Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet.  Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

Emetofobi klassas i DSM 5 som en specifik fobi som utmärks av en ihållande rädsla för att kräkas eller komma i kontakt med kräkning. Tillståndet är kroniskt, debuterar ofta i tonåren, orsakar betydande funktionsnedsättning och brukar betraktas som svårbehandlat. Syftet med studien var att undersöka i vilken grad psykologisk behandling av emetofobi har haft effekt. Frågeställningarna omfattade vilken typ av behandling som har studerats och om något behandlingsupplägg fungerat bättre än andra. En litteraturstudie som inkluderade engelskspråkiga artiklar om psykologisk behandling av emetofobi hos vuxna publicerade efter 2014 genomfördes. Tolv behandlingsstudier inbegreps. Resultatet visade att alla ingående studier rapporterade en minskning av emetofobisymtom efter behandlingen. Samtliga författare drog slutsatsen att den undersökta behandlingen hade haft effekt, men det finns stora skillnader mellan studiernas metodologiska kvalitet och utformning samt på vilket sätt resultaten har uppnåtts, beräknats och tolkats vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser.

No description available.

”Sista stoppet” – Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem är en kvalitativ studie med syfte att belysa de olika möjligheter och utmaningar som personal möter i förändringsarbetet med ungdomar på SiS särskilda ungdomshem. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på SiS särskilda ungdomshem. Studien bygger på Foucaults perspektiv om makt samt Vygotskijs teori om utveckling. Det finns stora utmaningar att möta den blandade problematik som infinner sig på SiS särskilda ungdomshem, samt att skapa relationer och motivation i den komplexa miljö som ungdomar och personal befinner sig i. De möjligheter som till synes finns på SiS särskilda ungdomshem är att skapa en trygg grund, i form av relationer, rutiner, struktur och skola. Förutsättningarna för ett lyckat behandlingsresultat bygger på också på insatser efter utskrivning.

Ungdomar som är placerade på Statens Institutionsstyrelse tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Det är därför av yttersta vikt att behandlingsarbetet på myndigheten präglas av professionalism och krav på god evidens gällande behandlingsmetoder. Att personalen som arbetar på dessa ungdomshem kontinuerligt får vidareutbildningar inom olika behandlingsmetoder och ges de rätta verktygen för att bemöta dessa ungdomar med svår social problematik, är en förutsättning för att verksamheten ska fungera. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur personalen som arbetar på SIS beskriver att behandlingsarbetet bedrivs, ifall arbetet sker evidensbaserat och personalens uppfattning om vad som krävs för en framgångsrik behandling. Den metodologi som använts för att samla in data är semistrukturerade intervjuer med en intervjudeltagare åt gången. För att analysera materialet använder sig studien av en tematisk analys, där intervjudeltagarnas svar och resonemang delas in koder och kategorier för att kunna identifiera likheter och skillnader. I resultatet framkommer det att ständig påverkan genom bland annat metoder som MI är centrala för behandlingsarbetet. Personlig lämplighet anses också vara viktigare än akademisk bakgrund för att kunna arbete med människor i behandlingen. Ambitionen för behandlingsarbetet är att man ska sträva efter att använda sig av evidensbaserade metoder, men alla inom personalstyrkan inte riktigt är fullt medvetna om det.

Bakgrund För kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen och står för en tredjedel av alla cancerformer i Sverige. Prognos för överlevnad har ökat de senaste tio åren genom effektivare behandlingsmetoder, diagnostik samt införandet av screeningprogram. Ett flertal kvinnor lider av biverkan fatigue under och efter bröstcancerbehandling, vilket kan kvarstå under lång tid. I Sverige definieras fatigue som trötthet och svaghet som påverkar de normala kroppsfunktionerna, däremot har begreppet fatigue varit en utmaning för forskare och hälso- och sjukvårdspersonal att definiera. Syfte Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av fatigue under och efter bröstcancerbehandling. Metod En litteraturöversikt genomfördes utifrån sökningar i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 16 vetenskapliga studier. En allmän litteraturöversiktsanalys enligt Fribergs metod gav inspiration till dataanalysen. Studierna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och sammanställdes i en matris. Resultat Kvinnor med diagnos bröstcancer och erfarenheter av fatigue speglade ett lidande både under och efter avslutad behandling. Familjen hade en central roll i kampen mot och i hanteringen av fatigue. Strategier för att hantera fatigue var bland annat träning och vila. Skillnader utifrån ålder gällande upplevelsen av fatigue var tydlig. Bristen på information och stöd från hälso- och sjukvården var något som uppmärksammades i ett flertal studier. Slutsats Kvinnors erfarenheter av fatigue visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. Kvinnorna behöver mer stöd och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning till att kunna återgå till ett innerligt liv.

Bakgrund Sjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt två procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade är kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla åldrar och ännu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De främsta symtomen vid fibromyalgi är generell och ständig värk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression är också ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. Många personer med fibromyalgi väljer att använda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom. Kombinationen mellan farmakologisk behandling för exempelvis sömnproblem tillsammans med icke farmakologiska behandlingar som fysisk aktivitet och akupunktur har visats sig ha god effekt. Sjukvårdens tro på alternativa behandlingsmetoder är, och har tidigare visat sig, svag trots att forskning visar på tillfredsställande symtomlindring vid icke farmakologisk behandling. Syfte Syftet var att utvärdera effekten av icke farmakologiska behandlingsmetoder för symtomlindring hos personer med fibromyalgi. Metod Metoden som användes för att svara på syftet var litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturöversikten innefattar 16 artiklar. Resultat De icke farmakologiska metoderna som utvärderades var akupunktur, qigong, massage och fysisk aktivitet. Alla metoder visade sig ha god effekt på reducerad smärta, antal smärtpunkter, ångest samt depression. Qigong och massage visade sig även förbättra sömnkvalitén. Fysisk aktivitet och massage ökade även den fysiska funktionen. Slutsats De icke farmakologiska metoderna akupunktur, qigong, massage och fysisk aktivitet har alla visat positiv effekt för symtomlindring hos personer med fibromyalgi.

Bakgrund  Hypertoni är en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomarna världen över och folksjukdomen bidrar till miljontals dödsfall varje år. Hypertoni definieras av att blodtrycket uppmätts till över 140/90 mmHg. Blodtrycket bestäms av två faktorer: mängden blod som hjärtat pumpar vid varje slag och det motstånd som blodet möter i de perifera artärerna, arteriolerna. I behandlingen av hypertoni ska patienten vara i fokus och därför blir egenvård en viktig del av behandlingen. När patientens egenvårdsförmåga är mindre än det motsvarande egenvårdskravet uppstår egenvårdsbrist. Egenvårdsstöd och att själv finna strategier för sin behandling av hypertoni, stärker inte bara patientens autonomi utan också dennes livskvalitet. Syfte Syftet var att belysa egenvårdens betydelse för behandling av hypertoni.   Metod En allmän litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökningar genomfördes i CINAHL Complete och PubMed med hjälp av universella MeSH-termer, CINAHL-headings och i fritext. Sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten efter att ha analyserats, klassificerats och sammanställts i en artikelmatris. Resultat Resultatet presenterades utifrån tre teman: egenvårdens effekt på blodtrycket, betydelsen av patientens egenvårdsförmåga för behandlingen och egenvårdens påverkan på patientens livskvalitet. I resultatet framgick att egenvårdsbehandling sänker blodtrycket, ökar egenvårdsförmågan samt ökar livskvaliteten för patienter med hypertoni. Slutsats Olika livsstilsförändringar i kombination med egenvårdsstöd och utbildning skulle kunna vara den optimala egenvårdsbehandlingen för patienter med hypertoni. Slutligen tolkas det presenterade resultatet som att egenvård inte bara sänker blodtrycket, utan att det i kombination med att patienten tar ansvar för sin egen hälsa även kan leda till ökad livskvalitet samt ökad följsamhet till behandlingen.

No description available.

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet. Samtidigt dyker nya terapiformer upp varav några är mindre beprövade. Syfte: Syftet var att undersöka och belysa icke farmakologisk behandling för personer med utmattningssyndrom. Metod: En litteraturbaserad studie användes för att besvara syftet. Artikelsökning skedde i databaser samt manuellt och resulterade i 15 inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat: KBT, MBSR, Art-therapy, RMM, ljusterapi, spa-terapi, Qigong och fysisk aktivitet med avslappningsövningar var de icke-farmakologiska behandlingsmetoder som fanns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Samtliga behandlingar visade på en effekt på symtom vid utmattningssyndrom, men endast tre behandlingar visade ett bättre resultat än respektive kontrollgrupp på något symtom. Dessa var ljusterapi, en KBT-behandling och en MBSR-behandling. Slutsats: Det gick inte att dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt på utmattningssyndrom. Föreliggande studie kunde fastställa att ovan nämnda behandlingsmetoder är de som finns undersökta samt att ytterligare forskning inom området behövs för att kunna dra vidare slutsatser och för att komma med rekommendationer. Nyckelord: Utmattningssyndrom, behandling, effekt, stress.