This study delves into a captivating yet often overlooked research area - the leadership challenges faced by female mayors across Africa, who make up just 5% of mayors worldwide. It specifically aims to explore the challenges that female African mayors encounter in their leadership roles as women. As current and past research primarily examines Western contexts, this study seeks to broaden our understanding of leadership by investigating African contexts. Two main questions are at the forefront: 1.      What are the conditions like for female mayors after they have been elected as the highest leaders of their respective municipalities in a selection of African developing countries? 2.      What leadership challenges do they face from a gender perspective? The present study employs a qualitative, abductive, and hermeneutic (interpretative) approach. Seven African female mayors who participated in the "Women’s Political Leadership Programme" are interviewed. Thematic analysis is used as the processing method. Two overarching themes emerge: "Conditions" and "Constraints". Under "Conditions", discussions revolve around cultural and religious expectations, institutional norms and hierarchies, leadership role models and support systems, as well as acceptance from both men and women. "Constraints" encompass gender-stereotypical perceptions of women and leadership, tribalism, as well as violence and harassment. These themes shed light on the complex circumstances that shape the leadership of female African mayors. Their exercise of leadership is influenced by a combination of supportive and hindering factors. Cultural and religious expectations, institutional norms, and threats of violence pose barriers, while positive expectations and acceptance promote their success. The study provides insights into a seldom-explored context and highlights the complex nature of the challenges and opportunities faced by female African mayors in their leadership roles. / Denna studie syftar till att utforska de utmaningar som kvinnliga afrikanska borgmästare i södra och östra Afrika möter i sin ledarroll som kvinnor. Då nuvarande och tidigare forskning främst undersöker västerländska förhållanden, söker denna studie bredda vår förståelse av ledarskap genom att undersöka dessa afrikanska kontexter. Två huvudfrågor står i fokus: 1.                   Hur ser villkoren ut för kvinnliga borgmästare efter att de har blivit valda till kommunens högsta ledare i ett urval afrikanska utvecklingsländer? 2.                   Vilka ledarskapsutmaningar ställs de inför ur ett genusperspektiv? Föreliggande studie har en kvalitativ, abduktiv och hermeneutisk ansats. Totalt sju afrikanska kvinnliga borgmästare som deltagit i ledarskapsprogrammet ”Women’s Political Leadership Programme” intervjuas. Som analysmetod används tematisk analys. Två övergripande teman framträder: "Förutsättningar" och "Begränsningar". Under "Förutsättningar" diskuteras kulturella och religiösa förväntningar, institutionella normer och hierarkier, ledarskapsförebilder och stödsystem samt acceptans från både män och kvinnor. "Begränsningar" omfattar könsstereotypa föreställningar om kvinnor och ledarskap, tribalism, samt våld och trakasserier. Dessa teman visar på de komplexa förhållanden som präglar kvinnliga afrikanska borgmästares ledarskap. Deras utövande av ledarskap påverkas av en kombination av stödjande och hindrande faktorer. Kulturella och religiösa förväntningar, institutionella normer och hot om våld utgör hinder, emedan positiva förväntningar och acceptans främjar deras framgång. Studien ger insikter i en sällan utforskad kontext och belyser den komplexa naturen hos de utmaningar och möjligheter som kvinnliga afrikanska borgmästare står inför i sitt ledarskap.

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. / Background: The most common cause of death in Sweden is coronary heart disease, which can imply myocardial infarction. Risk factors for myocardial infarction are low physical activity, high blood lipids, smoking, low income and poor levels of education. A myocardial infarction occurs when a fatty, calcified plaque has ruptured and formed a trombosis. Aim: The aim of this literature study is to examine women and men’s experiences after a myocardial infarction. Method: Nine qualitative scientific studies were analyzed according to Friberg’s model for literature review. Results: The results were complied into three categories named Restrictions in daily life, Support or lack of support from the community, Altered life vision. Conclusion: The people who have suffered a myocardial infarction often sustain health problems such as fatigue in the aftermath. Lifestyle changes may be difficult to adopt and above all to maintain. Healthcare professionals should be well informed of what life after a myocardial infarction can implicate and give good support to those affected. Lifestyle changes should be carried out a few at a time rather than all at once to make them sustainable in the long term.

Bakgrund: Stomi innebär att genom kirurgiskt ingrepp anlägga en öppning genom bukväggen för att avleda tarminnehåll. Många stomiopererade kan ha svårigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det är att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmstomi medförde en förändrad livssituation, som för många var svår att hantera. Den nya situationen orsakade fysiska och psykiska problem. Rädsla för lukt, läckage och gaser hade en negativ inverkan på vardagen och det sociala livet. Diskussion: Sjuksköterskan kan oavsett arbetsplats möta människor med tarmstomi. Då många stomiopererade upplever det svårt att hantera sin nya livssituation är det av stor vikt att belysa dessa människors upplevelser. För att kunna utföra god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om de problem som kan uppstå. För att minska upplevelsen av problem relaterade till stomin samt underlätta anpassningen till den nya livssituationen med tarmstomi bör mer information och stöd ges både pre- och postoperativt. / Background: Having an ostomy means that through surgical construction through the abdominal wall, having an opening to divert the bowel contents. Many who had surgery to a stoma find it difficult to manage the new situation. Aim: To describe experiences of living with an ostomy. Method: This study was designed as a literature review contending ten scientific articles with qualitative or quantitative approach. Result: Living with an ostomy result in an altered situation of life, of many hard to handle. The new situations in life lead to physical and psychological problems. Concerns about odor, leakage and emissions had a negative impact on everyday life and social life. Discussion: The nurse can regardless of where she works meet people with an ostomy. Many people find it difficult to handle found problems, therefore it is important to illuminate these people´s experiences of living with an ostomy, in order of giving good care. It is important that the nurse is conscious of the problems that may arise. To reduce the perception of problems related to the stoma and facilitate adaption to the new situation with an ostomy, more support and information should be given, pre and post- surgery.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag. Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella. De har ett annat karaktärsdrag än etnisk svenskar, därför är invandrarföretagarens preferenser om vilka faktorer som är väsentliga vid val av revisor vara skiljaktig mot en etnisk svensk. Vilket leder till vår forskningsfråga som undersöker vilka faktorer påverkar val av revisor för småföretagare med utländsk bakgrund? Syftet med forskningen är att förstå vilka faktorer som är väsentliga när en småföretagare med utländsk bakgrund väljer sin revisor med tanke på företagarens begränsningar. En hermeneutisk forskningsfilosofi har använts under studien med en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningsmetoden har utförts genom intervjuer, där intervjuerna har utförts med fem respondenter i Region Skåne. Svaren som genererades utifrån intervjuerna analyseras i utgångspunkt med förslagen som har tagits fram i teoretisk referensramen. Slutsatsen indikerar att invandrarföretagares begränsningar påverkar deras val av revisor. I denna studie har vi kunnat påvisa samband mellan olika begränsningar och olika specifika faktorer hos revisorn. Ett samband som kunde påvisas är exempelvis invandrarföretagarens begränsningar i svenska och revisorns förmåga att tala företagarens modersmål. / Since 1918 onwards, the immigration has been greater in Sweden than the emigration. As a result of immigration exceeding the amount of emigration in the past 95 years, it is one of the elements contributing to the increase in population in Sweden. The growing population in Sweden has created a competitive labor market, where demand for work increases but the supply is limited. Finding employment for a longer period has shown to be a difficult for some non-natives because of the restrictions of the target group. To solve this problem, many immigrants choose to start their own company. Many immigrant entrepreneurs have different restrictions, for instance; linguistic, legal, and formal. They posses contrasting characteristics from ethnic Swedes, hence having contrasting preferences from ethnic Swedes about which factors are essential when choosing auditors. Accordingly, it leads to our research question which examines what factors affect the choice of auditor for small business owners with a foreign background? The aim of this research is to understand the essential factors for small business owners with a foreign background, considering their restrictions, when choosing an auditor. A hermeneutic research philosophy with an abductive research approach and a qualitative research method has been used in this study. The qualitative research method has been carried out through interviews, where the interviews were conducted with five respondents in Region Skåne. The answers from the interviews are analyzed based on the propositions that were developed in the theoretical framework. The conclusion indicates that the restrictions of immigrant entrepreneurs affect their choice of auditor. In this study we have been able to demonstrate a correlation between different restrictions and different specific factors of the auditor. A correlation that could be demonstrated is for example the immigrant entrepreneur’s restrictions in the Swedish language and the auditor’s ability to speak the business owner’s mother tongue.

Bakgrund: I dagens samhälle är det många individer som lider av hjärtsvikt och det är många patienter med hjärtsvikt som behöver vård. Patienter med hjärtsvikt upplever både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar deras välbefinnande.  För patienter med hjärtsvikt är egenvård viktig del för att möjliggöra att vardagen fungerar. Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna CINHALL och MEDLINE användes och tretton kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturöversikt. Resultat: Litteraturöversiktens resultat beskriver patienters upplevelse av egenvård. Bland annat framkommer att motivation är viktigt för att utöva egenvård. Patienter uppskattade stödet de fick från familj, vänner och vårdpersonal i samband med egenvård. Utifrån resultatet framkommer egenvårds- och insiktsbrist hos patienter med hjärtsvikt, vilket leder till dålig följsamhet till egenvård. Resultatet presenteras i följande tre huvudrubriker: motivation, stöd, kunskap. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt har hinder och begränsningar i samband med egenvård. Patienterna har också bristande insikt kring hjärtsvikt och egenvård vilket medför nedsatt välbefinnande. Patienter med hjärtsvikt och bristande egenvård är i stort behov av stöd, vägledning och kunskap i syftet att öka patientens makt och självbestämmande över situationen. Sjuksköterskor bör utifrån litteraturöversiktens resultat ha kunskap om värdet att förstå patientens upplevelse av egenvård i samband med hjärtsvikt för att kunna anpassa vården tillsammans med patienter och utefter individens behov. / Background: In today's society, there are many people who suffer from heart failure and many people with heart failure who need care. Patients with heart failure experience both physical and mental stresses that also affect the quality of life. For patients with heart failure, self-care is an important part for enabling a functioning life. Aim: To describe experiences of self-care in people with heart failure. Method: Literature overview with inductive approach. Thirteen qualitative articles were included and downloaded through the CINHALL and MEDLINE databases. Result: The essay result describes patients' self-care experience and shows that motivation is a driving force in self-care practice. Patients appreciated the support they received from family, friends and care personnel in connection with self-care. Based on the results, self-awareness and lack of knowledge results in poor compliance with self-care. The results are presented in the following three main headings: motivation, knowledge and support. Conclusion: The essay showed that patients with heart failure have barriers and constraints associated with self-care. Another problem in patients was lack of knowledge about heart failure and self-care which results in reduced quality of life. Patients with heart failure and lack of self-care are in great need of support, guidance and knowledge in order to increase patient's power and self-determination over the situation. Nurses should understand the patient's perception of self-care in heart failure in order to be able to adapt care together with the patient and to the needs of the individual person.

Background: Diabetes type 2 is a increasing disease and societal problem. To be able to sustain a healthy life despite the disease, major lifestyle changes including dietary changes and physical activity is required. Aim: The aim of this literature review was to describe the experiences of persons living with diabetes mellitus type 2. Method: An inductive approach were used, qualitative articles were analysed by Fribergs Analysis model. Result: Three main themes was discovered; “Psychological effect of diabetes”, “Practical influence on the everyday life with diabetes” and “Social and existential influences of diabetes”. There were six sub-themes found. Conclusion: There were worries about the disease and complications. Motivation was an important factor for necessary self-care. Limitations in daily life was often related to diet and social engagements. High demands of managing lifestyle changes felt arduous. Nurses have an important role in encourage to self-management and should contribute to further individualization in diabetes care.The support was often found inadequate. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom och samhällsproblem. För att bibehålla ett hälsosamt liv trots sjukdomen behöver personerna ofta genomgå livsstilsförändringar i form av ändrade kost- och motionsvanor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En induktiv ansats användes, kvalitativa artiklar granskades och analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Här återfanns 3 huvudteman; “ Psykisk påverkan vid diabetes”, “Praktisk påverkan i vardagen med diabetes” samt “Social och existentiell påverkan vid diabetes”. Det urskildes också sex stycken subteman. Slutsats: Det fanns en ständig oro över sjukdomen och eventuella komplikationer. Motivation och stöd var viktigt för nödvändig egenvård. Begränsningar i det dagliga livet var ofta relaterat till kost och sociala tillställningar. Krav på livsstilsförändringar upplevdes som svåra. Sjuksköterskan har en viktig roll för att uppmuntra till personernas egenvård och borde verka för att ytterligare individanpassa diabetesvården.

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.

Delaktighet är en viktig aspekt i förbättringsarbetet. Delaktighet höjer kvaliteten och skapar förankring hos medarbetarna och är ett hjälpmedel att erhålla ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Verksamheterna behöver dock förutsättningar för att skapa delaktighet. I framgångsrika organisationer karaktäriseras framgången av delaktighet skapandet och motivation hos medarbetarna. Syftet med studien var att beskriva hur produktionsledare kan skapa möjlighet till delaktighet i förbättringsarbetet. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats ur ett livsvärldsperspektiv. Djupintervjuer utfördes med åtta produktionsledare och kvalitativ innehållsanalys användes för att granska texterna med syfte att finna meningsenheter och kategorier. Fiskbensdiagram utfördes som ett komplement till intervjuerna. Resultatet och analysen visade på två kategorier, förutsättningar och begränsningar i skapandet av delaktighet i förbättringsarbetet. Resultatet visade i sin tur på att det finns svårigheter att tolka begreppet delaktighet och än svårare att konkretisera de verktyg som används. Det finns ett värde av ytterligare forskning kring delaktighet skapandet i framtiden. / Participation is an important aspect when it comes to continuous improvements. Participation increases quality and creates support among employees and is a tool for achieving successful quality work. Companies need prerequisites for creating participation, and in successful companies this success is characterized by the creation of participation and motivation among employees. The aim of the study was to describe how production supervisors create opportunities for participation in improvement processes. The method used was a qualitative inductive approach from a life-world perspective. In-depth interviews were conducted with eight production supervisors and qualitative content analysis was used to examine texts to find sentence entetities and categories. Fishbone diagrams were created as a complement to the interviews. The results and the analysis indicated two categories, prerequisites and limitations to create participation in improvement work. This showed that there are difficulties when it comes to interpreting the term participation and even more difficult to specify the tools inuse. In the future it is of great importance to ensure that the research around the creation of participation is in focus.

Den här studien handlar om LVU-domar i Västerbottens län för åren 2013 och 2017. De domar som ligger till grund för denna studie är de domar som avser LVU §2 där förvaltningsrätten har bifallit socialnämndens ansökan om beredande av vård. Studien är indelad i två delar; en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa studien består av 63 domar, varav 28 avser år 2013 och 35 avser år 2017 Dessa domar avser 31 barn (17 pojkar/14 flickor) år 2013 och 52 barn (25 pojkar/27 flickor) år 2017 Utifrån den kvantitativa studien visade det sig även att domarna kunde kategoriseras i tre delar, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck samt omsorgbrist. Resultatet av den kvantitativa studien visar att ensamstående mammor är överrepresenterade och oftare får sina barn tvångsomhändertagna. Resultatet visar även att det är främst pojkar i åldern 0–4 år till svenska föräldrar som blir tvångsomhändertagna medan studien även visar att det är flest flickor i åldern 12–18 år till utländska föräldrar som blir tvångsomhändertagna. Den kvalitativa studien består av 15 slumpmässigt utvalda domar, som med hjälp av tematisk analys avser att besvara följande frågor, hur kan skälen för LVU motiveras utifrån tidigare forskning och kunskap? hur påverkar samhälleliga förutsättningar/implikationer utrednings­processen?  och framkommer det andra omständigheter som är av vikt i LVU-domarna. Resultatet visar att andra viktiga faktorer är samhälleliga förutsättningar/ implikationer i fråga om makt, intersektionalitet, etik, genus samt kritiskt socialt arbete. Studiens resultat visar även på att det finns möjlighet att ”förbättra” utredningsstödet BBIC för att till exempel även kunna se stöd vid psykisk sjukdom som skyddsfaktorer i en barnavårdsutredning.

Spel som Journey (Thatgamecompany, 2012) och ICO (Team Ico, 2001) har betonats som minimalistiska spel och har lyckats skapa en känsla av minimalism. Samtidigt motsäger dem vad Towards Minimalist Game Design (Nealen & Saltsman & Boxerman, 2011) anser är minimalism inom speldesign och kan därför inte tolkas som minimalistiskt. Eftersom detta tankesätt upplevs strikt söker vi att skapa ett mer öppet designtänkande för minimalism inom speldesign. Denna undersökning handlar om att kolla på minimalism som begrepp och utforska olika perspektiv av minimalism. Detta görs med målet att leda till nya tillämpningar inom speldesign, utan att sikta på total minimalism. Genom att titta på minimalismens områden inom: konst, design och livsstil; kan en bättre förståelse för minimalism och begränsningar uppnås. Begränsningar är ett gemensamt tema inom minimalismen och har upplysts inom de valda områdena. Under digitaliseringen fick minimalismen ett nytt tankesätt då den anpassades till att reducera komplexitet till slutanvändade istället för hur det brukade vara: att reducera överdriven komplexitet.  Genom brainstorming och MDA ramverket har en spelidé skapats. Denna spelidé har utvecklats till ett spel genom användandet av minimalistiska begränsningar på både design och arbetsmetod. Resultatet visar spår av en mix olika versioner av minimalism och lyckas demonstrera hur mångfaldigt begreppet kan appliceras. Med detta motiverar vi vårt nya synsätt på minimalism inom speldesign, där vi delar in det i två större kategorier som vi namnger Total Minimalism och Smart Minimalism. / Games like Journey (Thatgamecompany, 2012)  and ICO (Team Ico, 2001) have been emphasized as minimalist games and have managed to create a sense of minimalism. At the same time, they contradict what Towards Minimalist Game Design (Nealen & Saltsman & Boxerman, 2011) consider minimalism within game design and therefore cannot be interpreted as minimalist. Since this way of thinking is perceived as strict, we seek to create a more open way of thinking about minimalism in game design. This study is about looking at minimalism as a concept and exploring different perspectives of minimalism. This is done with the goal of leading to new ways of applying minimalism within game design, without aiming for total minimalism. By looking at minimalism within different areas: art, design and lifestyle; a better understanding of minimalism and limitations can be achieved. Limitations are a common theme in minimalism and have been highlighted in our chosen areas of minimalism. During the digitalization, minimalism gained a new way of thinking when it was adapted to: reduce complexity to end users; instead of how it used to be: to reduce excessive complexity.  Through brainstorming and the MDA framework, a game idea has been created. This game idea has evolved into a game by using minimalist limitations on both design and work method. The result shows traces from a mix of different versions of minimalism and manages to demonstrate how diversely the concept can be applied. With this we motivate our new approach to minimalism in game design, where we divide it into two larger categories that we name Total Minimalism and Smart Minimalism.