Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga. Resultatet blev att alla pedagoger utom en arbetar för ett inkluderande arbetssätt. Pedagogerna uppger samtidigt att det är svårt att hålla alla elever inkluderade i klassrummet, framförallt de utagerande eleverna. Samma pedagoger menar att möjligheten till att arbeta inkluderande begränsas av verksamheternas strama ekonomi.

Alla människor har en vardag, med rutiner, vanor och förpliktelser som upptar vår tid. I denna uppsats undersöker jag hur fyra personers vardag formas och påverkas av psykisk ohälsa. Den vardag de beskriver handlar i första hand om att bemästra den psykiska ohälsan och ta kontrollen över hur de mår. För att lyckas med detta använder de sig av olika hjälpmedel, där mediciner är det viktigaste. Medicinerna är en stor del i att informanterna kan hantera sin vardag, men den psykiska ohälsan ger även verkningar i andra aspekter av vardagen, såsom arbetsliv, ekonomi, hur de ser på sig själva och hur de uppfattas av andra. / All people have their own routines, habits, and commitments to deal with on a daily basis. In this essay, I examine how four individuals’ everyday lives are shaped and influenced by their mental illnesses. They describe how the primary tasks of their everyday struggles are to master their mental health by controlling their mood and their feelings. To succeed with this, they use different aiding methods, where medications are the most important ones. The medications are essential in helping the informants to handle their everyday lives, but the mental illnesses also affect other aspects such as work, finance, self-image, and how they are perceived by others.

Studiens syfte är att belysa hur några pedagoger ser på utomhusmiljön. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka möjligheter kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka begränsningar kan pedagogerna se i att använda sig utav utomhusmiljön i verksamheten? Vilka argument finns för att gå ut och när går man ut?Studien är genomförd med ljudinspelade besöksintervjuer för att nå ett så tillförlitligt och trovärdigt resultat som möjligt. I studien ingår fem förskollärare på fyra olika förskolor. Urvalet är med hänsyn till såväl intresset från respondenter som tidsaspekten att tre av förskolorna ligger i samma kommun för att minimera restiden.Det som synliggjorts i resultatet är att samtliga intervjuade pedagoger ser stora möjligheter, men även begränsningar, i användandet av utomhusmiljön. En möjlighet som nämns är pedagogernas möjlighet att erbjuda barnen lärtillfälle i såväl naturen som på förskolegården. En begränsning som samtliga pedagoger nämner är ekonomin och tiden i verksamheten, då verksamheten är beroende av pengar för införskaffandet av artefakter och tiden för att underhålla och genomföra alla idéer som finns för konstruktionen och användning av utomhusmiljön. Pedagogerna belyser barnens hälsovinst som argument för varför de går ut, men även hur förskolans traditioner och dess inrutade arbetssätt gör att de går ut vid vissa klockslag.

Syftet med denna studie var att undersöka speciallärares erfarenheter av att arbeta med ominlärning på högstadiet, dess möjligheter och utmaningar. I studien studeras tre olika läsinterventioner. Syftet var att söka efter gemnesamma teman i speciallärarnas erfarenheter av att arbeta med interventionerna.

Syfte – Undersöka hur ett sluttestområde för dieselmotorer kan effektiviseras genom att öka flexibiliteten, där inkommande produktmix är varierande och okänd. Metod – En fallstudie utfördes på Volvo GTO Powertrain Production, ansatsen för studien är induktiv. Studien inleddes med en förstudie för att möjliggöra en kartläggning av problemområdet och utforma syftet. Data samlades sedan in på fallföretaget genom observationer, concept map, intervjuer, och dokumentstudier. Utifrån förstudie, syfte och datainsamling utformades ett teoretiskt ramverk för studien genom litteraturstudier. Det teoretiska ramverket jämfördes sedan med insamlade data för att analyseras och forma studiens resultat. Resultat – I sluttestområdet hos fallföretaget lyfts tre begränsade områden för flexibilitet i sluttestområdet. De belyser olika områden/delar för att skapa en större bredd i arbetet. De begränsande faktorerna anses vara slöseri, flexibilitet av produktmix samt företagskultur med motstånd till förändring. Till de flexibilitetsbegränsande faktorerna studerades teorier för att skapa en grund till förbättringsförslag och åtgärder. Där studiens efter studerade teorier föreslår ställtidsreduktion, multifunktionell arbetsstyrka och förändringsarbete av människan och företagskultur som förbättringsåtgärder mot begränsningarna. Implikationer – Studien finner tre olika områden som belyser begränsning för flexibilitet i en sluttestmiljö. Tidigare forskning och teorier har använts för framtagande av de tre presenterade förbättringsåtgärderna. Relationen mellan de områden som funnits begränsande och studiens föreslagna teorier är inga nya områden. Dock är det nytt för den kontexten och fallföretaget det tas fram för. Generellt sett för fallföretaget och liknande företag anses det som områden som alltid bör arbetas ytterligare med. Begränsningar – Studiens främsta begränsning är tidsomfattningen, detta resulterade i att datainsamlingen till studien blev begränsad. Komplikationer och stopp i produktionsflödet uppstod under datainsamlingen, vilket kan ha påverkat de resultat som studien presenterar. Under observationer av testområdet kan den mänskliga faktorn ha spelat in i observationerna, både utifrån observatörernas perspektiv samt operatörerna som observerades.

I den här studien har vi studerat vilka möjligheter och begränsningar till inflytande och delaktighet engrupp pedagoger ger barnen under samlingar i förskolan. Studiens frågeställningar bidrog till att tareda på vilka situationer i samlingen som kan ge barn möjlighet eller begränsa barns inflytande ochdelaktighet. Hur går det att förstå realisering av demokratiuppdraget? Datamaterialet till studiensamlades in via observationer och pedagogers dagboksanteckningar. Dagboksanteckningarna bidrogtill att förstå hur pedagoger kan tänka kring demokratiuppdraget i förskolan samt lättare kunna tolkaoch förstå det pedagogerna gjorde under observationerna. I resultatet kom det fram att barnen fårmånga möjligheter, men under begränsade ramar. De gånger barnen hindras till att få inflytande ochdelaktighet beror det ofta på pedagogiskt planerat innehåll. Slutsatsen av denna studie är attpedagogerna har ofta ett planerat innehåll och barnen kan utifrån det få inflytande och delaktighet isamlingen. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare.

Reumatoid artrit är en progressiv inflammatorisk sjukdom som bland annat orsakar smärta och fatigue i kroppen där hela personen och dess liv påverkas. Brist på kunskap om hur det är att leva med reumatoid artrit kan leda till att personer inte får den vård de behöver. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att leva med reumatoid artrit. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databassökningar gjordes systematiskt med sökord som var relevanta utifrån syftet. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades, vilka resulterade i två teman, begränsningar och strategier. Erfarenheterna av att leva med reumatoid artrit var att symtomen begränsade personen i det dagliga livet. För att hantera begränsningarna och ta sig vidare i livet krävdes planering och acceptans. Genom att fokusera på det som var bra insåg personerna att de är så mycket mer än sjukdomen. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som fokuserar på att se hela människan utifrån respekt och lyhördhet vilket leder till individualiserad vård där personer känner sig sedda och hörda. / Rheumatoid arthritis is a progressive inflammatory disease that causes pain and fatigue. The whole individual and their life is affected by living with rheumatoid arthritis. Lack of knowledge about living with rheumatoid arthritis can lead to that people don´t get the care they need. The purpose of the literature study was to highlight experiences of living with rheumatoid arthritis. The study was conducted as a literature study. Database searches were made systematically using keywords relevant to the purpose. The literature study was based on eight qualitative articles which were analyzed and graded for quality. The themes of the result were limitations and strategies. The experience of living with rheumatoid arthritis was that the symptoms limited the person and their daily life. To manage the constraints and move on in life, planning and acceptance were required. By focusing on what was good, the people realized that they were so much more than the disease. Person-centered care is one of the nurse's core competencies, focusing on seeing the whole human being based on respect and responsiveness, which leads to individualized care where people feel seen and heard.

Studien syftar till att undersöka studenternas uppfattningar om social interaktion och dess betydelse i distansundervisning. För att undersöka fenomenet social interaktion har Illeris (2018) teori och den fenomenografiska ansatsen tillämpats. Tio studenter från tre olika lärosäten har intervjuats. Studenternas uttalanden har varit en grund till fem beskrivningskategorier och är utfallsrummet av social interaktion. Kategorierna skapades genom att uppmärksamma likheter och skillnader i deras uttalanden. Resultatet tolkades för en djupare analys med Illeris (2018) teori. I resultatet framgick att social interaktion i distansundervisning uppfattas som ensamt. De interaktioner som begränsas av distansundervisning är kroppsspråk och ögonkontakt samt att befinna sig i det fysiska rummet. De begränsade interaktionerna som uppfattas som främst saknade för att tillgodogöra sig undervisningen är direktkontakt med lärare och samtal med kurskamrater. Studiens resultat visar ett behov av social interaktion för studenter som studerar på distans och har betydelse för att tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur förskollärare resonerar om den fria leken och deras egen roll i relation till den fria leken. Urvalet innefattar sex förskollärare från två förskolor med olika pedagogiska inriktningar, i samma kommun. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförs med semistrukturerade intervjuer med hjälp av ljudupptagningar. Den insamlade datan tolkas och analyseras genom tematisering utifrån intervjufrågorna, för att skapa en mer ingående förståelse. I resultat- och analyskapitlet används tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen målorienteringen skapas i interaktionen och begränsningar som berikar, för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultatet synliggör både likheter och skillnader gällande hur förskollärarna resonerar om den fria leken. Det framkommer att den fria leken beskrivs som ett viktigt verktyg för barns utveckling och lärande, där förskollärarens roll framförallt bottnar i barns kunskaper, behov och intressen samt vilka begränsningar det finns i verksamheten.