Covid-19 pandemin har inneburit en stor samhällelig påverkan där restriktioner med syfte att minimera smittspridning även har kommit att begränsat personers sociala umgängesformer. Personer över 70 år utgör en stor andel av den svenska befolkningen och genom att tillskrivas som riskgrupp har de belagts med särskilt strikta restriktioner som riskerar att hota deras tillvaro. Genom intervjuer med nio personer över 70 år avsåg författarna undersöka de äldres upplevelse av sin tillvaro under pandemin. Genom kvalitativ innehållsanalys av transkriberade intervjuer identifierades åtta underkategorier och två huvudkategorier: Pandemins konsekvenser för livet och hantera en ny tillvaro. Informanterna uttryckte en ökad känsla av meningslöshet- och ensamhet, en ökad oro samt en känsla av minskad delaktighet. Det framträder också hur informanterna genom ett gynnsamt förhållningssätt har försökt anpassa sin livsföring avseende bland annat fritidsintressen och vardagsärenden för att hantera den nya tillvaron. Informanterna har trots en bibehållen social interaktion med anhöriga upplevt en ökad ensamhet. Socialt stöd har visat sig vara en skyddsfaktor vid omvälvande livshändelser. Digitala lösningar har varit avgörande för hanteringen av den nya tillvaron avseende såväl social interaktion som utförande av vardagsärenden. I studien framkom att det inte är hållbart att implementera restriktiva rekommendationer i stor skala för att minska smittspridningen utan att samtidigt överväga de totala hälsoeffekterna. Genom god kännedom om hälsorisker relaterade till social isolering kan distriktssköterskan fylla en avgörande roll i det hälsofrämjande arbetet med isolerade äldre.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en utbredd sjukdom som drabbar ett stort antal människor varjeår. Ett stort lidande infinner sig ofta hos personer som drabbas och skrämmer många i denakuta fasen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser ivardagen efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Totalt 15 artiklar från databasernaCINAHL och PubMed inkluderades i litteraturöversikten varav 12 artiklar av kvalitativdesign och tre av kvantitativ design. Resultat: Tre kategorier skapades efter analys avartiklarna med kvalitativ design; känslomässig påverkan, fysiska aspekter och behov av stöd. Dekvantitativa artiklarna analyserades och skapade tillsammans kategorierna; begränsningar ivardagen och i vården och PTSD efter hjärtinfarkt. Diskussion: Personers upplevelser ivardagen efter hjärtinfarkt kantades av mycket som kunde kopplas till Erikssons teori omlidande. Lidandet berodde i grunden på den fysiska och känslomässiga påverkan somuppstått efter hjärtinfarkten, men även på att sjukvårdens arbete inte fullföljdes på ettkorrekt sätt. Därför borde vården vara personcentrerad och ges enligt den enskildaindividens specifika behov. Slutsats: Personer som drabbades av hjärtinfarkt hade ett ökatbehov av stöd från vårdpersonalen men också av andra personer i samma situation. Attgenom ökad förståelse för dessa upplevda känslor bör vården se till vilket stöd som finns inuläget och att detta förbättras. / <p>Examinationsdatum 2019-11-25</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom som drabbar allt fler individer i världen. Hjärtsvikt är ett tillstånd när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov, vilket påverkar både hälsan och det vardagliga livet. För att sjuksköterskor ska kunna ge god vård till personer med hjärtsvikt krävs det kunskap och förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med utgång i forskning med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultatartiklar insamlades från databaserna CINAHL, MedLine och PsycInfo som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet uppkom tre teman och sex underteman. Dessa teman beskriver vilka förändringar hjärtsvikt förde med sig och hur det påverkade vardagen. Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det olika aspekter av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikt skapade begränsningar och emotionella förändringar i livet. Bristen på information från sjukvården försvårade hanteringen av hjärtsvikt. Nivå av KASAM kan påverka förutsättningar till att kunna hantera sjukdomen. För att underlätta omvårdnad och stöttning är det betydelsefullt att sjuksköterskor inneha kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a growing public health problem and is affecting many people around the world. Heart failure is a condition when the heart is unable to pump sufficiently to maintain blood flow to meet the body’s needs which affect the health and the daily life. For nurses to be able to provide good healthcare, it requires knowledge of experience of people living with heart failure. Aim: To describe people’s experience of living with heart failure. Method: A literature review based on qualitative design and inductive approach. Result articles were collected from the databases CINAHL, MedLine and PsycInfo and analyzed using Friberg’s five-step analysis. Result: The result revealed tree themes and six sub-themes. These themes describe how heart failure changed and affected everyday lives of people living with it. Conclusion: The literature study revealed various aspects of living with heart failure. Heart failure created limitations and emotional changes in life. The lack of knowledge from the healthcare made managing heart failure difficult. The level of SOC can affect the prerequisites of managing the disease. It is important that nurses have knowledge and understanding of the experience of living with heart failure, to facilitate nursing.

Titel: Körplanering i komplexa miljöer, hur kan det hanteras? - En fallstudie om körplanering på AMB Industri. Bakgrund: Tillverkande företag har genom alla tider sökt nya sätt att öka sin konkurrenskraft. Ett av dessa verktyg är förbättringar i utnyttjandet av de interna resurserna, varav en del är produktionsplanering. Aktiviteterna kan vara relaterade till hur och vad som ska produceras, hur schemaläggning av tillgängliga maskiner och personal ska gå till och hanteringen av materialet. Studien kommer huvudsakligen fokusera på de operativa beslut som fattas i samband med planering av produktion, samt hur de påverkas av övriga planeringsnivåer. Syfte: Utveckla en befintlig modell som bättre hanterar körplaneringen på avdelning 10 hos AMB utifrån de identifierade begränsningar och den komplexitet som finns i samband med körplaneringen, vilket kommer ge studien ett teoretisk bidrag. Detta för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av resurser kopplade till det aktuella flödet. Metod: Studien är en blandning mellan en kvalitativ och kvantitativ fallstudie på AMB Industri. Analysmetoden är uppbyggt på ett sätt som förklarar vilka begränsningar och slöserier som finns i samband med körplaneringen och hur dessa kan hanteras på bästa möjliga sätt. Resultat: De begränsningar som har identifierats kopplat till körplaneringen beror främst på tillgängligheten av maskiner, verktyg och personal. De olika begränsningarna i körplaneringen bidrar till olika former av slöserier. Begränsningarna och slöserierna kan hanteras genom en anpassad körplaneringsmodell med ABC-klassificerade artiklar vars batchstorlekar är anpassade beroende på artikelns årsvolym med en specifik sekvenseringsmetod. För att säkerställa att alla artiklar tillverkas enligt uppsatta mål krävs även en optimering av kapacitetsutnyttjandet. Detta för att kunna hantera de begränsningar som inte kan hanteras genom en anpassad körplaneringsmodell. Nyckelord: Körplanering, tillverkning, komplexa miljöer, begränsningar, slöserier, kapacitetsplanering, AMB Industri AB.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka diskurser i pedagogers samtal kring dramaundervisningens möjligheter respektive begränsningar i förskolans verksamhet. Studien utgår från begreppen dramaundervisning, möjligheter och begränsningar och genom ett pedagogperspektiv och pedagogers samtal kring dramaundervisning har studien urskilt diskurser för att få en förståelse för vilka villkoren är för att dramaundervisning kan genomföras eller inte i verksamheten. Informanterna i studien som deltog var fem pedagoger i olika delar av Sverige som aktivt arbetar med drama i förskolans verksamhet. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri som ligger till grund för resultatet. Denna studie visar att det finns olika förståelser kring vad drama innebär i förskolans verksamhet och att effekten blir att det inte finns en tydlig riktlinje. Begränsningen upplevs grunda sig i pedagogernas olika uppfattningar men studien har även synliggjort detta som en möjlighet till att drama som metod kan genomföras i stor variation.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen. / Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.

Bakgrund: Dagliga aktiviteter innefattar en persons förmåga att genomföra handlingar och uppgifter. Vid diabetes typ 1 begränsas personen i dagliga aktiviteter eftersom planering måste genomföras där kost, sömn och insulinintag ligger till grund. Detta resulterar i att sjukdomen påverkar personerna både fysiskt och psykiskt vilket kan bidra till att personen upplever hälsa och välbefinnande i mindre utsträcknig. Kvinnor löper större risk för följdsjukdomar och komplikationer. Upplevelsen av begränsningar i dagliga aktiviteten hos unga kvinnor med diabetes typ 1 är nödvändigt att studera för att säkerställa den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnor med diabetes typ 1 upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem bloggar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: att vara rädd, att vara ofri och att vara i framtiden.Slutsats: Studiens resultat beskriver hur unga kvinnor med diabetes typ 1 upplever begränsningar i dagliga aktiviteter. Erfarenheterna som framgår gör det möjligt för vårdpersonal att förbättra omvårdnaden genom att stärka den personcentrerade vården. Ett stort fynd i studien var att de unga kvinnorna upplevde att de inte hade koll på blodsockret vilket ständigt fanns med dem oavsett daglig aktivitet. När detta inträffade kände de unga kvinnorna sig förvånade eftersom noggrann planering med kost, sömn och insulinintag hade tagit form innan den dagliga aktiviteten för att vara på den säkra sidan. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir mer medvetna om att det finns skillnader mellan de olika könen när upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter studeras.

Utifrån tidigare forskning, utredningar och litteratur beskrivs barn som utmanar i förskolan som ett komplext begrepp. Detta då det inte tycks finnas en enig benämning för vad barn som utmanar i förskolan kan innebära. Tidigare forskning visar dock att barn som uppvisar ett utmanande beteende är beroende av stödjande och närvarande pedagoger, samtidigt som forskningen även visar att många pedagoger uttalar sig om att de behöver mer resurser och kunskaper för att stötta dessa barn. Studier visar även ett spänningsfält mellan läroplanens intentioner kontra det faktiska arbetet i förskolan för verksamma pedagoger. Därför var syftet att undersöka både hur verksamma pedagoger inom förskolan beskriver barn som utmanar samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver sitt arbete för att möta alla barns olika förutsättningar och behov. Studien är kvalitativ och genomfördes på fyra olika förskolor där sammanlagt sex förskollärare deltog genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat och diskussion är analyserat genom dilemmaperspektivet med de tillhörande begreppen makt och barnperspektiv. Resultatet i denna studie visar att förskollärares synsätt kring barn som utmanar är komplext i det avseendet att det är svårt att inte jämföra barnen med varandra och utifrån de normer som finns i samhället. Vilket skapar dilemman och begränsningar för pedagogerna i arbetet med att tillgodose alla barns olika behov utifrån läroplanens intentioner, framför allt i en barngrupp där utmanande beteenden kan vara synliga. Studiens sammantagna slutsats visar även att samtliga förskollärare upplever att de efter sin utbildning saknar de kunskaper och verktyg som behövs för att kunna bemöta de barn som uppvisar ett utmanande beteende och att kunskapen de besitter i stället kommer från egna erfarenheter i arbetslivet. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Denna uppsats avhandlar en komparativrättslig metodik om domarens oberoende i Sverige och Polen. Studien ämnar undersöka huruvida domarens utnämning och oberoende bör skyddas till fullo. Uppsatsen behandlar grundlagsändringsförfarandet kring begränsningar där ordinarie domare riskerar att hamna i kläm inom konstitutionell rätt. Denna studie vill också klargöra för utnämning av domare, domarens roll och förändringsprocessen i författningskulturen av respektive land. I en jämförelse i Sverige och Polen rättssystem visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna. Det finns en del oro i Sverige om grundlagsändringar inför framtiden, vilket kan påverka domarnas oberoende. Därför har riksdagen agerat via regeringen som fått i uppdrag att tillsätta en utredning. Utredningen har i avsikt att se över behovet av att stärka domarnas och domstolarnas oberoende långsiktigt. I syfte att ytterligare stärka skyddet för rättsstatens principer behöver domstolarnas självständighet i förhållande till regeringen och riksdagen stärkas. De problemområden som utgör skillnader i domarens rättigheter, kan härledas direkt till det faktum att Sverige hittills har införlivat rättigheterna till fullo, medan Polen har dragits inför EU-domstolen för det. Vidare ger uppsatsen en inblick i konflikten om EU:s farhågor kring begränsning av domarens rättigheter och utnämning i Polen. Denna studies fokus behandlar också grundlandlagsskyddet, utnämning av domare och EU- domstolens yttranden om Polen, framför allt kring hur Polen sköter sina åtaganden gentemot fördraget. En jämförelse som har gjorts visar att EU- kommissionen generellt sett verkar ge Polen grundläggande kritik, vilket indikerar på att kommissionen bedömer oroande kritik kring hur Polen tillgodoser domarens rättigheter. EU-kommissionen har agerat tydligt genom EUdomstolen med hot om kraftiga dagsböter om Polen inte följer föredraget. Eftersom unionsrätten har företräde framför respektive medlemsstats nationella rätt.