<p>Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om micropauser med såkallade aktivitetskort kunde leda till ökad koncentration och arbetsvilja hos elever. Aktivitetskortleken är en kortlek med korta pausaktiviteter som lärare skall kunna använda under såkallade micropauser. Syftet med studien var också att undersöka huruvida aktivitetskortleken hade några begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Metoden som användes för att besvara studiens frågeställningar var ett utvärderingsformulär som fyra lärare som under två veckor använt aktivitetskortleken besvarade. Resultatet av studien visade dels att kortleken bidrog till ökad koncentration i form av arbetsvilja och motivation samt dels till att göra eleverna livliga och stojiga. Kortleken utvecklades med sex nya kort för att jämna ut balansen mellan de mest energigivande korten och de nya lugnande aktiviteterna i form av avslappningsövningar och massage. Kortleken har inte några direkta begränsningar gällande elevernas ålder eller undervisande ämne.</p>

<p>Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige. Vi kom fram till att viljan att individualisera finns men att begränsningar minskar möjligheterna. En majoritet av lärarna i undersökningen ansåg att alla elevers behov inte kan tas i beaktande i undervisningen. En konsekvens av detta är att styrdokumenten inte efterlevs i praktiken. I resultatet framkom att de största begränsningarna som lärarna upplevde för att tillgodose elevers olika sätt att lära, var antal elever, skolans ekonomi och lärarresurser. Lärarnas bakgrund hade inte så stor inverkan på resultatet som vi hade förväntat oss, möjligen var kvinnorna mer inriktade på att individualisera undervisningen än männen. Lärarnas födelseår visade sig ha en viss betydelse för möjligheten att främja varje elevs lärande. </p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var <em>begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra </em>samt <em>saknad efter ett tidigare aktivt liv.</em> RA hade en stor negativ inverkan på personernas ADL och att inte kunna utföra denna på egen hand påverkade deras känslor och sociala liv. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om RA samt de begränsningar och upplevelser som sjukdomen medför för att kunna ge den hjälp och det stöd som personerna med RA är i behov av.</p>

<p>Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer påverkar en skapande process främst med fokus på pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars påverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och läraren påverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som läser det textila ämnet tredje året på gymnasiet eller på folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med äldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers påverkan på sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter är att de i huvudsak läser sömnad, vävning, formgivning samt får prova på andra textila tekniker. Elevernas upplevelser av ramar i den skapande kontexten varierar beroende på vilken typ av ramar det rör sig om. Riktlinjer kan upplevas som negativa medan begränsningar kan vara en hjälp att komma vidare i sitt skapande arbete. Vilka ramar som påverkar den skapande kontexten är beroende av miljön i vilken skapandet sker, där material, maskiner, klasskamrater och framförallt läraren är påverkande faktorer. Eleverna ser läraren med sin kunskap, kompetens och erfarenhet som den ramfaktor som har störst betydelse för deras skapande arbete. Läraren ska bistå med teknisk expertis men även handledning genom den skapande processen efterfrågas.</p>

Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige. Vi kom fram till att viljan att individualisera finns men att begränsningar minskar möjligheterna. En majoritet av lärarna i undersökningen ansåg att alla elevers behov inte kan tas i beaktande i undervisningen. En konsekvens av detta är att styrdokumenten inte efterlevs i praktiken. I resultatet framkom att de största begränsningarna som lärarna upplevde för att tillgodose elevers olika sätt att lära, var antal elever, skolans ekonomi och lärarresurser. Lärarnas bakgrund hade inte så stor inverkan på resultatet som vi hade förväntat oss, möjligen var kvinnorna mer inriktade på att individualisera undervisningen än männen. Lärarnas födelseår visade sig ha en viss betydelse för möjligheten att främja varje elevs lärande.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv. RA hade en stor negativ inverkan på personernas ADL och att inte kunna utföra denna på egen hand påverkade deras känslor och sociala liv. Slutsats: Sjuksköterskor bör ha kunskap om RA samt de begränsningar och upplevelser som sjukdomen medför för att kunna ge den hjälp och det stöd som personerna med RA är i behov av.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.

Syftet med studien var att undersöka om micropauser med såkallade aktivitetskort kunde leda till ökad koncentration och arbetsvilja hos elever. Aktivitetskortleken är en kortlek med korta pausaktiviteter som lärare skall kunna använda under såkallade micropauser. Syftet med studien var också att undersöka huruvida aktivitetskortleken hade några begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Metoden som användes för att besvara studiens frågeställningar var ett utvärderingsformulär som fyra lärare som under två veckor använt aktivitetskortleken besvarade. Resultatet av studien visade dels att kortleken bidrog till ökad koncentration i form av arbetsvilja och motivation samt dels till att göra eleverna livliga och stojiga. Kortleken utvecklades med sex nya kort för att jämna ut balansen mellan de mest energigivande korten och de nya lugnande aktiviteterna i form av avslappningsövningar och massage. Kortleken har inte några direkta begränsningar gällande elevernas ålder eller undervisande ämne.

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer påverkar en skapande process främst med fokus på pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars påverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och läraren påverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som läser det textila ämnet tredje året på gymnasiet eller på folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med äldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers påverkan på sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter är att de i huvudsak läser sömnad, vävning, formgivning samt får prova på andra textila tekniker. Elevernas upplevelser av ramar i den skapande kontexten varierar beroende på vilken typ av ramar det rör sig om. Riktlinjer kan upplevas som negativa medan begränsningar kan vara en hjälp att komma vidare i sitt skapande arbete. Vilka ramar som påverkar den skapande kontexten är beroende av miljön i vilken skapandet sker, där material, maskiner, klasskamrater och framförallt läraren är påverkande faktorer. Eleverna ser läraren med sin kunskap, kompetens och erfarenhet som den ramfaktor som har störst betydelse för deras skapande arbete. Läraren ska bistå med teknisk expertis men även handledning genom den skapande processen efterfrågas.