Uppsatsen behandlar begagnade livförsäkringar och de implikationer som dessa kan komma att innebära för den svenska livförsäkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen är att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsäkringar i Sverige och utifrån detta resultat utvärdera vad reglerare av marknaden måste betänka. I uppsatsen avses med livförsäkringar enbart livförsäkringar med dödsfallsbelopp. Vi visar på hur livförsäkringar traditionellt är uppbyggda och hur livförsäkringspremiernas storlek bestäms. En bakgrund ges till den svenska försäkringsmarknaden och dess grundläggande principer samt den förändring som branschen genomgår och hur denna kan tänkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsäkringar uppstår för både försäkrade och investerare. En jämförelse görs med den amerikanska livförsäkringsmarknaden för att få en uppfattning om riktningen som marknadskrafter kan tänkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsäkringar är där väl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsäkringsbranschen är omfattande. Uppsatsen finner att andrahandsmarknaden gör att livförsäkringar som redan tecknats blir en ren finansiell tillgång och att klassiska marknadsinslag som värdepapperisering är en tänkbar utveckling. Situationen i USA visar också att tillåtande av en andrahandsmarknad riskerar att leda till att livförsäkringar tecknas även för individer som inte utnyttjar dessa ur trygghetssynpunkt. Studien utnyttjar amerikansk forskning på området som underlag för vidare diskussion för andrahandsmarknadens konsekvenser. Hälsoförändringars påverkan på det förväntade värdet av ett livförsäkringskontrakt analyseras och de situationer där en försäljning av livförsäkringskontrakt är lönsam för den försäkrade och investerare diskuteras. Uppsatsen tar upp anledningar till att information kan fördelas asymmetriskt mellan aktörer och analyserar vilka konsekvenser detta kan få. Vi finner att bättre kännedom om individens hälsotillstånd leder till större vinster genom andrahandsmarknaden men att aktörer av olika anledningar kan vara förhindrade att utnyttja denna information. Uppsatsen analyserar hur olika aktörer påverkas av andrahandsmarknaden för livförsäkringar. Vi finner att vinnarna är investerare, mellanhänder och de individer som förlorat anledningen att behålla sina livförsäkringskontrakt. Livförsäkringsföretagen förlorar alltid på marknaden. Huruvida försäkringstagarkollektivet som helhet vinner eller förlorar genom andrahandsmarknaden beror på de antaganden som ligger till grund för livförsäkringspremiernas storlek. Marknadens storlek och dess betydelse för transaktionskostnader diskuteras, liksom olika moraliska aspekter av handel med begagnade livförsäkringar. Uppsatsen diskuterar också de samhällsrisker som är förenade med att aktörer kan vinna på individers död. Uppsatsen finner att begagnade livförsäkringar i vissa fall är önskvärt för samhället men att marknaden måste regleras hårt för att förhindra orättvisor och svaga positioner för de försäkrade. Höga kostnader kan uppstå både för reglering och för inhämtande av information för marknadens aktörer. Slutligen lyfter uppsatsen fram ett antal aspekter som reglerare av andrahandsmarknaden för livförsäkringar måste betänka.

<p>Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.</p>

Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.

Modeindustrin har en av de främsta och mest skadliga rollerna i den rådande vanvården av planeten, som gör sig ständigt påmind i olika samhälleliga forum. Uppkomsten av så kallad fast fashion har sedan millennieskiftet exempelvis bidragit till den ökande mängden utsläpp och avfall samt den alltmer akuta uttömningen av naturresurser. På grund av detta förespråkas övergången till en cirkulär klädmarknad.I denna uppsats utforskas fem konsumenters inställningar till fast fashion och hållbara alternativ, främst second hand-kläder. Semistrukturerade intervjuer genererar diskussioner om bland annat ansvar, påverkan, status och hygien. Dessa besvarar frågeställningarna om hur konsumenter förhåller sig till modeindustrin, samt vilka faktorer som de upplever styr deras konsumtion. Syftet med detta är att uppmärksamma hur samhällets hållbarhetsdiskurs kan påverka individers syn på sig själva och andra, samt deras möjligheter att konsumera hållbart.Resultaten påvisar en hög konsumentmedvetenhet om förhållandet mellan mode och hållbarhet, samt att respondenterna har ambitioner att konsumera med minimal miljöpåverkan. Strukturella motgångar påverkar dock hur väl de kan uppfylla sina aspirationer, och de upplever sig vilseledda av den greenwashing som genomsyrar klädmarknaden. Konsumenterna ser mode som identitetsbyggande och statusingivande, och den sociala kontexten verkar påverka hur kläder och konsumtionssätt uppfattas. Jämförelser mellan nyproducerade och begagnade kläder utmynnar i resonemang om hygienens symbolik, där betraktelsen av de sistnämnda som smutsiga tolkas som socialt konstruerad. Den huvudsakliga slutsatsen är att hållbar konsumtion möjliggörs av både strukturers och aktörers inverkan. De oskrivna kraven som ställs på konsumenter att handla hållbart kan dock upplevas som omöjliga att uppnå, och därför är omfattande institutionella förändringar nödvändiga för verkställelsen av en cirkulär modeindustri.

A circular economy has been suggested to be able to respond to environmental challenges caused by over-production and consumption of products. Reuse is a circularity measure ranked high in the waste management hierarchy and is especially relevant for passive durable products such as furniture. Reusing furniture has the potential to contribute to the decarbonization of companies. This thesis aimed to explore the potential of reuse contribution to climate change mitigation. An Excel model was developed to explore different reuse scenarios from a life cycle perspective, accounting for potential avoided emissions by selling second-hand furniture. The results indicated that reusing furniture resulted in about 42% reduced climate impacts, although it depended on the characteristics of second-hand trade. Furthermore, the second-hand furniture trade characteristics that influence the GHG emissions were identified, such as replacement rates, second-hand transport, and variability of items sold. An improved scenario by optimizing the furniture trade characteristics can save up to 80% of climate impact. The results indicated that reuse could significantly contribute to the climate commitments of companies, although it cannot be the only mitigation measure to reach carbon neutrality. / Att implementera en cirkulär ekonomi har föreslagits för att kunna adressera miljöutmaningar orsakade av överproduktion och konsumtion av produkter. Återanvändning är ett cirkulärt mått som rankas högt i avfallshanteringshierarkin och är särskilt relevant för passiva och slitstarka produkter som möbler. Återanvändning av möbler har potential att bidra till att minska koldioxidutsläppen hos företag. Denna avhandling syftade till att undersöka potentialen om återanvändning kan bidra till att minska klimatförändringen. En Excel-modell utvecklades för att utforska olika återanvändnings- scenarier ur ett livscykelperspektiv som räknar ut potentiella undvikna utsläpp genom att sälja begagnade möbler. Resultaten visade att återanvändning av möbler resulterade i cirka 40 % minskad klimatpåverkan, även om det berodde på second-handhandelns egenskaper. Vidare identifierades second-handmöbelhandelns egenskaper som påverkar utsläppen av växthusgaser, t.ex. som ersättningstaket, second-handtransport och variation av sålda varor. Ett förbättrat scenario genom att optimera möbelhandelns egenskaper kan spara upp till 80 % av klimatpåverkan. Resultaten visade att återanvändning avsevärt skulle kunna bidra till företagens klimatåtaganden, även om det inte kan vara den enda begränsningsåtgärden för att nå koldioxidneutralitet.

Purchasing second-hand products on the internet has become more common among private persons. The increase of internet usage among the population in combination with an increased demand for second-hand products results in the online-based C2C market (consumer-to-consumer market) becoming an even more interesting field to study within. Prior research has mostly touched clothes within the study field, but furniture as product category is still an unexplored field within the C2C market online. When purchasing second-hand furniture, there are different factors which have an influence on consumers’ buying behavior, and the attitudes towards these factors often differ between individuals.  The purpose of the study is to explain different factors’ impact on Swedish consumers’ buying behavior when purchasing second-hand furniture on the online-based C2C market. In order to answer this purpose, Swedish consumers’ attitudes are measured empirically with the aim of distinguishing whether there are differences in attitudes towards the study’s independent variables based on the consumers’ year of birth. Additionally, the study aims to reveal the factors that have the biggest impact on consumers’ purchasing of second-hand furniture. This study is based on a quantitative research approach, where a survey was conducted which included a total of 121 Swedish respondents.  The results from the study indicate that the variables social motives as well as the availability of antique products exhibit the biggest differences in attitudes between older consumers and younger consumers. Furthermore, the results indicate that the variables ecological sustainability as well as price have the biggest impact on consumers’ purchase decision from the perspective of buying second-hand furniture online. Thus, the study contributes with new knowledge concerning the factors that private persons prioritize eminently when purchasing second-hand furniture, as well as how these factors differ between consumers based on their year of birth.   Keywords: buying behavior, purchase decision, second-hand furniture, C2C market, attitudes, buying process. / Handel av begagnade produkter på internet har blivit allt vanligare bland privatpersoner. Ökningen av internetanvändning bland befolkningen i kombination med en ökad efterfrågan på begagnade produkter resulterar i att den internetbaserade C2C-marknaden (konsument-till-konsument-marknaden) blir ett desto mer intressant fält att studera. Tidigare forskning har mestadels berört kläder inom forskningsfältet, men möbler som produktkategori är fortfarande ett outforskat område inom C2C-marknaden på internet. Vid köp av begagnade möbler finns det olika faktorer som har en inverkan på konsumenters köpbeteende, och attityderna till dessa faktorer skiljer sig ofta åt mellan olika individer. Syftet med studien är att förklara olika faktorers inverkan på svenska konsumenters köpbeteende vid näthandel av begagnade möbler på C2C-marknaden. För att besvara detta syfte mäts svenska konsumenters attityder empiriskt med målsättningen att urskilja om det finns skillnader i attityder till studiens oberoende variabler baserat på privatpersonernas födelseår. Dessutom är målet att avslöja de faktorer som har störst inverkan på konsumenters köp av begagnade möbler på internet. Studien är baserad på en kvantitativ forskningsansats, där en enkätundersökning genomfördes som omfattade totalt 121 svenska respondenter. Resultaten från studien indikerar att variablerna sociala motiv samt tillgängligheten av antika produkter uppvisade de största skillnaderna i attityder mellan äldre och yngre konsumenter. Vidare indikerar resultaten på att variablerna ekologisk hållbarhet samt pris har störst inverkan på konsumenters köpbeslut utifrån perspektivet kring att handla begagnade möbler online. Studien bidrar således med ny kunskap kring de faktorer som privatpersoner prioriterar i högst grad vid köp av begagnade möbler, samt hur dessa faktorer skiljer sig åt mellan konsumenterna baserat på deras födelseår.   Nyckelord: köpbeteende, köpbeslut, begagnade möbler, C2C-marknaden, attityder, köpprocessen.

Sammanfattning Begagnade varor har under flera år kunnat säljas med förbehållet “befintligt skick”. Förbehållet utgör en felbestämmelse som möjliggör för näringsidkaren att genom en generellfriskrivning undgå ansvar för fel som varan kan förväntas besitta. Den 1 maj 2022 trädde dennuvarande konsumentköplagen (2022:260) ikraft, i vilken förbehållet “befintligt skick” ej längre kan tillämpas vid försäljning av begagnade varor. Den nuvarande konsumentköplagen grundar sig i Varudirektiv 2019/771, vilket leder till en mer enhetlig reglering inom EU. Varudirektivet har skapats för att förstärka konsumentens skydd gentemot den, i mångaavseenden, överlägsne näringsidkaren. I samband med införlivandet av den nuvarande konsumentköplagen och slopandet av förbehållet “befintligt skick”, har även andra felregleringar fått en omfattande revidering. Dessutom har försäljningen av levande djur fått en egen särreglering vad gäller fel. Ändringarna i den nuvarande konsumentköplagen har diskuterats i stor utsträckning. Flera av de som medverkade till utformningen av lagen har varit av olika uppfattningar. Slopandet av förbehållet har enligt vår mening lett till ett förstärkt konsumentskydd, eftersom den nuvarande konsumentköplagen ställer högre krav på varan för att den ej ska anses vara behäftad med fel. Det grundar sig i de subjektiva och objektiva kraven som implementerats från Varudirektivet in i svensk lagstiftning. Uppsatsen berör även områden som har ett starkt samband med förbehållet “befintligt skick”. Bland annat har den omvända bevisbördan diskuterats, eftersom den har väckt flera näringsidkares och andra aktörers uppmärksamhet efter att perioden för den omvända bevisbördan har fyrdubblats i den nuvarande konsumentköplagen. Sammantaget medför den nuvarande konsumentköplagen förändringar som avsevärt påverkar konsumentens köp och näringsidkarens näringsverksamhet. Förändringarna har främjat ett starkt konsumentskydd, men enligt vår mening kan balansen mellan konsumentens och näringsidkarens intressen i vissa avseenden ifrågasättas.

Increasing attention to sustainability and environmental concerns implies changes in consumer preferences, whereof companies need to provide offerings characterized with a focus on sustainability laden concepts such as the Circular Economy (CE), aligning with these changes. How to communicate sustainability has therefore become a focus of attention when formulating marketing strategies. However, sustainability is a complex concept and it could therefore be questioned whether everyone irrespective of, for instance, gender, age, education and other personal attributes perceive it similarly and display similar attitudes toward the concept. Based on a quantitative online survey with 1010 participants, this study examines the impact of personal attributes on the receptiveness of sustainability communication and customer loyalty in the context of Peer to Peer (P2P) marketplace platforms, and discerns how sustainability communication and customer loyalty are interrelated. Also, it explores whether sustainability communication from providers of P2P marketplace platforms can be considered to play a role in accelerating the transition to a CE. Findings suggest that personal attributes affect the receptiveness of sustainability communication and loyalty intentions, this was particularly evident for females and individuals living a sustainable lifestyle. The findings also reveal a positive relation between sustainability communication and customer loyalty, where environmental engagement, consistency between preferences for a certain appeal and actions made on the basis of the same preference, along with trustworthy content seem to strengthen that relationship. Lastly, the findings conclude that sustainability communication from P2P marketplace platforms providers can increase the number of individuals trading pre-owned items which implies for more people participating in resource-efficient activities, which ultimately fosters a CE. / Ökad uppmärksamhet kring begreppet hållbarhet och miljöfrågor innebär förändrade konsumentpreferenser med högre krav på hållbara lösningar, varav företag behöver erbjuda produkter och/eller tjänster som präglas av hållbarhet för att möta kundernas behov. Hur man kommunicerar hållbarhet har således blivit en viktig aspekt när företag utformar sina marknadsföringsstrategier. Hållbarhet är däremot ett komplext begrepp, varav det kan ifrågasättas om alla oavsett kön, ålder, utbildningsnivå och andra personliga egenskaper har en liknande attityd gentemot hållbarhet, och uppfattar hållbarhetskommunikation på samma sätt. Baserat på en kvantitativ onlineundersökning med 1 010 deltagare undersöker denna studie effekterna av personliga egenskaper på mottagligheten av hållbarhetskommunikation och kundlojalitet i kontexten peer-to-peer (P2P) marknadsplattformar, samt hur hållbarhetskommunikation och kundlojalitet står i relation till varandra. Studien undersöker också om hållbarhetskommunikation kan anses påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Resultaten från studien ger en indikation på att personliga egenskaper påverkar mottagligheten för hållbarhetskommunikation och konsumentens intentioner att vara lojal. Detta var särskilt påtagligt för kvinnor och individer som lever en hållbar livsstil. Resultaten visar även på en positiv relation mellan hållbarhetskommunikation och kundlojalitet, varav högre miljöengagemang, preferenser som går i linje med handlingar, och trovärdigt innehåll tenderar att stärka denna relation. Slutligen kan det konstateras att hållbarhetskommunikation kommunicerat av P2Pmarknadsplattformar kan öka antalet personer som säljer och köper begagnade föremål, varav fler människor deltar i resurseffektiva aktiviteter, vilket främjar övergången till en cirkulär ekonomi.