Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges. Vi vill med denna studie undersöka om ansvarsredovisning används i Borås Stad, på vilket sätt, och hur detta i sådana fall påverkar organisationen. Ger ansvarsredovisning möjligheter eller begränsningar?Den teoretiska delen av vår undersökning innehåller tidigare forskning kring begreppen ansvarsredovisning, budgetering och ekonomistyrning. Ansvarsredovisning är ett styrverktyg som används för att fördela ekonomiskt ansvar. Genom att tilldela organisationens olika enheter ekonomiskt ansvar, såsom intäkts-, kostnads-, resultat- och investeringsansvar, förenklas styrningen av stora verksamheter. Budgetering inom offentlig verksamhet är en central del av fördelning av resurser. Det är budgeten, kommunbidraget, som ses som intäkt.Studiens empiriska undersökning utgår från Borås Stad, där det examineras huruvida ansvarsredovisning existerar och hur det upplevs, hur olika delar av organisationen ser på budget och budgetprocessen, och hur ekonomiskt ansvar upplevs på olika nivåer. För att verifiera dessa intervjuer ytterligare genom att öka reliabiliteten används därför verktyget dokumentanalys. Budget, årsredovisning och styrdokument ligger till grund för denna analys.Genom analys och diskussion visar studien att Borås Stad fördelar ekonomiskt ansvar med hjälp av budget genom att fördela resurser och verksamhetsmål. I kommunen används ansvarsredovisning till viss del i enlighet med vad forskningen säger. Det uppstår både möjligheter och begränsningar genom Borås Stads tillämpning av ansvarsredovisning. Möjligheter i form av handlingsfrihet och begränsningar i form av att de finansiella målen är högre prioriterade än verksamhetsmålen. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med detta arbetet har varit att undersöka hur jag genom olika metoder kan väcka min kreativitet. Jag har under min tid på musikhögskolan lidit av kreativ kramp och har haft svårt att skriva musik. Jag tog mig hjälp utav tre olika metoder. Den första metoden var att använda tidspress. Då skrev jag musik under 30 minuter och under en dag. Den andra metoden gick ut på att med hjälp av begränsningar i form av att bara använda Logic Pro’s egna loopar för att skriva musik. Den sista metoden var att med hjälp av bild skriva musik efter känslorna jag fick när jag kollade på bilderna. I denna metod tittade jag både på gamla bilder och tog bilder under 24h för att sedan skriva musik. Resultatet som blev av detta arbete är att jag skrev fem låtar och upplever att jag väckte min kreativitet. Jag har förstått under arbetets gång att min kreativitet alltid funnits kvar, den har bara tagit sig nya banor och olika vägar.

<p>Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna. Resultaten från studien visar att samtliga tillfrågade pedagoger ser såväl möjligheter som begränsningar med IT i undervisningen. Ett exempel på en möjlighet som genomlyste många av pedagogernas svar var att IT i undervisningen var till stor nytta, speciellt för barn i behov av särskilt stöd. Exempel på de begränsningar som pedagogerna såg, var bland annat brist på kompetens inom området IT.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och</p><p>dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.</p><p>Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,</p><p>smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras</p><p>upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation.</p><p>Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen</p><p>främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka och dess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen. Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation – tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad, smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den. En konklusion av denna studie är att det behöver göras upplysningsarbete bland allmänheten om reumatikernas situation. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel borde främjas för att underlätta reumatikernas vardag. Det borde även funderas över bättre ekonomiskt stöd för patienter som är i behov av det. Framför allt borde forskningen främjas för att hitta en metod genom vilken reumatoid artrit kan botas.

Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna. Resultaten från studien visar att samtliga tillfrågade pedagoger ser såväl möjligheter som begränsningar med IT i undervisningen. Ett exempel på en möjlighet som genomlyste många av pedagogernas svar var att IT i undervisningen var till stor nytta, speciellt för barn i behov av särskilt stöd. Exempel på de begränsningar som pedagogerna såg, var bland annat brist på kompetens inom området IT.

Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet. I resultatet framkom att otrygghet och osäkerhet var karakteristiska för sjukdomstillståndet. De fysiska begränsningarna skapade ett beroende av andra och därmed en minskad självständighet. Oförutsägbarheten i sjukdomstillståndet sågs leda till hopplöshet och en känsla av att livet var meningslöst. Hjärtsvikt kunde även leda till livsstilförändringar och omprioriteringar i livet. Det är av betydelse att sjuksköterskan i större utsträckning använder kvalitativ forskning som grund i den evidensbaserade omvårdnaden. I sjuksköterskans utbildning bör patienters upplevelser i större grad belysas för att generera en djupare förståelse för hur sjukdom påverkar en människas liv.

Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen. Eftersom skillnader i minnesförmågor mellan könen inte tidigare redovisats i liknande sammanhang borde inga skillnader förekomma. Syftet med studien var undersöka hur motoriska begränsningar påverkar prestationen vid arbetsminnesspanntest i form av nonordsrepetition. För att kunna besvara det huvudsakliga syfte formulerades några frågeställningar: Hur påverkar motoriska begränsningar den högst uppnådda svårighetsnivån? Hur påverkar motoriska begränsningar prestationen på arbetsminnesspanntest, mätt i tidsåtgången det tar att korrekt återge en nonordssekvens? Hur skiljer sig den högst uppnådda svårighetsnivån mellan könen vid olika motoriska begränsningar? För att besvara våra frågeställningar utformade vi fyra arbetsminnesspanntest som vardera innehöll 12 nonordssekvenser och en kommunikationskarta. Varje test utfördes på 32 studenter som samtliga utsattes för fyra olika betingelser, en betingelse per arbetsminnesspanntest. För att belysa de motoriska begränsningarnas påverkan på prestationen användes SPSS vid uträkningen av insamlade statistiska data. Ett statistiskt signifikant resultat visade en prestationsförsämring vid den finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen samt mellan den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen. Tidsåtgången för att korrekt återge en nonordssekvens skilde sig signifikant mellan de fyra betingelserna. Ett signifikant resultat påvisades vid parvis jämförelse mellan den finmotoriska artikulatoriska och den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen.  Vid jämförelsen av arbetsminnesspannet mellan könen nådde männen genomgående ungefär en halv svårighetsnivå högre än kvinnorna.

No description available.

Av de som drabbats av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) var 80 % rökare, vilket gjorde sjukdomen till en livsstilsrelaterad sjukdom. Dessa personer upplevde ångest och panik när andningsfunktionen inte fungerade optimalt. Reducerad andningsfunktion resulterade i en reducerad fysisk förmåga vilket innebar att personen inte klarade att utföra sina dagliga sysslor samt att delta i sociala sammanhang. Den fysiska förmågan blev starkt reducerad och påverkade existensen. Personen drabbades av ett utanförskap. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den vuxna personens upplevelser av att leva med sjukdomen i sitt dagliga liv. I resultatet framkom följande fem kategorier: emotionella känslor som är kopplade till andnöd, tillvägagångssätt för att kunna leva med sjukdomen, livet ställs på sin spets, behov av stöd för att hantera sin sjukdom samt förhållandet till cigaretter och rökning. Personernas upplevelse av panik, ångest och sjukdomens koppling till rökning skapade ett lidande vilket diskuterades tillsammans med Katie Erikssons lidandeteori. De upplevde även att de blev isolerade från det sociala livet av olika anledningar. Vikten av att sjuksköterskan identifierade varje enskild persons behov och agerade som ett stöd ansågs viktigt, för att personen skulle uppnå hälsa. Sjuksköterskan gjorde en bedömning utifrån samtal med patienten för att upprätta en vårdplan som redskap att arbeta utifrån. När vårdplanen var genomförd gjordes en utvärdering angående hur arbetet föll ut. Ur ett samhällsperspektiv där personen drabbats av en kronisk sjukdom kommer de till en början att eventuellt vara sjukskrivna långa perioder och borta från arbete. När personen blev försämrad kom denne att behöva resurser som sjukvård och hjälpmedel för att klara sin vardag. Vinsterna med rökprevention var många, då dessa personer fick en bättre fysisk och psykisk hälsa, bättre ekonomi samt att minskad cigarettanvändning bidrog till en bättre miljö.