No description available.

Depression tillhör en av våra folksjukdomar och är ett växande problem bland unga vuxna. Upptäckten av depression hos den unga kan vara problematisk då ett växlande stämningsläge och ett svårhanterligt känsloliv många gånger tillhör de unga vuxnas naturliga utveckling. I takt med att depression hos unga hela tiden ökar ställs också högre krav på vården. Många söker inte vård för sina symtom för de inte inser att de är sjuka eller för att de inte vågar. Syftet med studien är att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet visar att ett stort problem när det kommer till depression hos unga vuxna är att de drar sig undan för att söka hjälp. Detta kan leda till fortsatta problem med psykisk ohälsa i vuxenlivet, vilket i sin tur leder till högre belastning av sjukvården. Tidiga interventioner kan förhindra detta. Det krävs mer förståelse hos allmänheten för att avlägsna stigmat som associeras med psykisk ohälsa. Mer utbildning om psykiska sjukdomar och information till allmänheten om till exempel vart man kan söka hjälp kan underlätta. Resultatet visar också att de unga upplever att de förlorar sin autonomi när de söker sig till vården. Vikten av ett gott bemötande och en patientinkluderad vård är essentiellt. Det framkommer även att de flesta unga inte vill ha läkemedelsbehandling utan vill hellre gå i terapi. Det som bekymrar unga är att läkemedlen ska förändra deras personlighet. Närståendes stöd anses utgöra ett stöd i den senare fasen av sjukdomen då individen kommit till insikt om sin sjukdom. Psykisk ohälsa bör lyftas i samhället för att människor ska bli mer upplysta om ämnet.

Studien syftar till att, utifrån ett behandlarperspektiv, identifiera orsakerna till att äldre individer utvecklar ett alkoholmissbruk. Studien avser vidare att undersöka om den kommunala öppenvården för individer med missbruk är anpassad för att möta äldre individer som missbrukar alkohol. För att besvara syftet har fyra intervjuer med behandlare inom den kommunala öppna missbruksvården utförts. Resultatet visar att många äldre utvecklar sitt alkoholmissbruk i samband med pensioneringen, på grund av död avnärstående eller förlust av socialt umgänge, där den äldre använder alkoholen som ett sätt att hantera och bemästra känslorna som uppkommer vid dessa händelser. Gällande behandling visar resultatet att de behandlingar den kommunala missbruksvården tillhandahåller går att anpassa till äldre personers behov. Behoven innefattar såväl struktur, som rutiner och socialt umgänge. Dock finns det hinder i hjälpsökandet i form av förnekelse, skuld och skam som gör det svårare att söka hjälp, där både samhällets och den egna synen påverkar kontakten med behandlingsverksamheter.

Denna studie syftade till att undersöka det aktuella forskningsfältet avseende substansbrukande kvinnor samt hur dessa kan påverkas av sociala strukturer, normer och barriärer när det kommer till att tillhandahålla stöd. Angreppssättet har därmed varit att göra en litteraturöversikt genom beaktandet av kritiska teorier utifrån att se om dessa sociala strukturer och normer påverkar kvinnor som brukar substanser att söka hjälp och hur man kan undanröja dessa barriärer. Resultaten visade att tillgängligheten för behandling var sämre för kvinnor än för män samt att attityder och diskriminering spelade en roll i detta. Det framkom även att normer och traditionella könsmönster påverkade kvinnor när det kom till att söka hjälp, och därmed även tillhandahålla stöd. / <p>2019-06-03</p>

I och med att diskussionen om mäns våld mot kvinnor har tagit allt större plats i det offentliga rummet har det även blivit mer aktuellt att tala om vad som kan göras för att motverka våldet. Både Socialstyrelsen och BRÅ menar att det krävs fler behandlingsmöjligheter för våldsutövande män i hela landet för att mäns våld mot kvinnor ska minska. Då majoriteten av de som utövar våld är män, oavsett typ av våld, fann vi det av relevans att undersöka hur maskulinitet och våldsutövande diskuteras inom behandlingsprogrammen. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur behandlare för dessa typer av behandlingsprogram resonerar kring maskulinitetsbegreppet, hur deras bild av maskulinitet förhåller sig till den bild som presenteras i forskning, samt vilka förklaringsmodeller som anges av behandlare för att förklara klienternas våldsamma agerande. För att besvara uppsatsens syfte utgår analysen av det empiriska materialet från teorier gällande genus, maskulinitet och mäns våld. Materialinsamlingen har skett genom intervjuer som har genomförts med yrkesverksamma som på något vis arbetar behandlande med våldsutövande män. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat redogör behandlarnas tankar om maskulinitet och dess påverkan på det relationsnära våldet. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar att deras klienter har svårt att erkänna och ta ansvar för sitt våldsutövande, svårt att uttrycka vissa känslor och att det tycks existera en viss kvinnosyn som präglar våldet.

Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.

Att hantera sitt vardagliga liv är idag en stor utmaning för många människor i samhället. Krav och långvarig stress där människan inte tillåts återhämtning sliter på kroppen vilket kan resultera i stressrelaterade symtom. Kvarstår de stressrelaterade symtomen kan det utvecklas till både mindre- och mer allvarliga stressrelaterade psykiska sjukdomar såsom depression och utmattningssyndrom. Detta kan i sin tur resultera i sjukskrivning. Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra insatser inom primärvård för patienter sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk sjukdom. Studien utgår från en kvalitativ metod där telefonintervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter verksamma inom primärvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna utreder problem och behov med hjälp av olika bedömningsinstrument, förskriver hjälpmedel och vägleder patienten att finna strategier för att klara av vardags- och arbetslivet. Det kan ge stöttning och vägledning för arbetsterapeuter verksamma inom primärvården då många insatser som framkommit inte kunnat hittas i tidigare forskning. Förebyggande arbete mot sjukskrivning är angeläget då psykisk sjukdom ökar. Ytterligare studier behövs för att se effekten av arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av personer med stressrelaterade psykiska sjukdomar.

Syftet med denna studie är att utforska fenomenet ayahuasca retreats och utövarnas upplevelser av detta. Vi vill undersöka vad den generella motivationen bakom sökandet efter ayahuasca är samt på vilket sätt arbetet med ayahuasca retreats skulle kunna tillämpas som en alternativ behandlingsmetod. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ forskningsansats, där datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av KASAM vilket är arbetets teoretiska utgångspunkt. Urvalet innefattar fyra utövare, vilka har intervjuats genom videochatt eftersom det geografiska avståndet gjorde det omöjligt att besöka verksamheterna under arbetets tidsram. Resultatet visar att utövarna anser att ayahuasca har terapeutiska egenskaper i form av att hjälpa personer som anses lida av ohälsa och obalans, genom vägledning och stöd i ett förändringsarbete. Betydelsen av ayahuasca retreats grundar sig i utövarnas egna upplevelser av att detta har givit dem meningsfullhet i livet, i form av egen vägledning och helande men även genom att hjälpa andra som söker sig till ritualen. Slutsatsen är att vår roll som socialpedagoger kan använda sin kunskap inom detta forskningsområde då arbetet med ayahuasca innefattar flera pedagogiska moment genom hela ritualens process.

Syftet med vår studie var att undersöka hur behandlare som arbetar med fysisk aktivitet som inslag vid behandling av substansbrukssyndrom uppfattar behandlingsformen. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Totalt fyra behandlare från fyra olika verksamheter har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om salutogenes och känsla av sammanhang. Resultatet i studien har visat att fysisk aktivitet används på en rad olika sätt i behandlingsarbetet och bidrar till ett bättre behandlingsresultat och utgör en viktig del i ett holistiskt förhållningssätt i synen på vad som krävs för att en klient skall uppnå ett gott välmående. De behandlare som arbetar med fysisk aktivitet är positivt inställda till behandlingsformen. En av studiens slutsatser är att fysisk aktivitet kan verka på ett flertal olika sätt och användas som ett verktyg av behandlare för att uppnå ett gott behandlingsresultat och skapa goda förutsättningar för klienten efter avslutad behandling.

I Sverige betraktas spel om pengar som ett folkhälsoproblem utifrån att det påverkar individens hälsa, ekonomi och sociala samspel negativt. Spelproblem har blivit mer uppmärksammad under de senaste åren, men mängden forskning inom området är bristande. Syftet med den aktuella studien var att undersöka yrkesverksamma praktikers syn på spel om pengar som socialt problem i dagens samhälle. Studien har en kvalitativ metodansats och teoristyrd (deduktiv) tematisk analys som ligger till grund för resultatet. Studiens resultat tolkas i ljuset av ett systemteoretiskt samt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Undersökningen indikerar på att spelproblem uppmärksammas sent, därmed behövs mer förebyggande insatser. Resultaten visar också att det ofta finns en samsjuklighet vid sidan av spelproblemen, att spelproblem leder till sociala konsekvenser samt att marknadsföringen och den ökade tillgängligheten har stor påverkan på individen. Det framkommer också att kompletterande samt alternativa behandlingsmetoder kan vara värdefullt vid spelbehandling. I studien ges även olika förslag till framtida forskning. / <p>2019-01-17</p>