Syftet med studien var att synliggöra förskollärares upplevelser av barns lärande och utveckling med fokus på utomhuspedagogik, både på och utanför förskolegården. De frågeställningar som låg till grund för studien var, vad upplever förskollärare att barn utvecklar och lär sig i utomhuspedagogik? Hur arbetar förskollärare med utomhuspedagogik i den dagliga verksamheten? Vilka möjligheter och begränsningar uppfattar förskollärare att det finns med utomhuspedagogik? För att besvara syftet och frågeställningar gjordes en kvalitativ undersökning där sex verksamma förskollärare intervjuades. I resultatet synliggjordes att reflektion och återkoppling efter utomhusaktiviteter var en betydande aspekt för barns lärande och utveckling i utomhuspedagogiken. Det framkom också vilka begränsningar och möjligheter det fanns för barns lärande utomhus. Begränsningar som synliggjordes var vädret, säkerhetsaspekter, personaltäthet, avstånd, åldern på barngruppen samt yttre moment som kunde distrahera barnen. Möjligheter som framkom var den motoriska och sociala utvecklingen, tillgången av naturmaterial, sinnliga erfarenheter samt möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tematiskt. I resultatet framkom det även att förskollärarna arbetade på olika sätt och hade varierande syfte med utomhuspedagogiken. Ett par förskollärare arbetade tematiskt med utemiljön, andra ville erbjuda barnen variationer av material och några gick på utflykter för att barnen skulle få uppleva närmiljön utanför förskolegården.

Syftet med vår studie är att bidra med forskning om pedagogers samtal kring deras praktik om barns inflytande i förskolan. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor. Vår vetenskapsteori och metodologi grundar sig i socialkonstruktionism, där studiens empiri har analyserats med diskursanalys inriktat på diskurspsykologi. Utifrån vårt resultat har vi besvarat frågeställningen; vilka diskurser framträder i samtalet med pedagogerna när de talar om barns chans till inflytande? Det diskuteras i studien om hur pedagogers viljor står i konflikt med barnens intressen och att inflytande begränsas till olika alternativ utifrån samtalet. Resultatet visar att pedagoger har en teoretisk medvetenhet kring barns inflytande, men har svårt att samtala om det i förhållande till sin egen praktik.

This essay focuses on different aspects of the concept of freedom of speech. The purpose is to examine the opinions and thoughts that upper secondary school students have on rights, responsibilities and limitations when it comes to freedom of speech, and to investigate theirschool experiences of the mentioned freedom. Focus groups have been used as method and two group interviews have been conducted, one at a vocational and the other at an academic upper secondary school. Overall, nine students from the third grade participated in the interviews. The essay's results show that the students believe that everyone in society should have the right to be heard, whether you have extreme or divergent opinions. The interviewed students expresses that all people have great responsibility for their opinions, however that, opinions differ on how to interpret the concept of responsibility. Some students draw their limit from a legal point of view. But most of them believe however that the occasion will determine how to deal with their freedom of speech. In the analysis it is made clear that their opinions and thoughts are primarily consequentialistic, individual- and recipient oriented. The students expresses no occasions at all, when they believe that freedom of speech should be limited by the state. On the other hand, they believe that media has the right to suspend their discussion forum and comment fields whenever they wish to. There are differences when it comes to experiences of working with freedom of speech issues in school. The students at the academic upper secondary line have had more opportunities to work with freedom of speech issues, compared with students in the vocational upper secondary line. / Den här uppsatsen handlar om olika aspekter kring begreppet yttrandefrihet. Syftet är att undersöka vilka åsikter och tankar gymnasieungdomar har kring rättigheter, ansvar och begränsningar när det gäller yttrandefriheten, samt undersöka deras undervisningserfarenheter av ovan nämnda frihet. Som metod har fokusgrupper använts och två gruppintervjuer har genomförts. Den ena på ett yrkesförberedande och den andra på ett studieförberedande gymnasium. Sammantaget var nio elever ur årskurs tre med i intervjuerna. I uppsatsens resultat framgår det att ungdomarna anser att alla i samhället ska har rätt att yttra sig, oavsett om man har extrema eller avvikande åsikter. De intervjuade ungdomarna är tydliga med att alla människor har ett stort ansvar för sina yttranden, däremot går meningarna isär kring hur man tolkar begreppet ansvar. Några ungdomar drar sin gräns utifrån en juridisk synvinkel. Flertalet av dem menar däremot att tillfället avgör hur man ska handskas med sin yttrandefrihet. I den gjorda analysen framgår det att deras åsikter och tankar framförallt är konsekventialistiska samt individ- och mottagarorienterade. Ungdomarna uppger i intervjuerna inga tillfällen överhuvudtaget, då de anser att yttrandefriheten bör vara begränsad av staten. Däremot anser de att media har rätt att stänga av sina debattforum och kommentarsfält när de så önskar. Det är skillnad mellan vad intervjugrupperna uppger när det gäller deras erfarenheter av att arbeta med yttrandefrihetsfrågor i skolan. Ungdomarna på den studieförberedande linjen har haft fler tillfällen att jobba med yttrandefrihetsfrågor, i jämförelse med eleverna på den yrkesförberedande gymnasielinjen.

Bakgrund: Hälsa är ett brett begrepp med komplex innebörd. Begreppet innefattar många delar, däribland sexuell hälsa. Den sexuella hälsan är mångsidig och kan påverkas av sjukdomstillstånd, läkemedel och sociala faktorer. Patienter upplever sexuell hälsa som en del av deras identitet, och anser att det är viktigt att kunna samtala om ämnet med sin sjuksköterska. Sjuksköterskor har ett ansvar att främja god sexuell hälsa hos patienter, delvis för att det ingår i personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Litteraturöversikten utfördes med en kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Tre huvudteman identifierades efter att resultaten sammanställdes. Sjuksköterskorna upplevde “egen osäkerhet”, “patientens identitet” och “organisatorisk påverkan” som framträdande faktorer som påverkade samtalet mellan patienter och sjuksköterskor gällande den sexuella hälsan. Huvudtemana mynnade sedan ut i totalt sex subteman som beskrev begränsad kunskap och erfarenhet, patientens ålder och bakgrund samt arbetsmiljön, prioritering och ansvarsfördelning i verksamheten. Slutsatser: Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är essentiella för att sjuksköterskor ska samtala med patienter om sexuell hälsa. Behovet av vidareforskning har uppmärksammats i litteraturöversikten. / Background: Health is a broad concept with several components, one being sexual health. Sexual health is versatile and can be affected by illnesses, medicines and social factors. Sexual health is a part of patients’ identity and it is important that nurses discuss it with them. The nurses have a responsibility to promote good sexual health, partly because it is included in person centered care. Aim: To describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health. Method: The literature review was conducted with a qualitative design that was inductively analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: 11 scientific articles form the basis for the result. Three main themes were identified. The nurses experienced “one’s own insecurity”, “the patient’s identity” and “organisational influence” as prominent factors that influenced the conversation between patient and nurse regarding sexual health. The main themes fell into a total of six sub-themes. These described limited knowledge and experience, patient’s age and background, as well as work environment, prioritization and division of responsibilities in the organization. Conclusions: Continuous education and clear guidelines are essential for the nurses to conversate about sexual health with patients. The need for further research was identified in the literature review.

Den största förmedlaren av arbeten i Sverige är Arbetsförmedlingen, de ska underlätta för alla arbetssökande och för individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden genom olika stödinsatser. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter respektive begränsningar arbetsförmedlarna upplever gällande att stödja individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden samt vilka metoder de använder sig av i denna process. Studien vilar på en kvalitativ metod och förhåller sig till semistrukturerade intervjuer. De sju intervjuade personerna har varit anställda på två utvalda Arbetsförmedlingar i Södra Sverige. Empirins slutsats visade att intervjupersonerna hade flera olika metoder de kunde använda, detta för att etablera individer med funktionsnedsättning som till exempel arbetsförmågebedömning, funktionshinderkodning, arbetsträning och praktik. Möjligheterna de anställda hade var att de kunde använda sig av de olika metoderna samt uppföljning med arbetsgivarna och den arbetssökande. De anställda vill stödja individerna med funktionsnedsättning men kan begränsas av till exempel regelverket och finansiella skäl, Arbetsförmedlingens rykte, arbetsgivarnas attityder och av omorganisationen som Arbetsförmedlingen genomgår pågående. / The largest mediators of work in Sweden are the Swedish public employment service called “Arbetsförmedlingen”. Their work ethics are to facilitate for the individuals in the swedish society but also individuals that are disabled to establish in the labor market with contributions. The purpose of this study is to research what type of opportunities and limitations the workers experiencing concerning the support of the individuals who are disabled to establish their selves in the labor market, also what types of methods they use in this process. The study is based on a quantitative method and semi-structured interviews. The seven people we interviewed were employees for two selected employment services in southern Sweden. The empirical conclusion showed that the interviewees had several different methods they could use, in order to establish individuals with disabilities such as work ability assessment, disability coding, work training and practice. The opportunities the employees had were that they could use the different methods and follow-up with the employers and the job seeker. The employees want to support the individuals with disabilities, but can be limited, for example, by the regulations and financial reasons, the Swedish Public Employment Service`s reputation the employer`s attitudes and the reorganization that the Public Employment Service is undergoing.

Den nya läroplanens formulering börjar gälla hösten 2022 och innebär att skolan kommer behöva ta sig an porr som ämne för undervisning inom sexualitet, relationer och samtycke. Samtidigt är porr ett väldigt omdebatterat och känsligt ämne, och det råder inte konsensus om hur undervisning bör se ut. Studier har gjorts på ungas porrvanor, hur unga relaterar till porr samt hur porr eventuellt påverkar unga, men det finns inte lika mycket klassrumssituerad forskning. I ljuset av detta undersöker jag vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en klassrumskontext som behandlar ämnet porr genom frågan: vilka subjektspositioner produceras under klassrumshändelser som behandlar ämnet porr? Med hjälp av teori om diskurs, subjektspositioner, makt/kunskap, samt performativitet synliggör min diskursanalys de ramar som är delaktiga i att begränsa och möjliggöra elevers handlingsmöjligheter. Lektionen om porr möjliggjorde för vissa subjektspositioner genom språk och handling. Eleverna distanserade sig från porrtittande i sitt språk och skiljde på verklighetens sexualitet och det som iscensätts i porr. Analysen illustrerar hur manliga och kvinnliga subjektspositioner möjliggjordes inom ramen för heterosexualitet, samtidigt som motstridiga subjektspositioner skulle kunna möjliggöra för mer. Min analys visar även att undervisning om porr berörde mycket mer än porr. Relationer, ställningstaganden, normer, samtycke och ömsesidighet var ämnen som var med i elevernas konstruktion av ansvarsfulla sexuella subjektspositioner. Genom språk och handling möjliggjordes även motdiskurser som visade på affektiva ingångar till ämnet porr generellt och porrtittande specifikt. Studien illustrerar elevers förmåga att analytiskt reflektera kring porr. Min studie ger inte alla svar, utan väcker snarare fler frågor om hur undervisning om porr kan utvecklas, samt vilka konsekvenser det kan få för elever i skolan. Denna uppsats kan ses som en explorativ studie om att planera, genomföra och utvärdera undervisning om porr med en öppen ingång för att främja elever i deras sexualitet och möjliggöra för dem att fatta medvetna beslut som rör deras sexuella hälsa.

Bakgrund: Tekniken utvecklas kontinuerligt och är idag ett vanligt inslag i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Patienter som vårdas av sjuksköterskan kommer också att komma i kontakt med tekniken och förståelse för patienters upplevelser är centralt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta personcentrerat. Det är därmed väsentligt att belysa vad forskningen säger om hur patienter upplever att leva nära teknisk utrustning med anledning av att dessa patienter finns överallt i hälso- och sjukvården, och allmänsjuksköterskan kommer att komma i kontakt med dessa patienter.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar kardiell defibrillator (ICD).  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativa studier.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman och fem subteman. Patienter med ICD-behandling upplevde att kroppen med en ICD-dosa var förändrad. Relationen till livet förändrades och upplevelsen av chocken påverkade patienters mående. Patienter upplevde en brist på kunskap om hur ICD-behandlingen påverkade livet.  Slutsats: Patienter med ICD-behandling behövde anpassa sig till de förändringar och begränsningar som behandlingen medför. Hälso- och sjukvården behöver vara medvetna, ha förståelse och kunskap om förändringarna för att stödja och bevara hälsa och integritet, samt att begränsningar medför att relationen till samhället kan förändras. / Background: Technology is constantly developing and is now a common occurrencein the day-to-day work of a nurse. Patients who are in the care of anurse also come in contact with the technology, and being able tounderstand their experiences is key in allowing nurses to providepatient-centred care. It is therefore essential to highlight what researchsays about how patients experience living close to technical equipment,considering how these patients can be found everywhere in healthcare,and registered nurses will come in contact with these patients. Aim: The aim was to describe patients’ experiences living with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). Method: A literature review with a qualitative design based on 13 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analysed using Fribergs’ five step model for analysing qualitative studies. Results: In the literature review three themes and five subthemes were presented. Patient undergoing ICD-treatment experienced that their bodies felt different with the ICD-device. Their view of life changed as a result of the treatment and the shock of the defibrillation impacted their wellbeing. Patients experienced a lack of knowledge about how ICD-treatment affected their lives. Conclusion: Patients undergoing ICD-treatment needed to adapt to the changes and limitations that the treatment causes. The health care system needs to be aware of, have an understanding of and the knowledge of the changes in order to be able to support and maintain health and integrity. The limitations imposed a possible changing relationship with soceity.

ABSTRAKT   Hermodsson V och Jeppsson R. Sjuksköterskans möjligheter och begränsningar för att upptäcka sepsis hos vuxna patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.   Bakgrund: År 2017 avled cirka 11 miljoner människor av sepsis världen över. Sepsis definieras som ett tillstånd med livshotande organdysfunktion som orsakas av stört systemiskt svar på en infektion. Dödligheten vid sepsis är cirka 24% efter 30 dagar. Den största bidragande faktorn till överlevnad vid sepsis är tidiga interventioner. Sjuksköterskan är vital för att tidigt identifiera begynnande sepsis eftersom hen arbetar närmast patienten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa sjuksköterskans möjligheter och begränsningar för att upptäcka sepsis hos vuxna patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ design. Datainsamlingen gjordes via databaserna Pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga studier som relevansgranskades, kvalitetgranskades och analyserades efter lämplig mall. Studierna var publicerade mellan 2006-2021. Resultat: Tre kategorier framkom; bristande kunskap, utbildning i kombination med protokoll samt mätinstrument och screening. Sjuksköterskorna hade en låg generell kunskap om sepsis- och SIRS-kriterier men med ökad utbildning kombinerat med protokoll samt olika mätinstrument för screening sjönk mortaliteten bland patienterna med sepsis. Konklusion: Sammanfattningsvis påvisade studien att sjuksköterskans brist på kunskap kring sepsis och aktuella kriterier, patofysiologi och rekommenderad behandling var en begränsning vilket resulterade i lägre upptäckt av de patienter som drabbats, högre mortalitet och sämre vård. Möjligheter för sjuksköterskan att upptäcka sepsis visade sig vara utbildning kring tillståndet i kombination med protokoll för interventioner samt mätinstrument som kan ge tidiga indikationer på sepsis. Dessa möjligheter ökade överlevnaden och förbättrade vården. Nyckelord: begränsningar, litteraturstudie, möjligheter, sepsis, sjuksköterska. / ABSTRACT   Hermodsson V och Jeppsson R. The nurse’s possibilities and limitations in the discovery of sepsis in adult patients. A literature study. Bachelor thesis in nursing 15hp. Malmö University. The faculty of health and society, the institution of healthcare science, 2021.    Background: During 2017 about 11 million people around the world died of sepsis. Sepsis is defined as life-threatening organ dysfunction caused by a dysregulated host response to an infection. The mortality rate of sepsis is about 24% after the course of 30 days. The biggest contributing factor to surviving sepsis is early detection. The nurse who works closest to the patient is therefore vital in the early discovery of an incipient sepsis.  Purpose: The purpose of the thesis was to illustrate the nurse’s possibilities and limitations in discovering sepsis in adult patients.  Method: A literature review with a quantitative design. Collection of data was made with the help of the databases Pubmed and Cinahl. The study was based on ten scientific studies which were audited for relevance and quality, as well as analyzed with the use of an appropriate template.   Result: Three categories were found; insufficient knowledge, education in combination with protocol, and measuring instruments and screening. The nurses generally lacked knowledge in sepsis and SIRS criteria, but with additional education combined with protocols and different measuring instruments the mortality rate sank amongst the patients with sepsis.  Conclusion: The lack of knowledge regarding sepsis and current relevant criteria, pathophysiology and recommended treatment turned out to be a limitation for the nurse which resulted in lower detection rate, inferior care and higher mortality. One possibility for the nurse to discover and treat sepsis turns out to be education concerning the disease, protocol for interventions and measuring instruments that can give early indications for sepsis. These possibilities increase the survival rate and enhance care.  Keywords: Limitations, review, nurse, possibilities, sepsis.

Bakgrund: Cancer inbegriper komplexa och problematiska sjukdomar. Forskning visar att patienter med cancersjukdom inte alltid får en effektiv smärtbehandling, vilket kan leda till att patienter blir underbehandlade. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av smärta vid cancersjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans metod. Resultatet: I resultatet framkom två teman och fyra subteman. Första temat var Existentiell hantering med subteman: Att möta cancersmärtor och Att erfara fysisk och emotionell smärta. Patienterna hade olika uppfattningar och förväntningar på cancersjukdom. Andra temat var Rationella utmaningar med subteman: Att använda tillgängliga resurser och Att kommunicera sin smärta. Patienterna kunde ha svårigheter med att beskriva smärtan de erfor, detta kunde resultera till underbehandling av smärtan. Slutsats: För att leva med cancerrelaterad smärta krävdes det att hitta acceptans för sin cancersjukdom. Patienter med cancer är i behov av stöd från omgivningen för att både kunna hantera och leva med smärtan. Det behövs mer kunskap kring cancersmärta. Patienterna erfor sig hjälplösa och detta kunde försvåra omvårdnaden då patienterna inte kunde beskriva precist vad de erfar, vilket kunde leda till att patienterna blir underbehandlade. / Background: Cancer involves complex and problematic diseases. Research shows that patients with cancer do not always receive effective pain treatment, which can lead to the patient being undertreated. Aim: The aim was to describe patients experiences of pain in cancer. Method: A qualitative systematic literature review in which 14 scientific articles were analyzed according to Evans method. Results: In the result, two themes and four subthemes emerged. The first theme was Existential coping with sub-themes: Meeting the cancerpain and Experiencing physical and emotional pain. Patients had different perceptions and expectations of cancer. The second theme was Rational Challenges with sub-themes: Using available resources and Communicating one's pain. Patients sometimes had difficulty describing the pain they experienced, this could result in undertreatment of the pain. Conclusion: To live with cancer-related pain requires acceptance for their cancer. Patients with cancer need support from the environment to be able to manage and live with cancer pain. More knowledge is needed about cancer pain. The patients felt helpless and this could make nursing more difficult as the patients could not describe exactly what they were experiencing, which could lead to the patients being undertreated.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka förberedelser gymnasieelever har att fatta beslut om vidare studier eller yrkeskarriär samt vilka uppfattningar de har om möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring hur gymnasieelever resonerar och vilka överväganden de individuellt gör vid olika valsituationer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka förberedelser upplever gymnasieelever att de har för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar? Hur påverkar gymnasieelevernas uppfattningar om framtid den enskildes syn på vad som är möjligt? Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex ostrukturerade intervjuer genomförts med gymnasieelever i årskurs 3 som står inför en brytpunkt att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar. Vid analysen av det insamlade materialet har vi utgått från Hodkinson och Sparkes teori Careership som beskriver hur individer handlar utifrån habitus, handlingshorisont och brytpunkter samt Gottfredsons teori Circumscription and compromise som förklarar hur individer fattar beslut genom begränsningar, kompromisser och självbild. Resultatet visar att eleverna saknar fullständig information och beredskap för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar. Eleverna förstås även handla och begränsar sig enligt ovanstående teorier även om de själva inte visar medvetenhet eller tycks ha reflekterat över vilka olika överväganden de individuellt gör vid övergången från utbildning till arbetsliv. / The purpose of this study is to find out what preparations high school students have to make decisions about further studies or professional careers and what perceptions they have about possible options and career paths after completion of high school. Previous research shows that there is sparse research on how high school students think and what considerations they do individually at different choices. Based on this purpose the following questions have been constructed: What preparations are high school students experience that they have to make decisions about future choices and career paths? How does the secondary school students' perceptions of the future of the individual's view of what is possible? The study is based on a qualitative method where six unstructured interviews were conducted with high school students in grade 3 to face a break point to make decisions about future choices and career paths. In the analysis of the collected material, we have assumed Hodkinsons and Sparkes Careership theory which describes how individuals act from habitus, action horizons and break points and Gottfredson's theory of Circumscription and compromise that explains how individuals make decisions through limits, compromise and self-image. The results show that students lack complete information and readiness to make decisions about future choices and career paths. Students can also be understood to make decisions and limitations to the above theories, even if they do not show consciousness and seems to have reflected on the various considerations the individual making the transition from education to employment