Inom det sociala arbetet jobbar yrkesutövare ständigt för att hjälpa samt stödja människor som är i behov av hjälp och stöd. Denna studie har sitt fokus på hur organisationen och arbetssituationen påverkar socialsekreterares arbete samt beslut. Studien har påvisat att dessa faktorer har en påverkan på socialsekreterares arbete samt beslut, vilket var de frågeställningar som vi sökte svar på. Socialsekreterare arbetar utifrån organisationens föreskrivna riktlinjer samt regelverk och dessa lagar samt regler begränsar socialsekreterares handlingsutrymme. Påverkan av arbetssituationen kan vara varierande periodvis då socialsekreterare kan uppleva en hög arbetsbelastning samt en hög personalomsättning som därmed kan bidra till en stressig arbetssituation. Denna studie är genomförd med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och deltagarna var fem verksamma myndighetsutövare. Vi har samlat in material och analyserat det genom teorierna, stressteorin samt gräsrotsbyråkratin och genom tidigare forskning. Studien påvisar att socialsekreterare upplever brister inom organisationen, då det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning och att organisationen begränsar socialsekreterarnas arbete. Det framkom även att arbetsplatsen har en hög personalomsättning och stressig arbetssituation periodvis. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom organisationen samt den svåra arbetssituationen som vidare kopplas till resultatet.

Förskollärare har ett undervisningsuppdrag, det innefattar att även göra didaktiska övervägande gällande det pedagogiska materialet. Tidigare forskning kring förskollärares didaktiska val i relation till undervisningsmaterialets urval, placering och användning är begränsad. Forskningen har fokuserat på att miljön tillsammans med pedagogens närvaro och medforskande roll är viktig. Vidare beskrivs att en rik variation av material främjar barns lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskollärares didaktiska överväganden kring det pedagogiska materialet samt de möjligheter och begränsningar som ges barn i förskolan. Genom en kvalitativ ansats har sex förskollärare intervjuats i en halvstrukturerad Stimulated Recall intervju, där fotografier av undervisningsmaterialet har använts som underlag.Studiens resultat pekar på att faktorer såsom tid, barngruppens storlek och sammansättning samt fysiska miljö påverkar förskollärarnas förutsättningar att skapa goda och genomtänkta miljöer. Dessa faktorer kan ses som förskolans ramfaktorer som styr förskollärares didaktiska överväganden i relation till det pedagogiska materialet. Studien visar att förskollärarna intar olika perspektiv som påverkar barns möte med materialet. Utifrån detta skapas möjligheter och begränsningar för barn i deras lek och samspel, självständighet och kreativitet.

This study is an idea-critical analysis of the Swedish state´s proposed handling of trans citizens need of a correct gender marker in relation to the administrative barriers in the population registration regarding legal gender markers. In 1972 Sweden was the first country in the world to form a Gender Recognition Act. Though groundbreaking at the time, the law is now outdated. Several counties have since then adopted modern legislation in line with the international developments of the human rights standard. The study is an idea critical analysis of the proposed changes to the Swedish Gender Recognition Act, where the study identifies two fields of conflict between trans citizens need for correct gender marker and the technical limitations of the population registration. Within those the study identifies six chains of inherent ideas that form the ideological background to the conflict. Furthermore, the study shows that the Swedish state wants to grant its citizens the right to legal gender recognition by adopting self-declaration but the administrative barriers in the population registration, with the gendered individual number of identification (personnummer) at its core, makes it difficult. Based in a binary understanding of gender as a lifelong and predictable category, the state compromises its good intentions and, in the end, severely limits the principle of self-declaration by limiting the number of times one can change the legal gender marker by the method of self-declaration and by only providing two legal gender markers. Resulting in a misrecognition of non-binary citizens. The study also presents an alternative way of enhancing trans citizens right to correct legal gender marker. The aim of the study is to deepen the understanding of the state’s relationship to its trans citizens and hopefully contribute to the advancement of trans people’s human rights. / <p>2022-06-02</p>

Ambitionen med studien är att öka förståelsen för hur elever agerar i de fall vuxna inte styr deras val. Vår fråga gäller huruvida elever väljer vad de ska göra beroende på vad de har för intresse eller vem de vill vara med. Således är syftet med studien att undersöka hur elever resonerar kring sina fria val av aktiviteter på raster och i fritidshem, samt vilka faktorer som kan spela in när dessa val görs. Undersökningen har gjorts i form av en gruppintervju med fem medverkande elever ur årskurs tre. Gruppintervjun har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med den hermeneutiska cirkeln som struktur. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med Pierre Bourdieus teorier om att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i.Analysen är uppdelad i två teman som är direkt kopplade till studiens två frågeställningar. Dessa frågeställningar rör hur elever resonerar kring sina val av aktiviteter och vilka begränsningar som framkommer i dessa. Resultatet pekar på att trender på skolgården, relationer mellan elever och lust till specifika aktiviteter är faktorer som är avgörande i elevers val av aktivitet. De begränsande faktorer som respondenterna talar om, eller faktorer som gör att elever väljer bort aktiviteter, är personals styrning, platsspecifika regler och elever från högstadiet. Den övergripande slutsatsen är att elever i de flesta fall väljer vänner före intresse.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa fördjupad kunskap kring hur skola och arbetsliv kopplas samman på mellanstadiet och hur arbetet på mellanstadiet ser ut när det gäller att förbereda elever för framtida val av utbildning och yrke. De frågeställningar vi formulerat är: Hur arbetas det med arbetslivskunskap på mellanstadiet? Vilken betydelse anser rektorer att arbetslivskunskap på mellanstadiet har för elevers förmåga att göra väl underbyggda val? Vi har genom en kvalitativ metod genomfört strukturerade djupintervjuer med sju mellanstadierektorer på lika många skolor. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna Circumscription and compromise av Linda Gottfredson vilken handlar om begränsningar och kompromisser knutna till barns åldrar samt teorin Careership som är Hodkinson och Sparkes teori och som belyser fält, handlingshorisont och habitus.Vårt resultat visar att arbetslivskunskap, i form av kunskap om yrken och utbildning, breddar elevers syn på sig själva och omvärlden. Arbetslivskunskap som introduceras redan på mellanstadiet borgar för att elever bättre kan utföra väl underbyggda val. Detta är något som både de rektorer som intervjuas i studien, tidigare forskning samt teorier bevisar. Undersökningen visar att det inte finns något centralt styrdokument för hur det ska arbetas med arbetslivskunskap på mellanstadiet och det bidrar till att det ser olika ut från skola till skola.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån. Forskning visar att det är kognitionen, barnens sociala tillvaro samt genus som påverkar barnets utveckling, utifrån denna kunskap har vi valt att använda oss av dessa (Forsknings)traditioner när vi valt teorier. Teorierna vi valt att använda oss av för att analysera vårt empiriska material är Circumscription and Compromise, Social Cognitive Career Theory och socialpsykologiskt perspektiv på könsroller.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-collar job showed significant result that supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.

Denna studie syftar till att genomföra en kartläggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet har följande tre frågeställningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har de krav på att förbli oskulder fram till äktenskap? I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång? I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt kränkande behandling som innefattar inskränkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting? Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån ungdomarnas bakgrund. Studien är av kvantitativ ansats baserad på en guppenkätundersökning riktad till ungdomar i tredje årskurs på gymnasiet i Malmö och ägde rum hösten 2011. Det slumpmässiga urvalet består av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkäten. Analysen av det empiriska materialet utgår från tidigare forskning samt en kulturteoretisk förklaringsmodell på hedersproblematiken. Studiens resultat påvisar att cirka tre procent av samtliga respondenter anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Resultatet påvisar att tjejer i större utsträckning är utsatta för hedersrelaterade normer och begränsningar i jämförelse med killar. / The aim of this study is to conduct a survey that highlights the presence of teenagers’ knowledge and involvement regarding honor-related norms and limitations while also examining experiences of offensive treatment in Malmö. In order to come to a conclusion, the following three questions have been formulated: To what extent do teenagers feel that they are or have been restricted or limited by the norms within the family regarding the choice of partner, love relations, choice of friends and if there is a requirement to remain a virgin until marriage? To what extent are these teenagers limited or have been limited by norms within the family concerning classes and activities during school and activities after during their leisure time? To what extent do these teenagers experience or have experienced offensive treatment which includes restrictions in their personal integrity, prohibitions, social control, isolation, displacement, threats of violence and/or violence from their family or other relative? Furthermore, the study also intends to investigate whether similarities and differences occur concerning teenagers experienced limitations with their background. The study is of a quantitative approach based on a group survey of teenagers in the last year of high school in Malmö and took place during the autumn of 2011. The simple random sampling consists of 549 respondents, of which 384 respondents have answered the questionnaire. The result and analysis of the empirical material is integrated with previous research and a cultural theory that explains the issue of honor. Our results indicate that approximately three percent of all respondents deemed to live with honorary norms and limitations. The result shows that girls are more likely to experience honorary norms and limitations than boys.