Detta arbete handlar om algoritmiska kompositionstekniker och om hur de begränsningar som presenterar sig vid användandet av en sådan teknik påverkar min komposition- och produktionsprocess. Jag har undersökt hur jag kan skapa en komposition inom den elektroniska dansmusikgenren Detroit House genom att låta en algoritm generera förslag på låtstrukturer baserat på de fem musikaliska parametrarna, harmonik, taktart, antal takter, tonalt centrum ochmodalitet. Under mitt arbete har jag fört en loggbok för att dokumentera och reflektera över arbetsprocessen. Denna loggbok har senare, tillsammans med relevant litteratur, stått som grund för min reflektion över resultatet. Analysen av resultatet har lett till slutsatsen att den typ av algoritimisk kompositionsteknik jag undersökte lämpar sig bra för att generera, för användaren, nyskapande musikaliska idéer men också som ett introspektivt verktyg för att belysa moment i den musikskapande processen där jag som kompositör och producent ställs inför viktiga beslut. Jag har även observerat hur just den här typen av algoritm för den konstnärliga intentionen längre från mig som konstnär genom att flytta fokus från att skapa musik med ett syfte, till att lösa musikaliska pussel som uppstår av algoritmens material.

Jag har undersökt mitt egna skapande utifrån ett arbetssätt som är nytt för mig, i detta fall ett analogt arbetssätt. Vanligtvis jobbar jag helt digitalt med mjukvaruinstrument och MIDI där möjlighet till bearbetning är nästintill oändliga. Jag ville ta reda på hur ett analgot arbetssätt kan påverka mitt slutresultat men också hur jag kan föra över det jag lärt mig till mitt digitala arbetssätt. När jag utför det praktiska får jag enbart använda mig av hela tagningar och utan digital bearbetning av ljuden både innan och efter inspelning.  I denna undersökning går jag från planering av inspelning till en färdig låt. Genom min loggbok och mina egna reflektioner går jag igenom dag för dag för att sedan landa i vad jag lärt mig och vad jag vill ta med mig och applicera på mitt digitala arbetssätt. I slutändan blev jag en erfarenhet rikare och fick upp ögonen för att bevara den mänskliga faktor istället för att allt måste vara tillrättalagt och polerat. Något som jag kommer applicera på mitt digitala arbetsätt är att hänge sig till ett ljud, att börja exportera ut mjukvaruinstrument till ljudspår istället för att ha kvar MIDI informationen. Jag upplever en lättnad med att inte kunna gå in och ändra allt i efterhand. På så sätt blir det mindre beslut man måste ta i slutändan.

The purpose of the study was to thematically map and describe what motives and factors previous ice hockey women experienced as contributing to their dropout from ice hockey. The study involved 15 interviewees; women aged 17–42 (M = 23.3 SD = 6,8) where all participants previously played ice hockey but have now chosen to quit. In the study, interviews were conducted with all participants and the participants had been active in ice hockey between 3 and 24 years (Average = 13.3). The result was analyzed via a thematic analysis. The results show that the participants experience several different intrapersonal, interpersonal, and structural constraints as contributing reasons for terminated sports participation (i.e., negative emotions, low competence, coach's behavior, teammates' behaviors, and financial constraints). To reduce the number of dropouts from sports, federations, clubs, and districts are recommended, among other things, to work to increase coaches' knowledge of psychological and psychosocial aspects to create better and more pleasant environments in women's hockey. This together with strengthening the participants' three basic needs (competence, autonomy & relatedness). Future research in the field is recommended to focus on a broader societal perspective and how it is related to dropouts from sports. / Syftet med studien var att tematiskt kartlägga och beskriva vilka motiv och faktorer tidigare ishockeykvinnor upplevde bidragande till deras avhopp från ishockey. Studien involverade 15 intervjuade; kvinnor i åldrarna 17–42 år (M = 23,3 SD = 6,8) där samtliga deltagare tidigare spelat ishockey men nu har valt att sluta. I studien genomfördes intervjuer med samtliga deltagare och deltagarna hade varit aktiva i ishockey mellan 3 och 24 år (genomsnitt = 13,3). Resultatet analyserades via en tematisk analys. Resultaten visar att deltagarna upplever flera olika intrapersonella, interpersonella och strukturella begränsningar som bidragande orsaker till avslutat idrottsdeltagande (ex. negativa känslor, låg kompetens, tränares beteende,lagkamraters beteende och ekonomiska begränsningar). För att minska antalet bortfall från idrott rekommenderas förbund, klubbar och distrikt bland annat att arbeta för att öka tränarnas kunskap om psykologiska och psykosociala aspekter för att skapa bättre och trevligare miljöer inom damhockey. Detta tillsammans med att stärka deltagarna tre grundläggande behov (kompetens, autonomi och tillhörighet). Framtida forskning inom området rekommenderas att fokusera på ett bredare samhällsperspektiv och hur det är relaterat till bortfall från idrott.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva skäl till deltidsarbete hos landstingsanställda sjuksköterskor samt att beskriva vilka möjligheter och begränsningar som deltidsarbetet kan innebära. Bakgrund. Deltidsarbete är vanligt förekommande bland sjuksköterskor, såväl nationellt som internationellt. I Sverige arbetade 40 % av Vårdförbundets medlemmar deltid 2011. Att arbeta inom vården kan innebära höga krav, både på fysisk belastning och även krav på ett stort emotionellt engagemang. Deltidsarbete kan på många sätt upplevas som positivt, men det kan även innebära negativa konsekvenser. Skälen till sjuksköterskors deltidsarbete finns delvis beskrivna i internationell forskning men kunskapen om ämnet i svenska förhållanden är bristfällig. Design. Studien har en kvalitativ ansats och designen är explorativ och deskriptiv. Metod. Tio deltidsarbetande sjuksköterskor intervjuades under 2013, intervjuerna transkriberades till text och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas skäl till deltidsarbete var många och deltidsarbete innebar både möjligheter och begränsningar. Arbetssituationen var betydelsefull och påverkade till viss del valet av deltidsarbete. Mer ledig tid gav möjlighet till återhämtning och att spendera mer tid med familjen, skäl som i många fall motiverade deltidsarbete. Lägre inkomst och sämre patientkontinuitet var exempel på deltidsarbetets mer negativa följder.Slutsats. Skälen till varför sjuksköterskor arbetade deltid var många och komplexa, det finns inte ett specifikt skäl som förklaring och deltid innebar både möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna uttryckte stort ansvarskännande för både arbetet och hemmet, och deltidsarbetet upplevdes mest vara något positivt.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 innebär att alltid behöva planera sin vardag. Sjuksköterskans roll handlar om att ge personcentrerad omvårdnad och uppmärksamma personen som lever med diabetes typ 1. Empowerment är ett centralt begrepp i diabetesvården som handlar om att personen ska uppleva egenmakt i sin livssituation. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 utifrån ökad egenkontroll. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningarna resulterade i sju artiklar som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Att leva med diabetes typ 1 innebar noggrann planering och rutiner i vardagen. Genom att acceptera sjukdomen och uppleva kontroll i sin situation ökade hanterbarheten. Att leva med diabetes typ 1 kunde innebära en ständig oro och rädsla för hypoglykemins följder samt långsiktiga komplikationer orsakade av hyperglykemi. Närstående hade en betydelsefull roll i att motivera och hjälpa personen med diabetes. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 upplever sin vardag på olika sätt, det framkommer både upplevelser av hanterbarhet och upplevelser av begränsningar. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera och bekräfta dessa upplevelser hos personen som lever med diabetes typ 1. / Background: Diabetes type 1 is a common and chronic disease. Living with type 1 diabetes can be a big adjustment in a person's everyday life. The nurse’s responsibilty lies within a personcentred care and it is important to see the person behind the disease. The person living with diabetes need to experience empowerment in their lives and therefore empowerment is a key concept in diabetes care. Aim: To describe a person’s experience of living with diabetes type 1 by enhanced empowerment. Method: A literature review with qualitative articles. 7 articles  from the search was found, which was analyzed inductively by the five step model of Fribergs. Results: Living with type 1 diabetes meant careful planning and routines of the everyday life. By accepting the disease, it would also be manageable and it indicated the feeling of superiority in life. Living with the disease could cause a constant anxiety and fear of the complications of hypoglycaemia and the long-term complications of hyperglycaemia. Relatives had an important role and contributed with a feeling of safety in those who had diabetes type 1. Conclusion: The daily life of people with type 1 diabetes is experienced in many different ways. The nurse has an important role to identify and acknowledge the feelings that the person with diabetes type 1 is experiencing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp. Eleverna uppfattar även lärarnas mål om att de ska bli mer bekanta med naturen. Både lärarna och eleverna upplever en viss kunskapsökning genom att de minns händelser bättre när de får uppleva dem. Lärarna ser vissa problem med exkursioner såsom tidsbrist, schematekniska problem och en viss problematik med koncentrationen bland eleverna på grund av många oväntade störmoment. Lärarna påpekar vikten av deras motivation som den största begränsningen. Tidigare forskning visar på en hel del likheter med denna studies resultat av lärares mål och syn på exkursioner den visar också att exkursioner leder till ökat lärande samt att de förbättrar elevernas attityder gentemot ämnet. Både lärare och elever i denna studie är överens om att exkursioner är något som de borde göra oftare eftersom de upplever att eleverna är ovana i naturen. Trots att både lärarna och eleverna är överens om att det behövs fler exkursioner så utförs det inte så många exkursioner som lärarna önskar. Skolan borde ha ett informationsmöte för lärare där vikten av att utföra exkursioner framhålls för att öka motivationen hos lärarna.

Bakgrund: Parenteral nutrition (PN) kan vara väsentligt för överlevnaden för patienter som inte kan tillfredsställa närings- och vätskebehovet. Att inte kunna äta och dricka kan leda till känslor av utanförskap och försämrad livskvalitet. Närstående och vårdpersonal kan se positiva aspekter av PN, såsom ökad energi. De kan även se negativa aspekter, såsom minskat välmående. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio artiklar, varav fyra med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats, analyserades. Syftet: Syftet är att skapa en översikt av patienters upplevelse av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och sex subteman; Upplevelsen av att vara begränsad (Att känna sig begränsad och Att anpassa sig till nya matvanor), Att uppleva parenteral nutrition som trygghet (Att känna trygghet och Att ha behov av stöd) och Strävan efter att ha ett normalt liv (Att anpassa sig till en ny vardag och Att vara självständig). Slutsats: Patienter kan uppleva PN som en stor trygghet, då det kan uppfylla deras närings- och vätskebehov trots att de inte kan inta föda oralt och upplevs vara avgörande för deras överlevnad. Patienter strävar efter normalitet i livet trots PN, men kan känna sig begränsade av det. Stödet från närstående och sjukvården har visat ha stor betydelse för patienter med PN.

Syftet med denna studie var att kartlägga hederskulturen och dess uttryck bland 15- 16 åringar i centrala Umeå, samt att undersöka om det finns någon skillnad mellan könen avseende dessa uttryck. Studien har en kvantitativ ansats, där digitala enkäter med totalt 15 frågor delades ut till 205 ungdomar i årskurs 9 på kommunala skolor i centrala Umeå. Resultatet visade att det finns ungdomar som lever i en hederskulturell kontext, och att merparten av dessa är pojkar. Könstillhörigheten visade sig också vara en viktig variabel när man ser till hur utsattheten tar sig uttryck; flickorna var mer begränsade vad det gäller skol -och fritidsaktiviteter, medan pojkarna upplevde sig mer kontrollerade, och var betydligt mer utsatta för psykiskt -och fysiskt våld än flickorna. Överlag visade studien att det finns betydligt större begränsningar för de hedersutsatta ungdomarna när det gäller huruvida de får delta i skol -och fritidsaktiviteter, jämfört med andra jämnåriga.

<p>Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att från habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, när det gäller bemötande av föräldrar, särskilt mammor, med intellektuella begränsningar.</p><p>För detta syfte behövde vi kartlägga de professionellas inställning och attityder till föräldrar med intellektuella begränsningar, men också förmedla den bild som mammorna/föräldrarna har på det stöd de får. I en kvalitativ studie intervjuades åtta mammor med intellektuella begränsningar om deras syn på det stöd de får. En enkätstudie ställd till professionella gav kännedom om olika verksamheters arbetssätt och utbud av stöd till familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuella begräsningar. I resultatdelen speglades informationen från mammorna mot enkätsvaren. Samverkansaspekter beaktades särskilt noga. Studien utgick från följande frågor: Vilka erfarenheter och vilken inställning har de professionella till föräldrar med intellektuella begränsningar? Hur kan mammornas egna synpunkter på den hjälp de får bidra till förståelse för familjernas behov? Vilket stöd finns idag, hur skulle det eventuellt behöva förstärkas och vilken roll kan habiliteringen ha?</p><p>De båda undersökningarna gav samstämmiga resultat när det gäller att beskriva stödinsatsernas omfattning och mångfald. En annan aspekt som belystes från ömse håll var behovet av utökat tidsutrymme för kontakt. Denna samstämmighet kunde utgöra grund för fortsatt arbetsallians. Vi konstaterade vidare att det fanns behov av ett kunskapscenter som kunde bidra till lättillgänglig information för både professionella och familjer. Professionella uttryckte önskan om att lära mer avseende funktionshinder och dess konsekvenser särskilt i kombination med föräldraskap. Behov av utökad och rutinmässig samverkan framkom mellan de instanser som möter föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Slutligen konstaterades en naturlig roll för habiliteringen, framför allt avseende fyra aspekter. Det gällde förmedling av kunskap om funktionshinder, liksom insatser av preventiv art, nätverksbyggande och samordnarfunktion.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan. Genom denna triangulering anser jag att jag kommit fram till en klar bild av hur det kan se ut ute i våra pedagogiska verksamheter idag när det gäller teknikämnet. I studien framkom att teknikämnet är eftersatt och att förutsättningarna för lärarnas möjligheter att arbeta med och utveckla teknikämnet i skolan inte upplevdes som goda av vare sig lärare eller rektorer. Som exempel på begränsande faktorer nämndes brist på tid, resurser och läromedel samt inte minst fortbildning. Studien visade dock även på möjligheter och framtidstro. Nya målkonkreti-seringsdokument har skrivits i aktuell kommun och tillsammans med den nya kursplan som är på väg från nationellt håll, känns ämnet idag mer aktuellt än någonsin. En framgångsrik utveckling av teknikundervisningen är inom räckhåll.</p>