Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med hypoglykemi i hemmet är en vanlig åtgärd, i relation till den ökade belastningen på akutmottagningarna är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det är lättare att bedöma vilken patient som bör åka med till sjukhus. Syftet med denna studie är att belysa riskerna med att patienter som behandlas för hypoglykemi kvarstannar i hemmet.  Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet. Under analysen av artiklarna framkom två problemområden, risk för återkommande hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för återkommande hypoglykemi krävs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjälp. Bristande uppföljning av patienterna är det andra problemområdet, där krävs ett förbättrat samarbete mellan ambulans, sjukhus samt primärvård för att kunna förbättra uppföljningen, analysen visade på att även om risken för återkommande hypoglykemi inom 48 timmar är låg, så har många av patienterna upprepade hypoglykemi episoder sett ur ett längre perspektiv vilket understryker vikten av uppföljning. Där kan ambulanssjuksköterskan vara den som initierar uppföljningen, det är dock viktigt att beslutet tas i samråd med patienten. / That as an ambulance nurse treating patients with hypoglycemia in the home is a common practice, in relation to the increased burden on emergency departments, it is important to identify which patients need to be transported to the hospital. Most patients want to stay at home after treatment, to be aware of the potential risks that exist if the patient stays at home can make it easier to determine which patient should go to the hospital. The purpose of this study is to highlight the risks of patients being treated for hypoglycemia remains in the home.  The study was conducted in the form of a literature review. Searches were made in the PubMed and Cinahl. These searches resulted in four articles that were included in the results. During the analysis of the articles revealed two problem areas, the risk of recurrent hypoglycemia and inadequate follow-up. In order to identify those patients who are at increased risk for recurrent hypoglycemia requires an adequate assessment of the nurse and that there are decision supportto help. Lack of follow-up of patients is the second problem area, which require improved cooperation between ambulance, hospital and primary care to improve monitoring, analysis showed that although the risk of recurrent hypoglycemia within 48 hours is low, so many of the patients repeated hypoglycemic episodes from a longer perspective, which emphasizes the importance of follow-up. There, ambulance nurse to be the initiating follow-up, it is important that the decision taken in consultation with the patient.

Sammanfattning Studiens syfte var att, med intervjuer, undersöka missbrukares upplevda motivationskällor (motiverande faktorer) för drogfrihet samt skillnader i motivationskällor för drogfrihet hos missbrukare som avslutat missbruket själva jämfört med dem som genomgått behandling. Resultatet visade att motivationskällan önskan av en förändring till ett bättre liv och tron på egna möjligheter att förändras var viktig för samtliga respondenter. Motivationskällan tron på den egna förmågan att kunna lyckas med ett avslut var särskilt viktig för dem som själva avslutade sitt missbruk och motivationskällan saknaden av och önskan att sluta såra människor i deras närhet för dem som slutade efter behandling. Studien visade också att missbrukarens tro på sin förmåga att lyckas avsluta ett missbruk samt nivån i personens upplevda motivation vid lyckade försök att avsluta ett drogberoende är viktiga faktorer för drogfriheten. / Abstract The aim was to investigate, with interviews, the motivational factors for drug soberness and differences in motivational factors between two groups of former addicts; those that ended their abuse by them self and those that ended after a treatment. The results indicated similar as well as different motivational factors for the two groups. It was also shown that the participants’ belief in their ability to successfully end their addiction and the level of motivation at the occasions of successful trials to end their addiction are important factors for soberness.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats. / Title: Rhythmic Movement Training as an alternative treatment –Parents to children with neuropsychiatric disabilities making a choice. The aim of the study was to investigate how parents to children with neuropsychiatric disabilities experience their opportunities when it comes to choosing treatment for their children. The quest was mainly to explore why they make the choice the way they do and why a specific treatment seem appealing to them. To reach the empirical result, interviews were made with four parents who chosen Rhythmic Movement Training as a treatment for their children. Interesting founds in the result was that the parents were against treatment by medicine, which was the reason they aimed for an alternative method. The professional approach also seemed like an important point in the choice of treatment.

No description available.

Obstipation är ett vanligt omvårdnadsproblemsom påverkar patientens livskvalitet negativt. Obstipation orsakar ett lidande hos patienten och kan dessutom leda till komplikationer. Syftet med studien var att beskriva möjligheterna för prevention och kurativ behandling hos vuxna patienter med obstipation. Studien genomfördes som en litteraturstudie, vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Tjugoen artiklar påvisade god och medelgod vetenskaplig kvalitet och stämde överens med syftet, dessa användes i resultatet. I resultatet framkom att laxantia är lämpat som korttidsbehandling och att det finns andra metoder än laxantia som ger bättre effekt vid en långtidsbehandling. Kosten är en stor del i både prevention och behandling av obstipation, då en stor påverkan på tarmen har noterats. Om en behandling misstänks leda till obstipation bör en förebyggande åtgärd mot detta ordineras, innan obstipation är ett faktum. Nya läkemedels- substanser är framtagna och god effekt har observerats vid användning av dessa. Sjuksköterskan bör ha en fördjupad kunskap om problemet och hur det kan förebyggas och behandlas. Laxantia används allt för ofta inom sjukvården, mer kunskap om andra alternativ bör introduceras redan i sjuksköterskeutbildningen. / Constipation is a common nursing problem that negatively affects a patient's quality of life. It causes suffering and can lead to complications for the patient. The aim of this study was to describe the possibilities for prevention, and curative treatments for constipation in adults. This study was conducted as a literature review; research articles were read, processed and examined. Twenty one articles were found to provide information pertinent to the study and these were used to formulate the result. What the articles showed, is that in the short term, laxatives are a suitable treatment, whereas in the long term, there are more effective treatments for constipation than laxatives. Diet, and the way it affects the intestine, plays a big part in both the prevention and treatment of constipation. If clinical treatments are suspected of causing constipation, then preventative measures must be taken to avoid onset of the condition. New drugs have been developed and successfully used to this end. Nurses should have a deeper understanding of the problem and how it can be prevented and treated. Laxatives are seen as the first option far too often and alternatives to these should be part of nurses' education.

No description available.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet. Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö. Efter frisk luft betonade personalen värdet av vila, bara vara, komma ifrån och återhämtning som de främsta behoven för patientgruppen. Flertalet av vårdpersonalen anser att det finns svårigheter att använda utemiljön i både patientarbete och i egen arbetsmiljö. Anledningen ansågs framför allt vara begränsningar i tillgänglighet och tidsbrist. Slutsats: En god utemiljö intill sjukhuset ses som hälsofrämjande både vid vård av patienter och för personalens arbetsmiljö.

No description available.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion. Delkännetecken för fenomenet följsamhet är patientens förtroende för sjukgymnasten, tydlig kommunikation, direkt kommunikation, personkemi, lyssnande och förståelse, samtal och frågeteknik med öppna frågor, interaktion med sjukgymnasten och andra patienter, stöd och hjälp till patienten, kroppsspråk ,minspel och ögonkontakt, patientbemötande, patientdelaktighet. Andra delkännetecken kan också vara olika pedagogiska verktyg som information, instruktion, motivationsträning, att aktivera patienten, målsättande, att lyfta fram det positiva med behandlingen och att utgå från var patienten befinner sig.

Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod. Resultatet visade att kultur har hälsofrämjande effekter på människan, både fysiskt, psykiskt och socialt. Kultur kan fungera som stressreducerande, ge en känsla av tillhörighet, ett ökat engagemang att integrera sig mer socialt samt verktyg att se omvärlden ifrån ett nytt perspektiv. Detta medför att människan kan hantera sin livssituation bättre. Kultur ses därmed som en lämplig behandling eller komplement till den traditionella vården för alla målgrupper, men i synnerhet för människor med psykisk nedsättning och för individer med fysisk sjukdom eller funktionsnedsättning. / The literaturestudy was to examine culture as a treatment and cultures effect on health. A strategic selection was performed and eight articles were selected from the database Discovery, through the library at the University of Gävle, given the study's purpose. A variety of audience and cultural activity as a treatment were selected. The results showed that culture has positive health effects on humans, both physically and mentally. Culture is stress-reducing, gives a sense of belonging, and a change of mind to see the world from a new perspective. The results also showed that people can manage their lives better and make greater effort to integrate more social. Culture is seen therefore as an appropriate treatment or/ and adjunct to medication for all audiences, especially for people with mental impairments and for individuals with physical illness or disability.