Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning.

No description available.

The report defines a real problem that embodies, in principle, how financial statements shall be able to take into account environmental aspects. In practice this means a number of difficulties, such as the assessment of environmental products or environmental processes that have no market value in monetary terms or valuation of environmental assets and environmental liabilities that may occur in the future. What’s essential and that the report highlights is a framework that can possibly serve as guidelines for the evaluation and structuring of environmental aspects, financially and qualitatively for Ronneby Miljö & Teknik AB. This framework has been designed with help of analysis and previous theories. There are also a lot of existing tools, financial and ecological, that the report exemplifies and uses for possible solutions in waste management and related activities that are appropriate for the assessment of environmental effects and that are associated with the financial aspect. The results and analysis that the report delivers is how environmental impacts can be measured ecologically and economically, what kind of useful tools exist for the company which should serve as an aid to a financial assessment and how the company should take into account debts and assets related to the environment. The report recommends that an appropriate assessment of the environmental impact should be defined for each step and outcome that shows all activities affecting environmental assets and the different flows. The various financial aspects related to the environment should also be directly traceable to a separate identification and proper allocation. In order to integrate ecological and economic performance, a number of specific indicators of eco-efficiency have been treated to compile different levels of economic and environmental information. Focus of the report’s results is also how environmental costs can be assessed, how environmental considerations can be included in investment decisions, financial treatment of expenditures and a comprehensive approach to a so-called ecological accounting, which is very central in the report and how this can possibly be integrated or implemented related to Ronneby Miljö & Teknik AB.

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.

Anorexia nervosa ses som allvarligaste och det tredje mest vanliga tillståndet bland ungdomar. Behandlingsalternativen för personer med anorexia nervosa ser olika ut i olika delar i Sverige men det viktigaste i behandlingen är att bryta svälten och hjälpa till att normalisera ätmönstret. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som individer med anorexia nervosa upplever ha betydelse för tillfrisknandet. Studien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av manifest innehållsanalys. Vård av personer med diagnosen anorexia nervosa bör handla om att balansera det psykiska och det fysiska tillståndet. Det handlar om en inre motivation hos dessa personer att tillfriskna. I resultatet framkom att självförtroendet var den viktigaste faktorn för en framgångsrik behandling. Samtidigt så hade faktorerna insikt som motivator, tillit, sjukvårdens kunskap och fysisk återhämtning stor betydelse.    Betydelsen av att vårdgivaren möter personen med anorexia nervosa på rätt sätt vid rätt tillfälle och med rätt medel är stor. Det är viktigt att upptäcka förändringsvillighet redan i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet. För att god vård skall kunna uppstå bör synen på framgångsfaktorer, för alla inblandade i vården, inklusive vårdtagaren vara överensstämmande.

Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.

Det tunga missbruket har ökat kraftigt de senaste årtiondena och i takt med det har även andelen opiatmissbrukare vuxit. Denna grupp är svår att behandla och det finns ingen enhetlig uppfattning om vilken metod som är den mest effektiva. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om underhållsbehandling med temgesic leder till förändring i opiatmissbrukares livssituation. Frågeställningarna berörde missbruksmönster, socialt liv, självbild, psykiskt/fysiskt mående samt framtidstro. Vi använde oss av en kvalitativ metod med tolkande ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med klienter och behandlingspersonal som var inskriva eller arbetade i en specifik verksamhet vars behandling inte följde några strikta ramar, utan var anpassad efter klienternas förutsättningar. Datamaterialet från intervjuerna tolkades sedan och delades in i kategorier. För att uppnå en djupare förståelse för det tolkade materialet tog vi hjälp av symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Studien visade att denna typ av underhållsbehandling leder till minskat missbruk, ett mer positivt nätverk, ljusare framtidstro och förändringar i psykiskt/fysiskt mående.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är:   Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut?   Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver?   Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys. Studien visar att båda skolorna har en god beredskap för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Den ena skolan uppfyller samtliga rekommendationer på planens utformning medan den andra skolan brister i beskrivningen av hur man arbetar praktiskt med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.     Emellertid har Skolverket i en stor studie skaffat sig kunskap om att flera insatser som görs på skolorna för att motverka mobbning har liten eller ingen effekt och i vissa fall till och med ökar förekomsten av mobbning. Inslag av sådana insatser förekommer på båda skolorna. [1] Lagar, förordningar och ansvariga myndigheters rekommendationer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar. Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta. Frågeställningar Hur och var sker kränkande behandling och trakasserier? När sker kränkande behandling och trakasserier? Vad anser elever kännetecknar en mobbare? Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling? Metod Arbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa. Resultat Eleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer. På lektioner och raster sker det verbalt, fysiskt samt genom utfrysning. Eleverna anser att dåliga familjeförhållanden är den främsta anledningen till att vissa elever mobbar. Skolorna i undersökningen har båda hjälp av organisationen Friends för att förhindra att kränkande behandling och trakasserier uppstår. Slutsats Kränkande behandling och trakasserier är ett vanligt förekommande enligt eleverna själva. Trakasserande ord som ”bög”, ”hora” och ”blatte” har blivit ett vardagsspråk för många skolungdomar. Skolorna i undersökningen bör arbeta mer tillsammans med alla elever för att skapa en förståelse för kränkande behandling och trakasserier. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>