Det visade sig finnas studier om begreppsanvändning i de högre åldrarna men begränsat av studier på begreppsanvändning i lågstadiet. Därför fattades intresse till studien. Syftet med studien var att studera två lärares begrepps- och språkanvändning under fyra genomgångar i NOundervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod genom klassrumsobservationer och ljudinspelningar, dock med kvantifiering av data genom observationsprotokoll. Resultatet av studien visar att de observerade lärarna främst använder sig av vardagsspråk och hybridspråk under deras genomgångar i NO-undervisning. Det vetenskapliga språket används inte i lika stor utsträckning, men används när lärare aktivt utvecklar vidare elevers användning av begrepp. Om läraren är delaktig i de klassrumsdiskussioner som sker, används ett mer varierat språk. Detta leder till att elever får större möjligheter till förståelse för begrepp.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur pedagogers arbetssätt inom biologi skiljer sig åt beroende på barngruppens ålder, samt vilken inställning pedagoger generellt sett har till ämnet. Undersökningsmetoden som är använt i undersökningen är enkäter, då syftet var att göra en kvantitativ studie för att kunna generalisera mitt resultat. Resultatet visar på att pedagogerna har en positiv inställning till biologi i verksamheten och ser det som spännande, rolig och intressant. Man kan också se att över hälften av respondenterna tycker sig ha grundläggande kunskaper i ämnet biologi men en stor del saknar kunskapen de vill ha och önskar vidareutbildning i ämnet. Pedagogerna ansåg också att det tydligt står i förskolans läroplan hur man kan integrera biologi och andra naturvetenskapliga ämnen i verksamheten. Resultatet visar också på att skillnaden på arbetssättet i biologi skiljer sig åt beroende på barngruppens ålder, speciellt när det kommer till begreppsanvändning tillsammans i barngruppen. / The purpose of the study was to find out if the work methods differs in work with younger compared to older children. And to see which attitude pre-schoolteachers have to biology in pre-school. The method that is used is surveys, because the purpose was to do a quantitative study to be able to generalize the results. The results shows that the pre-schoolteachers have a positive attitude to biology in pre-school, and they see the subject as exciting, fun and interesting. The results also shows that more than half of the respondents seems to have basic knowledge in biology, but a large part want more knowledge of the subject and wishes to get further education in biology. The pre-schoolteachers also considered that the curriculum for preschool clearly explains how to integrate biology and other science subjects to the preschool program. The result also shows that the work method differs depended on the children’s ages, especially when it comes to the use of biological concepts

No description available.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje. / The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

Tidigare forskning visar att det knappt finns forskning om vilken undervisningsform som lämpar sig för implementering för yngre elever i kemi. Frågan om att hitta en undervisningsmetod som ökar elevernas prestationer i kemi är en utmaning i det moderna skolsystemet. Fortsättningsvis visar forskning att laborationer inte var en lämplig undervisningsform som introduktion för ett naturvetenskapligt lärande i de lägre åldrarna, men det saknas gedigna empiriska bevis som stödjer detta påstående. Därför, i den föreliggande studien, undersöks laboratorie- och traditionella undervisningsmetoder på ämnet vattnets aggressionsformer. Denna studie involverade 50 deltagare som är grundskoleelever i årskurs 3. Data samlades in med ett för- och eftertest. Resultatet av denna studie visade ingen uppenbar skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgruppen. Resultaten visade även att den laborativa undervisningsmetoden gav ett bättre utfall på elevernas förståelse på mikronivå. Till skillnad från experimentgruppen kunde den traditionella undervisningen nämna vattnets fasomvandlingar mycket mer än vad laboratorieundervisningen kunde. Avslutningsvis, visade studien ingen tydlig skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgrupp. / Previous research shows that there is hardly any research on teaching methods suitable for implementation for younger students in chemistry. The issue of finding a teaching method that increases student achievement in chemistry is a challenge in modern school systems. Research shows that laboratory work was not a suitable form of teaching as an introduction to chemistry at younger ages, but there is a lack of solid empirical evidence to support this claim. Therefore, in the present study, the laboratory and traditional teaching methods are examined on the topic of water's state of matter. The research involved fifty participants that are primary school students in grade 3. Data was collected using a pre-test and post-test. The results also showed that the laboratory teaching method improved students' understanding at the micro-level. Unlike the experimental group, the traditional teaching could mention water phase transformations much more than the laboratory teaching could. The outcome of this study showed no evident difference in the test scores between the comparison and experimental groups.