I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige.   I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification.   Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter. Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende). Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna. Med hjälp av handlingsteori analyserades resultatet och visade att de avledande strategierna är den handling som intentionen att skydda den demenssjuke leder fram till. Vidare beskrivs de faktorer som ligger bakom intentionen. En diskussion förs om korrelationen mellan mikro- och makronivå; hur omsorgspersonalens handlingar påverkas av makronivån men även hur handlingarna påverkar densamma.

Syfte: Det finns en stor variation av hur mycket barnen på förskolor vistas utomhus. Då forskning visar att kvalitén på utomhusmiljön spelar stor roll för utomhusvistelsen kommer fokus i denna studie istället att ligga på förskollärarnas roll för utevistelsen. Studien kan vara relevant för såväl aktiva förskollärare som föräldrar till barn i förskolan och kanske bidra till att skapa en större medvetenhet om de skillnaden som finns mellan förskolorna också i högre instanser så att den skillnaden jag upplevt inte vore så stor.   Frågeställningar: Vilka attityder har pedagogerna till utevistelse i förskolan? Vad motiverar pedagoger till utevistelse med barn på förskolan? Vilka möjligheter/begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?   Metod: Enkät med kvantitativa och kvalitativ inslag.   Resultat: Resultatet pekar på att pedagogerna har en relativt positiv attityd till utevistelsen i förskolan. Pedagogerna i min studie motiveras till utevistelsen i förskolan genom den nära verksamheten så som stundens ingivelse, kollegor och barnens önskemål. Även media så som internet, appar och litteratur rankas högt av pedagoger som inspirationskällor till utevistelsen. Pedagogerna lyfter många möjligheter så som hälsa, motorisk utveckling, naturligt material och lugnare barngrupp med mindre konflikter. Väderlek och barnens kläder är något som ses som begränsningar i utevistelsen.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänt ursprung. Cirka 10 % av fertila kvinnor i världen är drabbade. Sjukdomen är både svår att diagnostisera och behandla. Sjuksköterskors bemötande och kunskapsbas är viktiga faktorer i mötet med patienter med endometrios. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar. Litteraturöversikten har en induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Det dagliga livet, Hantering av sjukdomen och Mötet med sjukvården. Det identifierades också åtta underkategorier: Begränsningar i det sociala livet, Begränsningar i arbets- och studie livet, Begränsningar i parrelationen, Stå ut med smärta, Hitta strategier, Den långa väntan, Det bristande mötet och Det bekräftande mötet. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om sjukdomen för att bemötandet ska bli bra och att kvinnorna ska kunna känna sig trygga i mötet med sjukvården. Ytterligare forskning inom endometrios skulle behövas då kunskapsbristerna är stora.

Idag består musikproduktion framförallt av digitala verktyg med väldigt många möjligheter. Ju fler möjligheter, desto fler val behöver göras. För att hjälpa sig själv att välja kan man använda sig av begränsningar. Begränsningar som strategi för att locka fram kreativitet är en välbeprövad metod inom musikskapande. Studien handlar om vilka val jag gör när jag producerar samma låt utifrån tre olika begränsningsstrategier. Resultatet analyseras med hjälp av psykologiska teorier för hur människor gör val i allmänhet. För att analysera min egen process har jag använt mig av loggbok. Undersökningen resulterade i att framförallt tidsbegränsningen var den mest givande begränsningen och att beroende på vilka begränsningar som görs går det att styra hur mycket kontroll jag kan ha över valen. Som slutsats anser jag undersökningen som ett komplement till de många undersökningar som gjorts om begränsningar och låtskrivande. För musikpedagoger hoppas jag att undersökningen kan bidra till pedagogiska idéer då digitala verktyg upptar en allt större plats i dagens musikundervisning.

Bakgrund:  Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med diagnosen endometrios och globalt ungefär 176 miljoner. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinnan och normalt befinner sig i livmodern, växer utanför livmodern och lokaliserar sig på olika ställen i kroppen, där cellerna kan reproducera sig, exempelvis äggstockar, tarmar, bukhinna och urinblåsa. Smärta vid endometrios är den största anledningen till begränsningar och ett långvarigt lidande i kvinnors dagliga liv. Begreppet lidande förklaras enligt Katie Erikssons teori med sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av begränsningar i det dagliga livet i relation till endometrios. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier som beskrev kvinnors begränsningar. Dessa är; begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer samt begränsning av psykiskt välmående. Slutsats: Endometrios är en gynekologisk kronisk sjukdom som begränsade kvinnor i många avseenden där smärtan var största anledningen till kvinnors begränsningar i livet. I studien redovisades resultatet avseende begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer och begränsningar av psykiskt välmående som visar hur påverkade kvinnorna blev både fysiskt och psykiskt i många avseenden varför kunskapen om endometrios behöver bli bättre.

Drinking water is our most important food and are essential for all life and health. The effects of climate change can affect Swedish raw water resources and increase disruptions to drinking water pipes and water treatment plants. Some effects are already seen today and in a changing climate, the consequences are expected to increase. Climate adaptation of drinking water supply is an important condition for securing drinking water in the future, in this work Sweden's municipalities play an important role. Drinking water management is complex and should be weighed against current and future risks to water quality and water supply. The study applies theories of climate-related risks and factors that can influence the climate adaptation process. The aim of the study is to examine opportunities and barriers of climate adaptation of drinking water supply. A case study has been used as a study design. Through literature studies, interviews, and document analyses, factors that enable or limit the climate adaptation process within drinking water supply are identified and systematized. Three municipalities in Värmland, and their work in climate adaptation of drinking water supply is compared with each other. Regional and national perspectives of the adaptation process are also compared to the local perspectives. The study finds that there are several factors that can enable or limit climate adaptation in drinking water supply.

No description available.

I detta konstnärliga forskningsarbete har jag undersökt hur olika produktionstekniska begränsningar påverkar min kreativa process som musikproducent. Syftet med arbetet är att undersöka hur min produktionsprocess påverkas när jag producerar musik utifrån begränsningar av olika slag. Mitt resultat av undersökningen resulterade i två tracks där jag begränsade mig till att använda olika verktyg i arbetsprocessen. Under det första experimentet producerade jag ett track med premissen att enbart använda mig av en digital sampler och under det andra experimentet under premissen att enbart använda mig av en mjukvarusynt. Begränsningarna agerade motsatspar till varandra då första experimentet utmanade mig att komponera ny harmonik och melodik från ett befintligt material och andra experimentet utmanade mig att arbeta med ljuddesign för att uppnå ljud som jag vanligtvis hämtar från samplingsbibliotek.Det har under denna undersökning blivit tydligt att begränsningar av olika slag är positivt för min kreativitet och min arbetsprocess. Efter detta arbete har jag fått nya perspektiv på mig själv som kreatör och konkreta verktyg att tillämpa i mitt fortsatta arbete som musikproducent.