Syftet med detta examensarbete är att undersöka problematiken kring tillgången på digital utrustning i skolor i en mindre kommun i Sverige. Frågeställningarnas fokus ligger på en tillgången på datorer kan ha en inverkan på elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Datorer är en stor del av vårt samhälle idag och skänker en ovärderlig möjlighet för elever med till exempel dyslexi att kunna fungera i klassrummet utan att känna sig sämre än sina klasskamrater. Examensarbetet utgår från empiriska data insamlad genom frågeformulär som lärare på skolor i samma kommun fått svara på, dessa är sedan sammanställda och analyserade. Frågorna i formuläret är riktade mot lärarnas syn på användandet av datorer i deras egna klassrum både av dem själv och av deras elever. Resultatet av studien visar att just denna kommun har låg tillgång på digital utrustning och att flertalet av lärarna upplever att detta kan inverka på elevernas möjligheter att nå samtliga kunskapskrav för årskurs 6. Att det inte finns datorer tillgängliga för eleverna innebär att de elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av skolgången blir utan och tvingas att arbeta runt sina hinder utan den hjälpen från skolan. Slutsatserna jag drog utifrån min undersökning är att tillgången på datorer i på skolor i den undersökta kommunen är mycket låg samt att lärarna känner att det begränsar elevernas möjligheter att nå de kunskapskrav som finns.

I Sverige drabbas årligen cirka 15000 personer av plötsligt hjärtstopp och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går. Det är därför av största vikt att omgivningen kan larma ambulans och påbörja hjärt- och lungräddning så snabbt som möjligt. Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan vara en traumatisk upplevelse och vem som helst kan drabbas. Syftet var att belysa upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Som metod valdes en litteraturöversikt som innefattar 15 vetenskapliga artiklar. Varav sex med kvalitativ design och nio med kvantitativ design. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes var cardiac arrest, heart arrest, out-of-hostpital cardiac arrest, out-of-hospital heart arrest, experience, quality of life, to survive, life experience, coherence, sudden cardiac death, cognition disorders and survival life. Inkluderade artiklar är publicerade från år 2005 till 2015. Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman. Fysiska begränsningar, emotionella aspekter, sociala relationer och ett nytt livsperspektiv. Den drabbade upplevde många gånger fysiska begränsningar, men också emotionella aspekter som satte sin prägel på livet. Det framkom att det var viktigt att hitta en mening med det som har hänt och då var sociala relationer en central del i den processen. Ett nytt livsperspektiv med att ta vara på livet i en positiv mening framkom också. Uppföljning och omvårdnad från sjukvårdens sida upplevdes bristfällig för den drabbade. Slutsatsen visar att det uppstod både psykiska och fysiska begränsningar i livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det skapade mycket frågor och känslor hos den drabbade. Sjukvården har en betydande roll gällande omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.

Karriär är för många ett begrepp som enbart syftar på utbildning och arbete, men begreppet karriär kan också ses som en dynamisk och ständigt pågående process som inkluderar livets olika delar, en individs olika roller och sambandet mellan dessa. Att komma som nyanländ till ett land och med sin individuella bakgrund integreras in i samhället är en process som kan innebära både begränsningar, och möjligheter för individen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal SFI-elever resonerar kring sin handlingshorisont, vilka möjligheter och begränsningar de ser i relation till sina karriärval och hur de resonerar kring mål. I arbetet besvaras frågeställningarna: Hur resonerar SFI-elever kring sina karriärmål? och Hur resonerar SFI- elever kring sin handlingshorisont? Genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med sex SFI-elever med olika bakgrunder, har empirin till studien samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera empirin är karriärteorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes med tonvikt på begreppen habitus, handlingshorisont, fält, kapital, rutiner och brytpunkter. Studiens resultat visar att gemensamma drag i respondenternas resonemang är att kunskaper om språket är av stor vikt vid integration i ett nytt land vad gäller både sociala och professionella sammanhang. Att det upplevs som svårt och tufft att skapa det liv man vill i Sverige och att samhälleliga strukturer upplevs som både begränsande och möjliggörande, beroende på kontexten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av sin karriär är samhällets lagar och regler, vikten av kunskap och utbildning samt sociala nätverk.

The purpose of this study is to look at the children's free play and the free plays limits. What are the educaters intentions with free play, and what kind of activities do the children choose during free play?To answer these questions, we have been using a qualitative study and been interviewing educators about the free play and observing the children in their free play. These interviews and observations were done at a small preschool in southern Sweden. We have looked at the children's environment and the limits that exist. The interviews and observations has been analyzed and transcribed by us with help from two theories. We have used Michael Foucault and his theory about power and Daniel Sterns theory about the sense of self. The study ends with a result section about how the children's free play is affected by the limits created by the adults because of different causes.

Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Forskning påvisar skolans reproducerande kraft gällande normer och strukturer samt dess möjlighet att vara en resurs för att arbeta mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det är hela skolans ansvar att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas utifrån genus. Förändringar har skett sedan uppdraget inrättades under 1970-talet men Sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens vara en resurs. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. Däribland vilka metoder och tankesätt som används samt vilka hinder och möjligheter som informanterna ser med utvecklingen av arbetet med genusperspektiv. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med verksamma studie- och yrkesvägledare. Av resultatet framkommer flera metoder som används av informanterna. Framförallt arbetet med att vidga individers perspektiv då det är svårt att fokusera på enbart genus. Ett centralt upplägg från högre nivå om vägledning med genusperspektiv samt fortbildning inom ämnet önskas. Analysen visar att framtidsval är pragmatiskt rationella beslut vilket innebär att individer fattar framtidsrelaterade beslut utifrån deras uppfattning av vad som upplevs möjligt. Här kan studie- och yrkesvägledarnas arbete med att vidga perspektiv med genusperspektiv vara en resurs. Ytterligare visar analysen att det behövs ett förändringsarbete för att integrera vägledning med genusperspektiv där organisatoriska strategier kan appliceras för att genomföra förändringsarbetet. / The labour market in Sweden is noticeably segregated by gender. Studies have shown how schools tend to reproduce norms and structures, as well as providing evidence that schools could be a vital resource in working towards a labour market that is less gender segregated. It is the responsibility of the entire school to ensure that the student’s choice of career and education is not being limited by gender. While there have been some improvements since the guidelines were established in the 1970s, the labour market is still considerably gender segregated. Here the expertise of the career counsellor can make a valuable difference. This study aims to investigate how career counsellors work with a gender perspective, including what methods and mind-sets are used, as well as obstacles and opportunities that are regarded to coincide with development of a gender perspective work. The study proceeds on the basis of a qualitative method of active career counsellors. The results show that several methods are used by the informants. In particular, the methods focus on widening the individual’s perspective as it is difficult to focus solely on gender. A central setup from higher levels about counselling with gender perspective as well as in-service training in the subject is desired. The analysis show that prospective choices are pragmatic decisions; individuals make decisions relating to their future based on what possibilities they perceive as feasible. Thus, the career counsellor’s work to widen perspectives could play a key role in lessening the gender segregation seen in the labour market. Furthermore, the analysis shows that it amounts to a fundamental change within the entire organisation to integrate counselling with gender perspective.

This thesis takes aim on the late 19th and early 20th century practice and ideas of limitations of public usage of the library in Sweden. The methodological approach is a geanological study inspired by the works of Michel Foucault. The purpose of the thesis is to historically problematize the present idea of an all-democratic public library. The study is based on a variety of materials such as official documents, handbooks and paper articles. In these sources well known persons from the historical library field expresses their ideas on how library practice should be conducted. The main findings of this study are that the widespread ideas that the patrons needed much support both regarding guidance in choice of literature and usage of the library space created limiting practices expressed through surveillance and control. These ideas arose from the narrative that the new working class needed to be educated and formed to fit in the new modern society. The lower classes were set to be adjusted through a system of “lifelong education” [folkbildning] in which the libraries played an important part.

Bakgrund: Att drabbas av en förlossningsskada och efterföljande komplikationer är ett trauma som drabbar cirka 85% av kvinnor som genomgår en vaginalförlossning, framförallt förstföderskor. Bristningar i underlivet är vanligt förekommande men kan ta lång tid innan diagnos ställs. Smärta och fysiska och psykiska begränsningar är vanliga komplikationer som påverkar kvinnans livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinhal. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att kvinnor med förlossningsskada upplevde att hela livet påverkades av skadan. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården, många besvärliga kroppsliga och psykologiska symtom, problem med relationen till partner samt svårigheter i det dagliga livet. Slutsats: Att kvinnohälsa är ett viktigt område inom vården som innehåller kunskapsluckor. Mer kunskap krävs både av och för vårdpersonalen om förlossningsskador för att förbättra möjligheten för kvinnor att få rätt vård och stöd i sin väg mot återhämtning. Kvinnor med förlossningsskada ska inte behöva lida av svåra symtom på grund av okunskap från hälso- och sjukvården.

Begreppet inkludering är ett stort och viktigt begrepp inom skolväsendet. De som verkar inom skola och förskola ska ha ett inkluderande arbetssätt för att säkerställa att alla barn känner sig delaktiga i den egna undervisningen. Förskolans styrdokument är tolkningsbara och nämner inte begreppet inkludering och har inga tydliga riktlinjer för hur det inkluderande arbetet ska genomföras. Detta bidrar till utmaningar för förskollärare när de ska utföra förskolans uppdrag. Föreliggande studie avser att studera hur förskollärare som arbetar på samma förskola uppfattar begreppet inkludering, hur ett inkluderande arbetssätt kan se ut enligt dem, samt om det finns några eventuella begränsningar för det inkluderande arbetssättet. Jag har tagit hjälp av Bengt Perssons teori om det relationella och kategoriska perspektivet för att ge svar på dessa frågor. För att genomföra min studie har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av minifokusgruppsintervju där jag utifrån semistrukturerade frågor intervjuat fyra förskollärare från samma förskola. Resultatet av studien visar på att de intervjuade förskollärarna har en samsyn på vad begreppet inkludering innebär samt att de är väl införstådda i att arbetet med inkludering ger en positiv effekt på barnen i förskolan så som delaktighet, gemenskap och trygghet. Vidare är de överens om att samspel mellan olika aktörer är avgörande för att inkludering ska kunna ske. Resultatet visar även på att förskollärarna upplever att de finns begränsningar för det inkluderande arbetssättet som till exempel brist på tid, personal och resurser. Slutligen visar resultatet att förskollärarna i studien till stor del använder sig av det relationella perspektivet och ser på barn som varande i svårigheter när de pratar om inkludering i förskolan.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap till hur valmöjligheter inverkar på musikproducenters skapandeprocess, samt hur detta kan förstås till rådande samhällsstrukturer. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer, där fyra musikproducenter intervjuats. Resultaten visade på att valmöjligheter hade en varierande inverkan på deras skapandeprocess där antalet val fördröjer skapandeprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att individen hinner tröttna på en låtproduktion innan den fullbordats. Vidare identifierades även en korrelation mellan när informanterna tenderade att befinna sig i ett kreativt uppslukande tillstånd och hur relationen till valmöjligheter då såg ut. Undersökningen bidrar till kunskap kring inom ämnet och kan förhoppningsvis hjälpa musikproducenter att navigera i en tid av växande valfrihet.

Genom en autoetnografisk undersökning är syftet att studera hur den elektroakustiska musikens ramverk och kreativa processer påverkar mitt konstnärliga skapande såväl som mitt konstnärliga uttryck. Genom den elektroakustiska genren handlar undersökningen om att hitta nya dimensioner av det musikaliska skapandet för att berika mitt konstnärskap. Detta sker genom en deskriptiv process, där jag belyser teorier som berör obestämdhet och kreativitet inom ljudområdet. Utifrån processen utläste jag ett mönster i skapandet som blev kategorier för min metod som jag sedan analyserar ingående i resultatet. I och med detta innebar skapandet att utforska nya vägar och oförutsedda frågor som uppkom över tid. Resultatet av denna utforskning avspeglade sig i oväntade utfall som berikat min förståelse för min konstnärliga praktik. Det påverkade mitt skapande genom att lyfta betydelsen hos ljud, lyssnande, slumpmässighet och begränsningar. Under processens gång upptäcktes oväntade sidospår såsom hur genreöverskridande element påverkar skapandet och musiken, vilket ledde till en reflektion kring ramverket för olika musikaliska definitioner. Vidare hur rollerna som lyssnare och kompositör påverkar det musikaliska tog en större del av undersökningen än vad jag hade förväntat mig. Sammanfattningsvis har denna autoetnografiska undersökning bidragit till en djupare förståelse för mitt eget konstnärliga arbete samt för den elektroakustiska komponerandets dynamik och mångfald.