Bakgrund: Depression och ångest är två vanliga folksjukdomar. Omkring 350 miljoner människor globalt beräknas vara drabbade av depression. Var fjärde människa upplever någon gång under sitt liv ångest. Depression och ångest orsakar tillsammans ett stort vårdbehov i Sverige och i övriga delar av världen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva alternativ behandling vid depression och ångest hos vuxna samt att granska datainsamlingsmetoden i litteraturstudiens ingående artiklar. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Efter sökningar i PubMed och Cinahl identifierades 14 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades utifrån föreliggande studies syfte och frågeställningar, och utgör resultatet i föreliggande studie. Huvudresultat: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visade att det fanns fyra former av alternativ behandling. Dessa var Yoga, Mindfulness, Akupunktur samt Växter, kosttillskott och naturopatisk vård. Vid granskning av metodologiska aspekten framkom att enkäter använts i majoriteten av studierna. Även en semistrukturerad intervju kunde ses som datainsamlingsmetod. Slutsats: Föreliggande studies resultat visar att det finns fyra olika alternativa behandlingsformer som kan ha positiv effekt på depression och-/eller ångest. Dessa är; Yoga, Mindfulness, Akupunktur samt Växter, kosttillskott och naturopatisk vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av patienter med depression och ångest. Det bör finnas ett intresse hos sjuksköterskan att ha kunskap om alternativ behandling, detta för att bland annat kunna optimera patientens omvårdnad och egenvård. Dock behövs mer forskning inom området alternativ behandling. / Background: Depression and anxiety are two common diseases. About 350 million people globally are calcuated to be affected by depression. Every fourth person will experience anxiety sometime in their lifes. Depression and anxiety cause together a large demand for care in Sweden and in other parts of the world. Aim: The aim of this study was to describe alternative therapies in adults with depression and anxiety and to examine the data acquisitions of the articles. Method: A literature review with descriptive design. After searching in the databases PubMed and Cinahl, 14 research articles were identified. These articles were examined by the aim and the issues, and compose the result of the present study. Results: The main result of this literature review showed four forms of alternative therapies. These were Yoga, Mindfulness, Acupuncture and Plants, supplements and naturopathic care. The examination of the methodological aspect showed that questionnaires were used in the majority of the studies. Also a semi-structured interview could be seen to collect data. Conclusion: The present study results show that there are four different forms of alternative therapies that can have a positivt effect on depression and-/or anxiety. These are; Yoga, Mindfulness, Acupuncture and Plants, supplements and naturopathic care. The nurse have an important role in caring of patients with depression and anxiety. Therefor the nurse should have an interest in the knowledge of alternative therapies, to optimate caring and self-care for patients. There’s a need of more research in the area of alternative therapies.

Aim: The aim of this study was to describe the impact of debriefing, brief eclectic psychotherapy, cognitive behavioral therapy and EMDR therapy for PTSD and other stress-like reactions in emergency personnel. Background: In 1980, PTSD got a name and a place in the modern psychiatric diagnosis. Interest in the treatment and prevention of PTSD has increased over the past 20 years. Responders (ambulance, police and firefighters) are professionals who often meet human pain and suffering and are thus at risk for developing PTSD. Method: A literature search was made in the databases SocINDEX, PsycINFO, CINAHL and PubMed to identify relevant articles based on the purpose. A total of 556 articles were identified after consideration for inclusion and exclusion criteria and finally, it was 11 articles that were included in the results. Results: The effects of debriefing was found to have no significance in the prevention of PTSD. The effect of pre-traumatic vaccination showed good results in the prevention of PTSD, while the effects of brief eclectic therapy,cognitive behavioral therapy and eye movement desensitization and reprocessing therapy showed good results in the treatment of PTSD. Keyword: PTSD, traumatic event, ambulance, police, firefighter, prevention and treatment. / Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av debriefing, eklektisk korttidsterapi, kognitiv beteendeterapi, pre-traumatic vaccination samt eye movement desensitization and reprocessing terapi med avseende på PTSD och andra stress liknande reaktioner hos räddningspersonal. Bakgrund: År 1980 fick PTSD ett namn och en plats i den moderna psykiatriska diagnostiken. Intresset för behandling och förebyggande metoder mot PTSD har ökat de senaste 20 åren. Räddningspersonal (ambulans, polis och brandpersonal) är yrkeskategorier som ofta träffar på mänsklig smärta och lidelse och är därmed riskgrupper för att utveckla PTSD. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna SocINDEX, PsycINFO, CINAHL och PubMed för att identifiera relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt identifierades 556 artiklar efter hänsyn till inklusions och exklusions kriterierna och slutligen var det 11 artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Effekterna av debriefing visade sig inte ha någon betydelse vid förebyggandet av PTSD. Effekten av pre-traumatic vaccination visade goda resultat vid förebyggandet av PTSD medans effekterna av eklektisk korttidsterapi, kognitiv beteendeterapi och eye movement desensitization and reprocessing terapi visade goda resultat som behandling av PTSD. Nyckelord: PTSD, traumatisk händelse, ambulans, polis, brandmän, prevention och behandling.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma. Behandlingen för sjukdomen är lång och tålamodsprövande, biverkningarna är många och svåra, så svåra att många patienter tvingas avbryta behandlingen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att genomgå kombinationsbehandling mot Hepatit C-virus. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa artiklar analyserad utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De viktigaste fynden i studien var att informanternas upplevelser av bemötande, stöd och information från vårdpersonal spelade stor roll i upplevelsen av biverkningarna. Upplevelser av fatigue, uppblossande känslor, påverkade och förändrade livsvärlden så att familj och vardagsliv åsidosätts, vilket i sin tur gav social isolering. Slutsats: Vårdpersonal behöver ha ytterligare kunskap kring sjukdom, behandling, biverkningar och hur patientens livsvärld påverkas. Kunskapen är viktig för att kunna ge stöd, information och verktyg till patienten för att kunna hantera de olika situationerna som kan uppkomma. Vårdpersonalen behöver ha ett holistiskt synsätt; se hela människan och inte bara sjukdom, behandling eller biverkning.

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ”fejkat” tillstånd för att få uppehållstillstånd. Slutsatsen blev att de apatiska flyktingbarnen hamnar i en situation som består av hopplöshet och hjälplöshet. Deras enda trygga bas som oftast är modern har försvunnit då hon själv ofta drabbas av en depression och därför inte kan sköta om sitt barn på ett adekvat sätt. Tillfrisknandet av det apatiska barnet består av att man som behandlare bistår med att ge barnet vård och omsorg. Nyckeln till ett tillfrisknande ligger i att familjen får ett uppehållstillstånd. Ur ett behandlingsperspektiv spelar det ingen roll om tillståndet är ”fejkat” eller äkta för att ta familjen på allvar då ett ”fejkat” tillstånd visar att problemet är illa nog.

Abtrakt Syftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor. Det vi har kommit fram i våra resultat är att klienterna på Henjahemmet har väldigt individuella liv och därför så är deras tillfrisknad väldigt individuell. Det finns däremot vissa faktorer som är liknande för var och än utav dem. Behandlarna och kliententerna hade ibland lite olika sätt och se om vad som gav mest till en individs tillfrisknad. Det som framhölls som verksamt var den terapeutiska alliansen med en kombination av många olika metoder som Henjahemmet erbjuder och ger möjlighet till. Annars så kunde man se en tydlig struktur som behandlarna ville upprätthålla med sina klienter. Och det passade klienterna på Henjahemmet.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende. Utifrån syftet har följande frå-geställningar formulerats: (1) Hur ser ungdomarna på påföljden ungdomsvård och dess inne-håll? (2) Har ungdomsvård bidragit till en förändrad syn gällande brottslighet och dess konse-kvenser, i så fall på vilket sätt? (3) Vilka delar av eller faktorer i påföljden ungdomsvård har enligt ungdomarnas beskrivningar främjat respektive hindrat återfall i brott? (4) Har påföljden ungdomsvård bidragit till förändringar i ungdomarnas liv, i så fall på vilket sätt? I studien har en kvalitativ metod använts och en intervjuguide har varit grunden för samtliga intervjuer. Intervjuguiden är utformad utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning samt ung-domsvårdens verksamhetsbeskrivning. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har positiva erfarenheter av ungdomsvård. Flertalet av ungdomarna anser att ungdomsvård är en bra påföljd om den unge själv är motiverad och har viljan att genomföra ungdomsvården an-nars anser de att behandlingen inte kommer att ge någonting. Samtliga ungdomar upplevde att de hade en bra relation till sin kurator, vilket anses ha betydelse för resultatet av behandling-en. Innan ungdomsvården tänkte majoriteten av ungdomarna inte på att deras brottsliga hand-lingar stred mot lagen och inte heller på de konsekvenser som deras brottslighet fick. Ung-domsvården har bidragit till att ungdomarna har fått insikt om vad ett brottsligt beteende har för påverkan på deras framtid och även på andra. En främjande faktor i ungdomsvården som flertalet ungdomarna uppger är att behandlingen har hjälpt dem att hitta verktyg för att kunna kontrollera sin aggression. Målet med ungdomsvård är främst att ungdomarna inte ska återfal-la i brott, vilket ingen av ungdomarna har gjort. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att ungdomarna har en bra relation med sin kurator om behandlingen ska kunna få ett lyckat resultat och bidra till en förändring i den unges brottsliga beteende. Det är även viktigt för behandlingens utgång att ungdomarna är motiverade till att genomföra sin ungdomsvård. Nyckelord: ungdomsbrottslighet, motivation, behandling, riskfaktorer, skyddsfaktorer

Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.  Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.

Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ett så fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i det palliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplement till farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan, ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt som redovisar 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Tre kategorier uppkom: patientupplevelse, sjuksköterskans upplevelse och närståendes upplevelse. Resultat: Mjuk massage visade sig ha positiva effekter. Mjuk massage ledde till att kroppsuppfattningen blev mer positiv, symtom förmildrades och livskvaliteten ökade samtidigt som en trygghetskänsla uppstod. Sjuksköterskan byggde en djupare relation till patienten och svåra frågor blev mer lätthanterliga. Närstående fick en gynnsammare syn på den palliativa vården. Diskussion: Mjuk massage visade sig vara ett bra hjälpmedel i den palliativa vården utifrån flera olika aspekter. Mjuk massage kan ses som icke verbal kommunikation och vid rätt användning kan det vara gynnsamt för symtomlindring. De resonemang som finns för relationsskapandet genom mjuk massage stärks av Martinsens omsorgsteori. Slutsatser: Mjuk massage har flera fördelar för patient, sjuksköterska och närstående. Dock krävs mer forskning och fler utbildningar i ämnet för att göra denna komplementära behandling mer integrerad i vården.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet. Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind. Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens. Lugnandeläkemedel har biverkningar, därför var icke-farmakologiska behandlingsmetoder ett allternativ till läkemedelsbehandling vid oro hos personer med demens. Detta examensarbete har inte tagit ställning till den långsiktiga effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder för att minska oro hos personer med demens vilket innebär att författarna inte har kunskap om eventuella biverkningar. / Purpose: The purpose was to describe which non-pharmacological treatments that can be used for anxiety in people with dementia and to describe the impact of studied non-pharmacological methods of treatment on anxiety in people with dementia. Furthermore the purpose was to check which data collection instrument that was used to measure anxiety in included studies and if these was tested in each study regarding reliability and validity. Method: This was a descriptive literature review, literature were searched in the scientific databases PubMed and Cinahl. 13 studies were included, these obtained five different non-pharmacological methods of treatment. The authors read, translated and complied first individually the chosen studies to promote an objective approach. The methodological aspect of data collection was controlled in included scientific studies. Results: There were various impacts on the level of anxiety in people with dementia from the non-pharmacological methods of treatment, music-, aroma-massage-, animal-assisted-, bright light therapy and Peacefull mind. Conclusion: The majority of included non-pharmacological methods of treatment decreased the level of anxiety in people with dementia. Sedative medications have side effects, therefore were non-pharmacological methods of treatment an alternative to pharmacological methods of treatment at anxiety in people with dementia. This essay has not taken a stand to the long-term impact of non-pharmacological methods of treatment to reduce anxiety in people with dementia which means that the authors have no knowledge of possible side effects.