Syftet med denna studie är att undersöka hur stigmatisering av ämnet pedofili påverkar tillgängligheten och möjligheten att söka hjälp och vård då stigmatisering av den sexuella avvikelsen leder till sociala konsekvenser för individer med diagnosen. För att uppfylla syftet har intervjuer genomförts med kuratorer, psykologer samt enhetschefer vilka samtliga kan komma i kontakt med pedofiler i sitt arbete. Insamlad data har vi analyserat med hjälp av de teoretiska perspektiven stämplingsteori, skuld och skam samt kognitiv dissonans. Resultaten visar att det finns specialiserad hjälp att få i Sverige men att det är svårt att nå ut med den. Utifrån den analys som görs visar studien att det rådande stigmat i ämnet påverkar tillgängligheten och möjligheten till hjälp. / <p>2018-06-04</p>

Introduktion: Hjärtinsufficiens, även kallat hjärtsvikt, är ett tillstånd där hjärtats pumpfunktion är nedsatt på grund av bakomliggande hjärtsjukdom. Förr i tiden kallades tillståndet för vattusot och senare hydrops. Vanligtvis är det hypertoni eller hjärtinfarkt med förlust av hjärtmuskelvävnad som kan orsaka hjärtsvikt. Hjärtsvikt delas in i systolisk- och diastolisk hjärtsvikt. Vid systolisk svikt har hjärtat svårt att pumpa ut allt blod från vänster kammare. Vid diastolisk hjärtsvikt har hjärtat istället svårt att fyllas med blod. Utredning för att ta reda på om en patient lider av hjärtsvikt består av EKG och mätning av natriuretisk peptid. För att bekräfta diagnosen görs ett ultraljud av hjärtat där det även framkommer om hjärtsvikten är systolisk eller diastolisk. Vanliga symptom som uppkommer vid hjärtsvikt är andfåddhet och ödem. Vid behandling av hjärtsvikt är syftet att minska symptomen och förbättra allmäntillståndet hos patienten samt minska behovet av sjukvård. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur behandlingen av hjärtsvikt har utvecklats i Sverige sedan renässansen fram till modern tid. Metod: Sökningar gjordes på bibliotek efter böcker som beskrev hur sjukdomar förr i tiden behandlades. Därefter hittades böcker som passade sökningen, vilket resulterade i främst äldre farmakopéer och recepthandböcker. Nutida behandlingsrekommendationer utlästes bland annat från läkemedelsboken.se och janusinfo.se. Resultat: Behandlingen av vattusot på 1500-talet bestod främst av olika kryddor och växter som ofta skulle sjudas i vin eller blandas med annan vätska för att sedan intas. Digitoxin och digoxin från digitalis samt diuretika var en stor del av behandlingen av vattusot/hydrops under 1800- och 1900-talet. Flera olika substanser hade diuretisk effekt och rekommenderades vid hydrops och ödem. Digitalis fanns i flera beredningsformer och användes flitigt. Numera används digoxin som behandling endast vid svårare fall av hjärtsvikt, när standardbehandling med ACE-hämmare, betablockerare, diuretika och aldosteronantagonister inte gett tillräcklig effekt. Diskussion och slutsats: Behandlingen av hjärtsvikt i Sverige har ändrats mycket sedan renässansen, vilket även diagnostiseringen och benämnandet av tillståndet har gjort. På renässansen och 1800-talet benämndes det vattusot, tidigt 1900-tal kallades det hydrops och vid mitten av 1900-talet började det istället benämnas som hjärtinsufficiens. Digoxin är det enda preparatet som fortfarande används men framställs numera syntetiskt. Modern behandling består annars av ACE-hämmare, betablockerare, aldosteronantagonister och diuretika. Utifrån de böcker som granskats till detta arbete märks en stor utveckling av behandlingen av hjärtsvikt. / Introduction: Heart failure is a condition where the heart’s pumping mechanism is reduced due to other heart diseases. Back in the days it was called dropsy (vattusot) and later it was called hydrops. The main reason for heart failure is often hypertension or a myocardial infarction with loss of heart muscle tissue. Heart failure can be divided into systolic- and diastolic heart failure. Systolic heart failure means that the heart is having trouble to pump out the blood in the left ventricle. In the case of diastolic heart failure, the heart is having trouble to fill with blood. Screening for heart failure is done by electrocardiography and measuring of natriuretic peptide. An ultrasound of the heart, so called echocardiography, is made to confirm the diagnosis. The echocardiography shows if the heart failure is systolic or diastolic. Symptoms of heart failure is shortness of breath, breathlessness and edema. Treatment of heart failure reduces the symptoms and the need for hospitalizing. Aim: The aim of this study was to explore if and how the treatment of heart failure has progressed in Sweden since the renaissance up to modern days. Method: Searches were made at libraries for books containing information about diseases in the old days and what the treatment looked like then. Suitable books where chosen to part the study. Information on current treatment was found at web pages such like läkemedelsboken.se and janusinfo.se. Results: The treatment of dropsy (vattusot) in the 1500s consisted mainly of various spices and plants that often were recommended to be sown in wine or other liquid before consumption. Digitoxin and digoxin, substances from digitalis, and diuretics were a big part of the treatment of heart failure in the 1800s and 1900s. There were multiple substances with diuretic effects which were recommended to use at hydrops and edema. Digitalis was found in many different formulations. Nowadays the use of digoxin as treatment for heart failure only occurs in more severe cases where todays standard treatment hasn’t given enough effect. Discussion and conclusion: The treatment of heart failure in Sweden has progressed since the renaissance as has the screening and naming of the condition. In the renaissance and 1800s the condition was called dropsy (vattusot), in the early 1900s it was called hydrops and it was called so until the middle of the 1900s, when it started to be called heart failure. From the premodern treatment, digoxin is the only substance used today only now its synthesized. Today’s standard treatment consists of ACE-inhibitors, beta blockers, diuretics and aldosterone antagonists. The books used in this study shows a progress in the treatment of heart failure.

Avsikten med studien är att belysa och lyfta förståelsen för kvinnor i missbruk. I bakgrunden beskrivs skillnader mellan man och kvinna i missbruk samt hur kvinnors levnadsförhållande i missbruksvärlden. Syftet har varit att få större förståelse för kvinnor i missbruk och vad det är som främjar eller hindrar kvinnor från att påbörja och genomgå en behandling för sitt missbruk. Metoden som valdes var kvalitativ på grund av att den gav en djupare förståelse. I resultatet uppkom det att kvinnorna var underordnade i missbruksvärlden samt att kvinnorna levde under de manliga normerna i samhället. Studien visar även att kvinnorna led mer av psykiska problem gentemot männen. De respondenter som intervjuades var en kurator, en alkohol- och drogterapeut och två respondenter i behandlingshem för kvinnor. Vår slutsats är att det behöver finnas mer uppsökande verksamheter för kvinnor samt att de är i behov av att det finns normer för just kvinnor. Kvinnorna skulle behöva behandling med enbart kvinnor för att det ska bli drogfria och klara sig i samhället.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. Yngre kvinnor får ofta sämre prognos än äldre eftersom de ofta utvecklar en aggressiv cancerform och svarar sämre på behandling. Trots att bröstcancer är den vanligaste cancerformen är forskning underrepresenterat bland yngre kvinnor med bröstcancer. I sjuksköterskans omvårdnad ingår ansvar att ge information och stöd under behandlingsperioden. Det är viktigt att förstå yngre kvinnors lidande för att lättare möta deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att genomgå behandling mot bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat var betydelsen av stöd med subteman upplevelse av att få stöd, upplevelse av otillräckligt stöd och upplevelse av att själva stötta familjen. Andra temat var sjukdomens påverkan på kroppen med subteman upplevelse av kroppsförändringaroch upplevelse av påverkad fertilitet.Slutsats: Patienterna upplevde sig begränsade till följd av behandling, de upplevde sorg och oro. Patienterna hade svårt att stötta familjen när de själva behövde stöd. Stöd från anhöriga, familj och sjuksköterska var viktigt för dem. Dock upplevde några av kvinnor att det emotionella stödet från sjukvårdspersonalen samt information om behandling var bristfällig. Patienterna upplevde också kroppspåverkan till följd av behandling negativt.

Syftet med studien är att undersöka   förskollärares uppfattning om kränkande behandling mot barn av personal i   förskolan. För att få reda på deras uppfattningar användes en intervjumetod   med kvalitativ ansats. Fyra förskollärare intervjuades och frågeställningarna   var:                  Vilka uppfattningar ger de intervjuade förskollärarna uttryck för     angående kränkande behandling av barn i förskolan?     Hur uttrycker förskollärarna att kränkande behandling mot barn kan     förhindras?         Resultatet av undersökningen     visar att samtliga förskollärare anser att kränkande behandling är när man     inte lyssnar på barnen, inte bryr sig om dem, inte tar dem på allvar.     Undersökningen visar också att de intervjuade anser att det är kränkande     när personal nedvärderar och klagar på barnen. Förskollärarna anser att det     är viktigt att skapa relationer med barnen, lära känna dem för att veta vad     de gillar och inte gillar, att vara lyhörda på vad barnen vill och inte     vill och att godta deras känslor. Något annat som framkom i analysarbetet     med intervjuerna var att förskollärarna anser att det är viktigt att vara     överens i arbetslaget, att man har samma grundvärderingar, samma barnsyn.     Att ett barn är värt lika mycket som en vuxen. Att man i arbetslaget diskuterar     vilka situationer man anser vara kränkande. Det framkom också i     analysarbetet att det krävs kompetensutveckling för all personal på förskolan     för att få en djupare förståelse av detta svåra ämne och det krävs     tydligare beskrivningar av vad kränkande behandling kan vara.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen. - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever? - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt? Metod Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen. Slutsats Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling. / <p>Anmärkning:</p><p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Denna  studie  handlar om  huruvida  pedagoger  i  förskolan  anser  att  mobbning är  något som förekommer i förskolan. Tycker pedagogerna att detta är något som finns i förskolan? Jag vill även ta reda på vilken slags mobbning som förekommer. Handlar det om fysisk mobbning exempelvis där barnen slår varandra eller är det psykisk mobbning där barnen exkluderar varandra ur leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka huruvida förskollärare anser att mobbning förekommer i förskola, samt hur detta tar sig uttryck mellan barnen. Metod I studien har en kvalitativ ansats används för att ta reda på hur pedagoger uppfattar mobbning och i förskolan. Pedagogerna som intervjuades har olika lång yrkeserfarenhet samt de har arbetat med barn 1-5 år. Till studien intervjuades nio olika pedagoger ifrån två stora kommuner och alla intervjuer ägde rum på varje förskola i personalrummen. Resultat Det framkom att mobbning existerar i förskolan och att det oftast handlar om exkludering ur leken som barnen använder som metod. Det diskuterades även om barnen är medvetna om vad det gör när de enligt pedagogerna mobbar. Pedagogerna menar då att det beror på vilken ålder barn har.   De  yngre åldrarna ett till tre år menar de att barnen inte har den medvetenheten att det de gör kan ha konsekvenser medan barn i de äldre åldrar fyra till fem år har en större medvetenhet och kan i större utsträckning förstå konsekvenser av sin handling.

Mobbning är ett problem som vi dagligen möter i dagens skola och som många barn oavsett funktionsnedsättning eller inte utsätts för. Denna studie grundar sig på en systematisk litteraturstudie som förankrar sig i Peer Reviewed artiklar som inriktar sig på mobbningsaspekten hos funktionsnedsatta elever. Syftet med denna uppsats är att sammanställa huruvida elever med funktionsnedsättning i högre grad utsätts för mobbning. Våra huvudfrågor är: Löper barn med funktionsnedsättning större risk att bli utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning enligt forskningen? Hur kan det forskningen visar förstås ur ett sociokulturellt perspektiv? Resultatet av sökningen i databasen ERIC (EBSCO) visade att barn och elever med funktionsnedsättning utsätts i större utsträckning för kränkande behandling och ”gruppen” blir oftast mobbningsoffer. Slutsatsen ger exempel på olika faktorer som påverkar att individerna med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för mobbning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet som tolkningsram i uppsatsen skapas en förståelse över vad språket har för funktion till att underlätta det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan.

Studien handlar om kränkningar som begås av vuxna mot barn i förskoleverksamhet ochförskolechefers och förskollärares syn på den sortens kränkningar. I 6 kap. 9 § av Skollagen (SFS 2010:800) belyses att det ska råda nolltolerans av vuxenkränkningar mot barn men trots det anmäls det flera händelser till Skolinspektionen varje år. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskolechefers och förskollärares kunskaper om vuxenkränkningar mot barn i förskoleverksamhet samt vad lagstiftningen om kränkande behandling innebär för deras respektive yrkesroller. Ytterligare syfte är att undersöka vad förskolechefer och förskollärare anser vad kränkningar som begås av vuxna gentemot barn kan bero på och vilka åtgärder som vidtas om en kränkning sker. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med intervju som redskap där ett slumpmässigt och bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien är det åtta personer som blivit intervjuade varav fyra förskolechefer och fyra förskollärare. Under hela arbetets gång har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer. Resultatet visar en stor spridning i respondenternas uppfattningar, kunskaper och syn på fenomenet vuxenkränkningar. Uppfattningarna hos de olika yrkesrollerna skiljer sig åt då de definierar begreppet kränkande behandling på olika sätt och besitter olika kunskaper inom området. En gemensam nämnare bland respondenterna är att de lyfter vikten av att utveckla sina kunskaper inom kränkande behandling på egen hand. Ett flertal av förskolecheferna betonar även att det är betydelsefullt att föra diskussioner om ämnet. Vad respondenterna uppfattar att vuxenkränkningar kan bero på skiljer sig åt mellan yrkesrollerna, några förskollärare betonade att det sker på grund av makt medan några förskolechefer betonade att stress kan vara en orsak. En gemensam uppfattning hos båda yrkesrollerna om vad som kan orsaka  kränkande  behandling  är  okunskap.  Resultatet  pekar  på  att  respondenterna  har blandade åsikter om arbetssättet i relation till lagstiftningen men de flesta anser att lagstiftningen lagt vikt vid arbetet mot kränkande behandling och gjort det tydligare. Alla förskollärare vidtar samma första åtgärd om en vuxenkränkning sker medan förskolecheferna har olika strategier för att få kännedom om en sådan situation uppstår. Resultatet synliggör att respondenterna arbetar på olika sätt för att motverka vuxenkränkningar. Arbetssätt som lyfts är  bland  annat  diskussioner  på  exempelvis  arbetsplatsträffar  och  kompetensutvecklandefortbildning.

Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är ett aktuellt och växande problem i dagens skola, många barn och elever blir utsatta dagligen. Lagstiftningen föreskriver riktlinjer för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och skolans ansvar för det uppmärksammade, förbyggande och motverkande arbetet är stort. Syftet med denna studie är att granska och jämföra Västra Mälardalens grundskolors planer mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utifrån frågeställningen Hur förhåller sig planerna till vad lagstiftningen föreskriver för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier? Detta för att upptäcka eventuella brister. En kvalitativ dokumentanalys har använts för denna studie, vilket innebär att all empiri är hämtad från dokument. Ett kategoriseringsverktyg, med utgångspunkt i lagstiftningens föreskrifter, har använts för att analyser och bedöma skolornas planer. I resultatet framkommer att ingen av skolorna uppnår lagstiftningens föreskrifter till fullo. Samtliga tretton skolor uppvisar brister, i förhållande till lagstiftningen, i sina planer, dock varierar bristerna beroende på skola. Utifrån resultatet går även att notera skillnader mellan skolornas planer. En brist som framkommer i flertalet skolor är att de inte skriver fram riktlinjer som är kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna. En styrka är att övervägande del av de granskade skolorna har en tydlig definition av begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i verksamhetens planer, vilket ger en gemensam uppfattning om dessa för vidare arbete.