Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.   Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.   I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.     Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.

Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet. Omständigheter i föräldrarnas uppväxtmiljö tyder på att de varit utsatta för svårigheter tidigt i livet. Slutsats: En förstärkt föräldraidentitet i samband med behandling leder till ökad drogfrihet, vilket innebär vinster ur både barn- och vuxenperspektiv.

No description available.

ABSTRACT Växjö universitet Institution för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukare Författare Jasminka Susic Handledare Stellan Jeppsson och Solbritt Schyberg Datum Mars 2006 Antal sidor 40 Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikation SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver. Det som framträder som mest bristfälligt från båda grupperna är delar av innehållet såsom sysselsättning, fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter. Båda grupperna värderar personalens empati och respektfulla bemötanden högt.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden   Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor och mäns upplevelse av att genomgå IVF-behandling. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att IVF-behandlingen förändrade och tog över livet. Behandlingen inverkade på parrelationen på olika sätt. IVF medförde också en påtaglig psykisk och känslomässig påfrestning. Hur deltagarna valde att förhålla sig till behandlingen påverkade upplevelsen. Barn och gravida skapade reaktioner som gav blandade känslor som följd. En bristande information inom vården och betydelsen av stöd var framträdande. Slutsats: IVF-upplevelsen påverkar livets alla delar och är en påfrestande upplevelse. Tydligt är behovet av information och stöd under behandlingen samt en individualiserad vård.

Syftet med min studie var att ta reda på hur kunskapsläget ser ut när det gäller ämnet stress, med hjälp av frågeställningen; Hur beskrivs och diskuteras ämnet stress av forskare i utvalda delar av forskningslitteraturen? För att ta reda på detta använde jag mig av kvalitativ metod en selektiv kunskapsöversikt. Resultat och analys redovisades i tre teman tillsammans med teorierna coping och KASAM.   Slutsatsen med studien är att största bidragande orsak till uppkomsten av stress symptom handlar om arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljön. Med hjälp av hög grad av KASAM kan individer utveckla användbara copingstrategier för att möta och hantera den skadliga stressen. / The aim of my study was to find out how the state of knowledge looks like regarding the subject of stress, using the research question; how is the topic of stress described and discussed by researchers in selected parts of the research literature? To find this out, I used qualitative method a selective research overview. Results and analysis were presented in three themes together with theories of coping and Sense of Coherence.   The main conclusion of this study is that the largest contributing factor to the occurrence of stress symptoms is about work – related stress, focusing on the work environment. By using a high level of Sense of Coherence individuals can develop useful coping – strategies for facing and dealing with the damaging stress.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom det är människors uppfattningar om vad kränkande behandling och mobbning innebär som har undersökts. Frågorna som ställdes under intervjuerna var till störst del öppna frågor där intervjupersonerna fick svara genom att beskriva och ge exempel. Resultatet visar att det råder delade meningar och en viss otydlighet om vad kränkande behandling och mobbning innebär för förskolan, men resultatet visar även att man som biträdande förskolechef tar frågan på allvar och arbetar aktivt med detta. I diskussion framkommer det att mobbning är ett komplext begrepp samt att kränkande behandling är betydligt lättare att definiera och blir därmed tydligare och lättare att relatera till. Frågan om mobbnings vara eller inte vara har också uppkommit; kan man helt enkelt utesluta mobbning som ord i förskola och skola och istället lägga all fokus på kränkande behandling?   Nyckelord: Preschool, Kindergarten, Relationships, Bullying, Peer Relationships