur forskningsfrågorna (1) hur uppfattar de deltagande lärarna begreppet likvärdighet, (2) hur likvärdigt har lärarna bedömt novellanalyserna och hur har de gått tillväga, (3) hur är matrisen utformad utifrån kursen svenska 2. Tre svensklärare har bedömt tre novellanalyser i kursen svenska 2. Lärarna har bedömt novellanalyserna genom att fylla i en bedömningsmatris. Metoderna som studien använts sig av är semistrukturerade intervjuer och textanalys av matriserna. Matriserna och intervjuerna har sedan jämförts för att utläsa lärarnas bedömningar. Studiens resultat visar att lärarna inte är helt samstämmiga i sina bedömningar, utan enbart helt samstämmiga för en av de tre novellanalyserna. Resultatet för studien har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt ur begreppen validitet och reliabilitet som visat att det finns en problematik kring uppgiftens utformning för att bedömningen ska vara valid.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar.Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan. Enkäten bestod av såväl kvantitativa frågor, som utgör bakgrundsvariabler, och kvalitativa öppna frågor där respondenterna fick skriva öppet om sina uppfattningar. Resultatet analyserades sedan med hjälp av frekvenstabeller för de kvantitativa frågorna och med tematisk analys med ”frameworks” för de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att eleverna sällan arbetar med bedömningsmatriserna i svenska. Främst används de av eleverna för att kontrollera arbetet med kunskapskraven, men i viss mån också för att utveckla det egna arbetet. Vad gäller tydligheter respektive otydligheter går uppfattningarna isär: vissa uppfattar allt som tydligt, men många anger att det framförallt är det formella språket och de subjektiva progressionsorden i matriserna som förhindrar förståelsen av dem. Eleverna föreslår därför en förenkling av språket, att matriserna bör anpassas mer efter uppgiften och gärna åtföljas av konkreta exempel.Slutsatsen är således att eleverna använder matriserna i begränsad utsträckning om de inte förstår dem. Förslag på utveckling som grundar sig på elevernas uppfattningar består därför i att införa och kontinuerligt arbeta med ordlistor över kunskapskravens progressionsord relaterat till ämne och uppgift samt arbeta med uppgiftsexempel.

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier.Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan.Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev.Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.

The purpose of this study, But Assessment Equals Grades, is to understand how the phenomenon of assessment is constructed in conversations between secondary school pupils on the topics of assessment and rubrics. The analysis is based on the following research questions: What discourses about assessment emerge in pupils' talks about assessment and rubrics? How can these discourses be understood in relation to contradictory administrative and didactic purposes? The data collection was done through group discussions with pupils on study preparation programs at two secondary schools. The conversations have been transcribed and then analyzed using Norman Fairclough's critical discourse analysis model. Three discourses are examined through the survey: an administrative assessment discourse, a disciplinary assessment discourse and a pedagogical assessment discourse. In the administrative discourse, assessment is calculated as summative grades and as a selection tool for future studies. The disciplinary discourse of the assessment articulates the pupils' place within the school's institutional framework in the context of success in obtaining high marks, while the pedagogical assessment discourse represents the focus groups' reproduction of assessment for learning. The result of the study shows the hegemonic dominance of administrative and disciplinary discourses over the pedagogical assessment discourse. This is interpreted as an expression of the fact that several assessment traditions are executed in Swedish secondary schools and that an ideological market model, New Public Management, through an increasingly centralized performance management, affects school discursive practitioners, in this case the pupils' understanding of the phenomenon of assessment.

Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande. En förutsättning för att den ska fungera är att den ingår i den planerade lektionsverksamheten, att den görs i direkt anslutning till inlämningsuppgiften och att eleverna inte känner sig alltför osäkra inför varandra. / For several years, I have felt displeased with the results of my teaching in the A-course in mathematics at upper secondary school. The acquaintance of rubrics was the impuls that made me try, together with my students, to develop a didactical contract with a component of formative assessment. In an action research project, I have reduced the amount af proficiency training and instead permitted the pupils during lessons to work with longer and more open tasks to be submitted. In this process rubrics and peer assessment are used. Questionnaires, observations and discussions show that the pupils find the rubrics useful for interpreting and judging quality of the submitted reports. Their attitudes towards peer assessment show more variation. A prerequisite condition for peer assessment to work is that it is a part of the planned lesson, that it is done together with the submitted task and that the pupils feel confident with each other.

SammanfattningI denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock attorsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig.

Studien tar avstamp i praktikens frågor. Svensklärare och elever på gymnasieskolan har intervjuats för att skönja uppfattningar och erfarenheter om bedömningsmatrisers tillämpning i undervisningen. Studiens resultat har diskuterats ur ett OTL-perspektiv. Tre lärare deltog i studien och enskilda semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga. Sex elever intervjuades i fokusgrupper uppdelade om tre elever i varje.  Resultatet presenteras genom tematisk analys av transkriberade intervjuer.  Studiens resultat visar att lärarna och eleverna delar liknande uppfattningar om och av bedömningsmatrisers tillämpning i undervisning. Bedömningsmatriser ansågs ha både för- och nackdelar som är av betydande roll dels för lärarens yrkesutövning, dels för elevens lärande. Bedömningsmatrisens största utmaning sågs av både lärare och elever som för abstrakt för att eleverna ska förstå skillnaden i kvaliteter mellan de olika nivåerna. Den största möjligheten med matrisanvändning uppfattades vara en tydlig kartläggning av elevens kunskaper. / The study is based on practice questions. Swedish teachers and students in upper secondary school have been interviewed to discern perceptions and experiences about the application of scoring rubrics in teaching. The results of the study have been discussed from an OTL perspective. Three teachers participated in the study and individual semi-structured interviews were conducted with all of them. Six students were interviewed in focus groups divided into three students in each group. The result of the study is presented through thematic analysis of transcribed interviews. The results of the study show that teachers and students share similar views about and of the application of scoring rubrics in teaching. Scoring rubrics were considered to have both advantages and disadvantages that are of significant role for both the teacher's professional practice and for the student's learning. The biggest shortcoming of the scoring rubric was seen by both teachers and students as too abstract for the students to understand the difference in qualities between the different levels. The biggest advantage of the rubric was perceived to be a clear mapping of the student's knowledge.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet.Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den. De önskar också mer tid för att bli väl förtrogna med innebörden i matrisen. Uppsatsens slutsatser, som har genererat en teori om aktivitetens betydelse och en arbetsmodell, kan väl peka ut inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan även i andra ämnen än svenska och på andra skolor som använder matriser för ökat lärande. / The purpose of this essay is to examine pupils’ perceptions and experiences of scoring rubrics in Swedish. The essay is part of a of school development project focusing on knowledge, assessment and on the Individual Development Plan, at Fäladsgården, a compulsory school, in Lund, Sweden. In the survey, I want to achieve a deeper understanding of how pupils perceive and use scoring rubrics, and what they need to obtain a constructive feedback.Eleven qualitative interviews with pupils in school year seven and nine were carried out in December 2008 and January 2009. These pupils’ views are the basis for the paper.The results of the survey show that the pupils’ perceptions of the scoring rubrics are basically positive, but that they are asking for additional comments on it. They also want more time to familiar with the meaning of the scoring rubrics. The conclusions of this essay, which have generated a theory of the importance of the activity and a working model, may well indicate the continued development of this particular school and other schools, which use scoring rubrics for enhanced learning.