I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor i Sverige. Sjuksköterskor som saknade en onkologisk utbildning upplevde att det var svårt att vårda kvinnor med bröstcancer. Kvinnors närstående upplevde ett stort ansvar att ta hand om kvinnorna. Syfte: Var att beskriva kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes enligt Evans analysmodell. Resultat: Det första temat som framkom var ett förändrat liv med subteman att leva med en förändrad kropp och att uppleva oro. Det andra temat som framkom var vikten av stöd från omgivningen och det innehöll subteman att få stöd av kvinnor med bröstcancer, upplevelser av stöd från närstående, behov av stöd från sjukvårdspersonalen samt upplevelser av stöd från religionen. Slutsats: Kvinnorna upplevde kroppsförändringar som begränsade deras möjligheter i tillvaron. Kvinnorna upplevde även oro över framtiden. Kvinnorna fick mer kunskap om bröstcancern när de mötte andra som befann sig i samma situation. Kvinnorna hade både positiva och negativa erfarenheter av stödet de fick från sina närstående och sjukvårdspersonalen. Vissa av kvinnorna upplevde även att religionen gav de hopp och styrka att fortsätta kämpa med sina liv. Nyckelord: Begränsningar, bröstcancer, närstående, sjuksköterskor, stöd, upplevelser / Background: Breast Cancer is one of the most common forms of cancer that affects woman in Sweden. Nurses without an oncological education experienced difficulties caring for women with breast cancer. Relatives to women with breast cancer experienced a great responsibility to take care of the women´s. Purpose: To describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with a descriptive synthesis according to Evans method of analysis. Result: The first theme that occurred was a changed life with the subthemes living with a changed body and experience concern. The second theme that occurred was importance of getting support from the environment and with the subthemes to get support from women with breastcancer, experience of support from relatives, the need of support from healthcare professionals and experiences of support from religion. Conclusion: The women experienced changes within their bodies that limited their opportunities in life. The women also experienced concerns about the future. Meeting other women and gave the women more knowledge about breast cancer. The women had both positive and negative experiences of the support they received from their relatives and the healthcare professional. They also felt that religion gave them hope and strength to continue to fight with their lives.

Sammanfattning  Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom och ca 250 000 människor i Sverige är diagnostiserade med sjukdomen. Hur drabbade personer upplever sjukdomen i vardagslivet är viktigt för att kunna hjälpa dem så mycket som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats är genomförd av 13 resultatartiklar. Resultat: Två kategorier framkom vid analysarbetet, känslomässiga och kroppsliga förändringar. Upplevelser som kunde utläsas i resultatet var hopplöshet, frustration och depression, men också glädje över det friska livet de hunnit leva, trygghet i att ha någon nära och viljan att fortsätta trots begränsningar. Slutsatser: Hjärtsvikt genererar många blandade känslor. Fynden visar att det är viktigt för vården att kunna identifiera utmaningarna med att leva med hjärtsvikt. Detta för att kunna stötta och utbilda de drabbade personerna. Kunskap om symptom är en bemästringsstrategi som skapar trygghet.  Nyckelord: Hjärtsvikt, trygghet och otrygghet, begränsningar, Teori om planerat beteende. / Summary  Title: Peoples experiences of living with heart failure - a literature review.   Background: Heart failure is a public disease and about 250 000 people in Sweden are diagnosed with the disease. How affected people experience the disease in everyday life is important in order to be able to help them as much as possible. Aim: The aim was to describe persons experiences of living with heart failure Method: A qualitative literature review with an inductive approach. 13 articles was used for the result. Result: Two categories emerged during the analysis work, emotional and physical changes. Experiences that could be learned in the result were hopelessness, frustration and depression, but also joy for the healthy life that has been, security in having people close and the will to keep going despite of the limitations. Conclusion: Heart failure generate a lot of mixed feelings. The findings show that it is of great importance for the health care system to be able to recognize the challenges of living with heart failure. This is to be able to support and educate the affected people. Knowledge of the symptoms is a coping strategy that creates security.  Keywords: Heart failure, security and insecurity, limitations, Theory of Planned Behaviour.

The main purpose of this study is to examine what the factor or factors are to why young exposed Kurdish women stay with their family despite honor-related oppression and violence. We have used a qualitative study process consisting interviews with eight young Kurdish women. We have also applied theories such as cultural patterns and aspects of power by Mona Eliasson and normalization process by Eva Lundgren With the material from our research we can see that the main and only factor to why the respondents decide to stay with their family is fear of getting killed or beaten. This study will provide you as a reader a better understanding of why young exposed Kurdish women decide to stay with their family.

Background and objective: Approximately 6000 cardiac surgeries were performed in Sweden 2013 and a known complication after such procedure is chronic pain. One surgical technique in open cardiac surgery includes a sternal retraction and this creates sensitive areas of pain which could lead to nerve damage. Few studies have been looking at this in a qualitative way. The aim of this study was to illuminate the  experiences of chronic pain in former patients, two years after cardiac surgery. Methods: This study is of qualitative design. Four women and six men (age 43 to 87 years), assessed as having chronic pain after surgery, were interviewed two years after cardiac surgery. The data was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories and nine sub-categories were formulated. The first category was ‘feeling limitation in daily life’, with the subcategories; ‘everyday activities become painful’, ‘losing control of the body’, ‘pain is unpredictable’and‘insecurity’. The second category was;‘being reminded of illness’, with the subcategories; ‘the scar is a visually memory’and ‘being grateful’.The last category was; ‘coping with pain’, with the subcategories; ‘adaption for handling pain’, ‘different shades of pain’ and ‘pain is transient’. Conclusion: Chronic pain is a personal experience and can be described in a both physical and emotional way. Findings showed that participants, in some way, almost daily were reminded about their experiences of cardiac surgery either by looking at their scar or that they were restricted in daily activities. Despite the limitation in life; could participants describe their experience of chronic pain as manageable.  Pain was described in several ways, and the participants had different coping strategies. Most of the participants also were assured that pain eventually would pass or get better. / Bakgrund och syfte: Cirka 6000 öppna hjärtoperationer genomfördes i Sverige 2013 och en känd komplikation är kronisk smärta. En av de kirurgiska teknikerna är öppen hjärtkirurgi vilken inkluderar delning av sternum, vilket kan åstadkomma ett flertal smärtkänsliga områden, som i sin tur kan leda till nervskador. Få studier har belyst detta kvalitativt. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av kronisk smärta, två år efter öppen hjärtkirurgi. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ design. Fyra kvinnor och sex män (43-87 år), intervjuades två år efter öppen hjärtkirurgi. Dataanalysen var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier konstruerades. Den första kategorin var “att känna begränsningar i vardagligt liv”, med underkategorierna; ‘vardagsaktiviteter blir smärtsamma’, ‘förlora kontrollen över kroppen’, ‘smärtan är oförutsägbar’ och ‘osäkerhet’. Den andra kategorin var; ‘en påminnelse om sjukdom’, med underkategorierna; ‘ärret är en visuell påminnelse’ och ‘tacksamhet’. Den sista kategorin var: ‘hantera smärta’, med underkategorierna; ‘anpassning för att hantera smärtan’, ‘olika nyanser av smärta’ och ‘smärtan är övergående’. Slutsats: Smärta är en personlig upplevelse och kan beskrivas både fysiskt och känslomässigt. Resultatet visade att deltagarna, på något sätt, nästan dagligen påmindes om deras erfarenhet efter hjärtkirurgi, antingen genom att titta på ärret eller genom att de blev begränsad i sina vardagliga aktiviteter. Trots begränsning i livet, kunde deltagarna beskriva upplevelsen av smärta som hanterbar. Deltagarna beskrev smärtan på olika sätt och de hade olika copingstrategier, de flesta av deltagarna var övertygade om att smärtan skulle gå över eller bli bättre.

Bakgrund: I Sverige år 2012 gjordes 28 000 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år. Våld i nära relationer utövas vanligast av en man mot en kvinna. Det finns fysiskt, psykiskt, sexuellt och socialt våld som negativt påverkar kvinnan på olika sätt. Varje år tvingas 12 000 -14 000 kvinnor i Sverige att uppsöka sjukvård till följd av skador som uppstått när de utsatts för våld i nära relation. Syfte: Att undersöka hur kvinnors liv påverkas utav mäns våld i nära relationer genom att identifiera vilka de fysiska, psykiska, sociala och sexuella komplikationer detta resulterar i. Metod: En litteraturstudie där inkluderade vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats. Artiklarnas resultat har sedan analyserats och presenterats i fyra huvudteman utifrån frågeställningen. Huvudresultat: Enligt litteraturstudiens resultat ansågs det psykiska våldet och dess konsekvenser vara värst för kvinnan. De komplikationer som förekommer mest frekvent är att kvinnan drabbas av psykiska tillstånd såsom ångest (42-91%), depression (64-76%), posttraumatiskt stressyndrom (19-86%) och att kvinnan är ekonomiskt begränsad (22-86%) samt känner rädsla (42-70%), skam (36-79%) och förtvivlan (14-63%). Slutsats: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer bidrar till negativa hälsokonsekvenser för den våldsutsatta kvinnan både, fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt. Kvinnorna skuldbelade sig själva för våldet och skämdes för situationen vilket gjorde att de undanhöll att berätta om våldet för någon och lät bli att söka hjälp. Detta visar att identifieringen, bemötandet och behandlingen av våldsutsatta kvinnor kan bli bättre. Genom att vårdpersonal får möjlighet till mer utbildning och kunskap i våld i nära relationer kan detta arbetet förbättras. / Background: In Sweden in 2012 were 28,000 complaints of abuse against women over 18 years. Domestic violence is exercised frequently by a man against a woman. There are physical, psychological, sexual and social violence that negatively affect women in different ways. Every year, 12,000 -14,000 women in Sweden seek medical help as a result of injury incurred of domestic violence. Aim: To examine how women's lives are affected by male violence in intimate relationships by identifying the physical, psychological, social and sexual complications. Method: A literature review, were included articles reviewed and quality determined. Articles results were then analyzed and presented in four main themes based on the issue. Main results: According to the result of the literature study, psychological violence and its consequences was the worst for the woman. The complications that occur most frequently is that women suffer from mental disorders such as anxiety (42-91%), depression (64-76%), post-traumatic stress disorder (19-86%) and that the woman are economic limited (22-86%) and feels fear (42-70%), shame (36-79%) and despair (14-63%). Conclusion: Men's violence against women in intimate relationships contribute to negative health consequences for the abused woman both physically, mentally, socially and sexually. The women were blaming themselves for the violence and were ashamed of the situation. That made them not to tell anyone about the violence and did not seek help. This shows that the identification and treatment of abused women can be better. By giving the medical staff more education and knowledge of domestic violence, the work can be improved.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög grad av funktionsnedsättning, hospitalisering och dödlighet. Fatigue och andfåddhet är två av de vanligast förekommande och besvärligaste symtomen hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva upplevelser och påverkan av fatigue och/eller andfåddhet på det dagliga livet hos personer med hjärtsvikt. Metod: En induktiv litteraturöversikt genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell med kvalitativ design. Från databaser införskaffades 12 vetenskapliga artiklar från ett flertal kontinenter. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex subkategorier. Båda symtomen orsakade hög grad av obehag och ledde till begränsningar i fysisk kapacitet, förlust av självständighet, familjeroller och sociala kontakter, känslor av skuld och att anpassa sig efter den nuvarande livssituationen. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist om hur personer upplever fatigue och andfåddhet. Sjuksköterskor bör tillämpa personcentrerad omvårdnad i mötet med dessa personer. / Introduction: Heart failure is a severe medical condition with high prevalence of disability, hospitalization and death. Fatigue and breathlessness are two of the most commonly experienced and most distressful symptoms among persons with heart failure. Aim: To describe experiences and impact of fatigue and/or breathlessness in daily life among persons with heart failure. Method: An inductive literature review was conducted according to Polit and Beck’s nine step model with qualitative design. From databases 12 scientific articles were acquired from several continents. The articles were analysed according to Friberg’s five step model. Result: In the result two main categories and six sub categories were presented. Both symptoms caused a high degree of discomfort and led to limitations in physical capacity, loss of independence, family roles and social contacts, feelings of guilt and adapting to the current life situation. Summary: There is a lack of knowledge regarding people’s experience of fatigue and breathlessness. Nurses ought to apply person-centered care when meeting these persons.

Studiens syfte var att undersöka vad det är som gör att anställda på Försvarsmakten väljer att behålla eller byta ut myndigheten som arbetsgivare och vidare studera hur deras anställningsmöjligheter sett ut på den civila arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är således: vilka incitament är det som driver medarbetare inom Försvarsmakten att stanna kvar eller lämna myndigheten? Hur upplever de sina arbetslivsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden? För att genomföra studien utfördes åtta intervjuer varav fyra på anställda på Försvarsmaktens Högkvarter och fyra på uppdragstagare från Hemvärnet. Då värnplikten nyligen återinförts innebär det en förändring för både samhället och individerna i det. Det väcker därav frågan hur den här förändringen påverkar myndigheten genom individens inställning till arbetsplatsen och arbetsuppgiften vilket inspirerade till den här studien. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig därför i Anthony Giddens teorier kring motiv och handlande samt resurser och begräsningar. Datainsamlingen formades i resultat och analys till sex olika teman: väg in i Försvarsmakten, motiv och handlande för myndigheten och samhället, motiv och handlande för individen, arbetstagarens upplevda kompetenser, övergången till det civila och att vara civil arbetstagare.   Studien visar på fem betydande incitament som gör att individen väljer att stanna kvar; arbetsuppgifterna, utvecklingsmöjligheterna, gemenskapen, friheten och värdet av arbetet. Den visar också att anledningen till att lämna myndigheten grundar sig i dels en vilja att göra karriär och dels en nyfikenhet att få prova på en annan arbetsgivare. Väl ute på arbetsmarknaden ligger det största ansvaret på individen själv att skapa sig en förståelse för sina egna kunskaper och erfarenheter för att vidare kunna göra sig själv anställningsbar.