Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte är att påvisa vilken syn man idag har på patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsätt har växt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa är kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpå" är det svårt för anhöriga, arbetskamrater och läkare att inse svårighetsgraden av patientens besvär. En genomgång av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktäriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestämda smärt- och värktillstånd. Diagnosen har låg status, är inte lokaliserad till något bestämt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling. Tidigare har behandlingsmöjligheterna varit mycket begränsade, men idag finns en uppsjö av behandlingsalternativ för den som söker sig till alternativmedicinen. Däremot är forskningen begränsad om behandlingsmetodernas effektivitet och behandlingarna är vanligtvis mycket dyra. Massage beskrivs och framstår som en effektiv lindring tillsammans med psykoterapi. Resultaten i kunskapsöversikten är analyserade utifrån livskvalitetsbegreppet och ett genusperspektiv.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem. Intervju-personerna talar också om att kvinnor skäms mer för sitt missbruk än män, ofta i samband med moderskapet. De intervjuade upplever att de kvinnliga missbrukarnas dåliga erfarenheter av män samt det sexuella spel som ofta uppstår på blandade behandlingshem, kan vara anledningar till att män och kvinnor inte bör behandlas tillsammans. Undersökningens resultat visar även hur socialt och kulturellt skapade föreställningar om män och kvinnor kan påverka klienter såväl som personal.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare. Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet. Detta har gjort att även litteratur kring angränsande områden tagits med. Studien innehåller två intervjuer med experter som är valda med utgångspunkt från sina respektive positioner i vårdkedjan kring unga förövare. En av de intervjuade är en före detta socialchef från Södertälje med stor erfarenhet från målgruppen både i sin roll som chef men även som behandlare. Den andra intervjun är gjord med en psykolog och terapeut på Rädda Barnen som har lång och bred erfarenhet av att arbeta med unga förövare. Den bild som framträder i studien pekar på att det rör sig om ungdomar som ofta har en kriminell bakgrund och som är kända av socialtjänsten redan innan de begår gruppvåldtäkt. De har till skillnad från ungdomar som begår enskilda övergrepp på små barn inte samma psykologiska bakgrund. Det handlar oftare om den påverkan sociala aspekter har såsom den kriminella värld de lever i och den rådande samhällssynen. Viss forskning tyder på att riskfaktorer såsom missbruk och/eller kriminalitet hos föräldrar, anknytningsproblematik och neurologiska skador hos barnet bidrar till en ökad risk att individen ska utveckla ett kriminellt beteende. Detta gör också att risken för att begå sexuella brott ökar då det ser ut att finnas en koppling mellan att begå sexuella brott i grupp och annan kriminalitet. Det som framkommit är att det råder en tydlig brist på behandlingsalternativ för gruppen ungdomar som begår gruppvåldtäkt. De alternativ som finns vänder sig främst till de ungdomar som begår övergrepp på mindre barn. Enligt de experter som intervjuats borde samarbetet mellan olika instanser utökas och det borde också ingå förebyggande åtgärder för att nå målgruppen i ett tidigt skede. Studien visar på ett ökat behov av forskning inom området samt uppföljning av de insatser som redan finns för att utveckla behandlingen. Det har också blivit tydligt att det krävs mer resurser för att kunna erbjuda dessa ungdomar en bra vård.

Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ”the three r´s” enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras. Målet i behandlingen är att öka förälderns lyhördhet för barnets signaler. Positivt behandlingsresultat genom Marte meobehandlingen beskrivs utifrån intersubjektiva processer. Bildens betydelse i förändringsarbetet lyfts fram som bidragande till att nå djupare nivåer. Angelägen fortsatt forskning är att se hur olika faktorer runt barnet påverkar samspelet och hur samspelet inverkar på mentaliseringsförmågan. Fördjupade undersökningar om hur det triadiska samspelet ser ut skulle kunna bidra till kunskapsutveckling. Utprovade mätmetoder, exempelvis för att värdera samspelets kvalitet, underlättar forskning.

”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld. För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.

ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv Engelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective  Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson Handledare                        Henrik Nilsson Datum                                Mars 2010 Antal sidor                         48 Nyckelord                          Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling. Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.

Sammanfattning Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C-uppsats 10 p Titel Etnicitet, genus och missbruk – En deskriptiv studie om skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung Engelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non–scandinavian origin Författare Diana Bergström och Tina Gheisari Bergström Handledare Maria Alm Datum Mars 2007 Antal sidor 39 Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandling Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av båda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, där den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. DOK–materialet analyserades och tolkades utifrån ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet i den kvalitativa delen utgick från det postmoderna perspektivet i klientarbete. De mest framträdande resultaten var att vissa signifikanta skillnader mellan dessa grupper fanns, bl.a. beträffande familjestöd, primärdrog, psykisk hälsa och kriminalitet. Det visade sig även att kön och ursprung var beroende av varandra. För att visa vilken faktor av kön och ursprung som var orsak respektive verkan var det ofta nödvändigt att beakta båda samtidigt. Respondenternas synsätt om skillnaderna mellan dessa klientgrupper var skiftande och sammanföll enbart i vissa fall med de kvantitativa resultaten.

Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inom kriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genom teorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var: Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt: Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre behandlare som arbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån socialfilosofer som Mead och Foucault. Resultatet uppvisar det är viktigt i behandlingen med männen att inte fördöma dem, utan visa respekt för dem som personer och tro på att de kan genomgå en förändring. Männen är i stort behov av att få tala om sina handlingar på ett icke fördömande sätt och samtidigt få lära sig att hantera de känslor de har. Analysen visar också att männen inte ser behandlingen som ett straff som påverkar deras vardag. Undersökningens resultatet är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma behandlare av denna problematik, både inom och utanför kriminalvården.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap. Intervjuerna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade på att barn oftast uppnår goda resultat i vistandet tillsammans med mamman i hennes behandling.