No description available.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman. Dessa är: Utanförskap till följd av mobbning (Känslan av att bli mobbad, Känslan av hur relationer påverkas, Känslan av social isolering och av rädslan för att bli granskad). Begränsningar relaterade till den subjektiva kroppen (Känslan av att vara begränsad på grund av sin fysiska kropp, Känslan av att vara begränsad på grund av sin själsliga kropp). Viktminskning – ett steg i att uppnå hälsa (Känslan av att vilja gå ner i vikt och svårigheten att uppnå en bra följsamhet, Känslan av att lyckas eller inte lyckas med viktminskningen, Känslan av att ha eller inte ha stöd från familj och vänner). Huvudfynden är att den mobbning som barn utsätts för på grund av övervikt/fetma, ledde till social isolering och ett utanförskap. Barnen och ungdomarna mådde även psykiskt dåligt på grund av mobbningen och detta visade sig i att de inte kunde vara nöjda med sig själva eller kunde känna välbefinnande. Slutsatsen är att övervikt och/eller fetma påverkar barn och ungdomars vardagsliv i stor utsträckning och sjuksköterskan behöver vara medveten om detta för att kunna vårda barnen och ungdomarna på ett bra sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtsvikt är en vanlig, ofta kronisk, sjukdom som påverkar cirkulationen i kroppen beroende på att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet, kraftlöshet och trötthet. Patienter med hjärtsvikt behöver ha en god kunskap om sin sjukdomsbild, då hjärtsvikt kräver att patienten gör vissa anpassningar i det dagliga livet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha en förståelse för hur patienter med hjärtsvikt kan uppleva sin sjukdomssituation, för att på bästa sätt kunna möta och stödja patienten i dennes situation. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Elva kvalitativa artiklar analyserades genom att de meningsbärande enheter som framträdde sorterades efter likheter och skillnader som skapade tre teman. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever förändrad självbild genom att kroppen sätter gränser för aktiviteter i det dagliga livet, förändrad social situation, då patienten upplever sig som beroende av andra, samt hopp om framtiden genom att patienten kan se sina resurser. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att leva med JIA. Uppsatsen bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Det framkom att smärta och funktionella begränsningar var de dominerande orsakerna till att barn och ungdomar upplever sig annorlunda och känner sig utanför. De upplever också att de har för lite kunskap om sin sjukdom. Bättre kunskap hos barn och ungdomar om sjukdomen och livssituationen leder till ökad självkänsla och större möjligheter att leva öppet med sjukdomen. Har omgivningen stor kunskap om patienternas livssituation så har de lättare att acceptera dem och inte behandla dem annorlunda. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund:Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för både Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar är kroniska och kommer i skov, vilket innebär en tillfällig försämring i sjukdomsförloppet. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av kroniska sjukdomar är att lyssna, se patienten och inte sjukdomen samt att försöka uppnå och främja hälsa hos patienten. Syfte: Att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod där data har samlats in via bloggar. 14 bloggar har utgjort källan för den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultat:Presenteras via kategorier och subkategorier.Redogör för ungas upplevelser av att drabbas av en kronisk tarmsjukdom. De beskrev svårigheter med att få rätt diagnos och att det bidrog till försämrad livskvalité. Sjukdomarna medförde sociala begränsningar på grund symtomen som uppstod. Konklusion:Med ökad kunskap hos sjuksköterskor och omgivning kan det bidra till en förbättrad livskvalité och kan leda till att dessa individer vågar öppna upp sig och känna sig mindre ensamma i deras sjukdom. Sjuksköterskor har ett stort ansvar att stödja patienter i deras hälsoprocess. I samförstånd med patient och närstående ska sjuksköterskor tillhandahålla vård utifrån dennes behov. Genom att individernas upplevelser uppmärksammas får sjuksköterskor en bättre inblick och förståelse för hur det är att leva med IBD. / Background: Inflammatory Bowel Diseases (IBD) are a term for both Ulcerative colitis and Crohn's disease. These diseases are chronic and come in flares, which means a temporary deterioration in the course of the disease. The nurse's role in nursing people with chronic diseases is to listen, see the patient and not the disease, and to try to achieve and promote health. Aim: To illuminate young adult people's experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: The thesis is a qualitative method where data have been collected via blogs. 14 blogs have been the source of the narrative analysis. Result: Presented via categories and subcategories. Describes young people's experiences of suffering from a chronic bowel disease. They described difficulties in getting the right diagnosis which contributed to a deterioration in quality of life. The diseases caused social constraints due to the symptoms that arose. Conclusion: With increased knowledge from nurses and the society, it can contribute to improved quality of life and make these individuals dare to open and feel less lonely in their illness. Nurses have a responsibility to support patients in their health process. In consultation with the patient and the relative, nurses should perform care based on their needs. By paying attention to their experiences, nurses will get a better insight and understanding into how it is to live with IBD.

Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensår, vanligast är venösa bensår orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. Långdragna bensår medför långa vårdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i både öppen- och slutenvården. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Vi använde oss av kvalitativa studier i vår litteraturöversikt för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensår. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman och åtta subteman. Det första huvudtemat var Förändrad kropp, vilket belyser svårigheter med att hitta skor och kläder som passar då kompressionsbehandling ger större och klumpigare ben. Vidare beskrivs patienters ständiga rädsla över att deras bensår ska lukta och vätska sig. Det andra huvudtemat Förändringar i vardagen beskriver bland annat att smärta, vilket patienter uttrycker som det största lidandet. Smärtan upplevs som brännande, stickande eller knivliknande och påverkar patienternas dagliga liv. Det tredje huvudtemat Förändringar i livskvaliteten belyser patienter upplevelser av makt- och hopplöshet. Huvudtemat Ökad kontakt med hälso- och sjukvård belyser en del patienters upplevelse av att behandlas som ett objekt och inte som ett subjekt. I diskussionen behandlas den metod som användes i litteraturöversikten, därefter belyses sjuksköterskans roll i vårdandet och hur denna kan påverka patientens livskvalitet och lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom. Arbetet är en litteraturstudie baserat på tio originalartiklar som vi fann genom att söka i vårdvetenskapliga databaser. För att kunna se problemet ur olika perspektiv, inkluderades såväl kvalitativa som kvantitativa artiklar. Följande huvudteman framkom: Astma och fysisk aktivitet, information, kunskap och kontroll, samt astmatikers upplevelse av hälsa. Resultatet av arbetet visar på att fysisk aktivitet vid astma främjar astmatikerns upplevelse av hälsa och att individer med astma, genom god information och kunskap om sjukdomen, inte behöver vara begränsade vid fysisk aktivitet. I diskussionen framkommer det att genom bättre information, klarare riktlinjer och ett förespråkande av fysisk aktivitet, kan individer med astma leva ett mer hälsosamt och aktivt liv utan begränsningar relaterade till sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Vid problem att nutriera sig självständigt kan kraftig viktnedgång förekomma och upplevas skrämmande för familjen. Erbjudande om parenteral nutrition tas då ofta emot med glädje av patienter och anhöriga. Vid vård i hemmet måste vårdpersonal, anhöriga och patienten samverka för att vården ska bli optimal där familjens gensvar kan vara avgörande för patientens följsamhet. Sjuksköterskors ansvar för patienters vård är stort vilket kan upplevas utmanande, betungande och samtidigt tillfredställande då möjlighet att kunna förlänga patienters liv och förbättra livskvaliteten finns. Dock saknar sjuksköterskor kunskap om patienters erfarenheter vilket kan skapa otrygghet hos båda parter och leda till att patienters behov av omvårdnad inte tillfredsställs. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt användes där tre kvantitativa och åtta kvalitativa artiklar har analyserats samt en med mixad metod. Resultat: Fem teman synliggjordes i examensarbetets resultat; Förmågan att kunna hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av stöd och utbildning, Att ha livskvalitet, Att ha förmåga att äta och Att vara begränsad. Slutsats: Att erhålla parenteral nutrition i hemmet förändrar patienters liv. Patienter beskriver förbättrad livskvalitet samtidigt som vården innebär begränsningar. Vårdens stöd beskrivs som bristfälligt. Genom att utforska patienters erfarenheter utifrån patientperspektivet kan mer optimal vård utformas. / Background: Having problems with nutrition can lead to heavy weight loss and can be frightening by the family. If offered parenteral nutrition as a form of nutritional treatment, it is often welcomed by patients and relatives. In homecare, healthcare staff, relatives and the patient need to cooperate in order to ensure that the healthcare becomes optimal and the family's response can be decisive for the patient's compliance. Nurses’ responsibility for the patient's care is great, which can be experienced as challenging, burdensome and at the same time satisfactorily with the opportunity to extend patient's lives and improve quality of life. However, nurses’ lack of knowledge of the patient's experience, can create insecurity in both of them and lead to that patients need for nursing is not satisfied. Aim: To describe patients' experiences of living with home parenteral nutrition. Method: General literature review were used. Three quantitative and eight qualitative articles have been analyzed and one article using mixed method. Results: Five themes were discovered in the result: Ability to manage an altered life situation, the need of support and education, to have quality of life, to be able to eat and to be limited. Conclusion: Receiving home parenteral nutrition changes the patients. Patients describe that the quality of life improves while the care entails limitations. Access to healthcare support is described as inadequate. By exploring the patient's experience based on the patient perspective a more optimal care can be designed.

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1967 och det är idag främst patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering och patienterna behöver gå på regelbundna kontroller för att minska risken för avstötning av det nya hjärtat. Sjuksköterskans ansvar är exempelvis att ge patienterna och dess närstående information kring hjärttransplantationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: En beskrivande innebördsanalys har använts för att analysera sju bloggar. Resultat: Resultatet visade att tiden efter hjärttransplantationen upplevdes besvärlig och patienterna satte upp nya relevanta mål med stöd av sjuksköterska, närstående och vänner för att kunna anpassa sig till de nya levnadsvillkoren och den livslånga medicineringen. I samband med hjärttransplantationen upplevde patienterna hur de fått ett nytt sätt att se på livet och tack vare tacksamheten över att få fortsätta leva valde vissa av patienterna att sprida kunskap om organdonation vidare. Konklusion: Hjärttransplantationen innebar en stor omställning för patienterna och de fick anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Känslor som oro, uppgivenhet och tacksamhet präglade deras vardag. Stöd av närstående, vänner och sjuksköterska uppskattades av patienterna för att återgå till en vardag utan ett ickefungerande hjärta. / Background: Heart transplants have been performed since 1967. Today it’s primarily patients with severe heart failure who are considered for the procedure. After the transplant a lifelong immunosuppressive medication for the patients follows, and they need regular check-ups to lower the risk of rejection of the heart. The nurse’s responsibility was for example to give the patients’ and their families’ information about the procedure. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with a transplanted heart. Method: A descriptive content analysis was used to analyze seven blogs. Results: The first period following the transplant was experienced as difficult. The patients created new relevant goals with help of nurse, family and friends in order to adjust to the new life and lifelong medication. The patients’ experienced how they got a new perspective of life. Because of the gratitude of survival, the patients chose to spread knowledge about organ donation further. Conclusion: The heart transplant meant a big adjustment for the patients, to a new life. Feelings like anxiety, resignation and gratitude were now a part of their life. Support from family, friends and nurse was appreciated by the patients in order to get back to a life without a non-functioning heart.

<p>Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv.</p><p>Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd</p>