Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna.

No description available.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning.       Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som debuterar i allt yngre ålder och kan yttra sig på olika sätt beroende på individen. Detta leder till att det inte finns ett enkelt svar på hur sjukdomen ska behandlas. Det ställer krav på både kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskorna för att förstå komplexiteten av anorexia nervosa, vilket är nödvändigt för att uppnå ett lyckat behandlingsresultat.   Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av anorexia nervosa hos unga kvinnor.   Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarnas resultat har granskats, analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Databassökningen har genomförts i Cinahl, Pubmed samt PsykInfo.   Resultat: Sammanfattningen av artiklarnas resultat bildade tre kategorier som beskriver de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna använder: 1) Bygga och upprätthålla en god relation till patienten, 2) Säkerställa viktökning och 3) Återställa ett normalt ätbeteende.     Slutsats: Litteraturstudien beskriver hur behandlingen påverkas av hur sjuksköterskorna genomför omvårdnaden. Att skapa en god relation till patienten är en avgörande komponent för att lyckas med viktökning och en beteendeförändring hos patienten.      Nyckelord: Anorexia nervosa, behandling, kvinnor, omvårdnad, ungdomar

Syftet med den här studien är att undersöka hur behandlare och handläggare i Skellefteå kommun arbetar med barn i våldsutsatta familjer med fokus på vilka effekter de upplever, och på det sättet bidra till en diskussion om framgångsfaktorer i arbetet med våldsutsatta barn. Kvalitativa intervjuer gjordes med tre behandlare som håller barnsamtal samt tre handläggare som utreder våldsutsatta barn på socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Intervjuerna analyserades utifrån en kritisk realistisk metod som utvecklats av Björn Blom och Stefan Morén, KAIMeR-teorin. <img src="file:///page2image11992" /> I resultatet framkommer att det finns vissa faktorer som är viktiga för att behandlingen ska bli <img src="file:///page2image13200" /> lyckad, dessa är bland annat tillit, rollöverskridande, gensvar och medvetenhet. Studien avslutas med tre förslag angående behandling för våldsutsatta barn: 1) Behandlare bör lägga större fokus på hur den våldsutsatta föräldern mår för att denne ska kunna bemöta barnet i dess förändringsprocess. 2) Behandlingen bör gå ut på att hjälpa barnen få en trygg anknytning till en vuxen, i bästa fall en förälder eller liknande. 3) Våld i hemmet bör förebyggas och möjligheten för behandling underlättas genom utbildning i skolor och förskolor.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats där 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke består av bedömning, träning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomänen men ibland även inom aktivitetsdomänen. Det framkommer att interventionerna består av arm-/handfunktionsträning, aktivitetsträning samt att tidig mobilisering praktiseras. Det är inte alltid tydligt vilka interventions- eller bedömningsområden arbetsterapeuten ansvarar för. Ofta talar man om hela teamets insatser och terapeutiska insatser var för sig eller tillsammans med sjukgymnast. Tydligt är att det handlar om tidiga insatser så snart som möjligt efter sjukdomen oavsett profession. Indelning av olika faser vid stroke samt vad arbetsterapin består av är sällan tydligt beskrivet i studierna. Uttryck som arbetsterapi, standardiserad behandling samt traditionell arbetsterapi omnämns utan att tydligt och enkelt klargöra vad detta innebär. Slutsatsen författarna drar av denna studie är att det i granskad vetenskaplig litteratur saknas enhetliga beskrivningar av arbetsterapeutiska insatser i den akuta fasen efter stroke.

Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

ECT-behandling är en effektiv och snabb antidepressiv behandling i jämförelse med läkemedel. Behandlingen ger mindre biverkningar och minnespåverkan som oftast är kort och övergående. Under senaste åren har antalet ECT-behandlingar ökat på grund av ökad psykisk ohälsa vilket ökar behov av behandlingsinsatser. Specifik omvårdnad vid ECT-behandling är viktigt, då det påverkar och främjar välbefinnandet hos patienten. Socialstyrelsen ställer nu ett högre krav på en utveckling av kliniska riktlinjer för praxis i omvårdnad vid ECT-behandling. Sjuksköterskor har ansvar för att omvårdnad som ges är evidensbaserad. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, med intervjuer som datainsamlingsmetod (n=9) Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar, via sex kategorier, sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling: att se patientens behov; att göra oreflekterad omvårdnad; att känna sig otillräcklig; att sakna utbildning om omvårdnad vid ECT; att göra tidskrävande administration och att konsultera ECT-teamet. Studien visar tydligt att sjuksköterskan har bristande kunskap om specifik omvårdnad vid ECT-behandling utan riktlinjer. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att hitta rätt information på grund av tidsbrist och annat administrativt arbete kan det leda till en känsla av otillräcklighet.

En kvalitativintervjuforskning har utfört där tolv muslimska kvinnors utsatthet för kränkande behandling och diskriminering står i fokus. Dessa muslimska kvinnor, från Västergötland och Småland i åldrarna 20-50 år, har intervjuats med syfte att få insyn i om och i så fall hur de upplever islamofobi i sin vardag. Frågorna som ställts lyfter fram hur de uppfattar sin utsatthet för kränkande behandling och diskriminering utifrån att de identifierar sig som muslimer som bär slöja. Alla kvinnor bär idag slöja och frågor kring när slöjan blev en del av deras klädsel har ställts samt varför de valt att bära den. Frågorna kring slöjan har ställts i syfte att lyfta fram skillnader i allmänhetens bemötande av kvinnorna före de bar slöja samt efter att slöjan blev en del av deras vardagliga klädsel. Vid intervjuerna har grundfrågorna varit dem samma, men följdfrågorna har varierat vid de olika intervjuerna beroende på vilka svar kvinnorna givit kring deras erfarenheter och upplevelser. Det som framkommit under intervjuerna är att samtliga kvinnor har utsatts för kränkande behandling och merparten av kvinnorna utsätts dagligen, men diskriminering är inte ett lika vanligt förekommande fenomen, endast två av informanterna har blivit utsatta för diskriminering p.ga. det faktum att de bär slöja. De kränkningar som förekommer handlar framförallt om, etniska svenskar i olika åldrar, som kallar kvinnorna terrorist, IS älskare, att de talar om att kvinnorna borde åka hem igen eller att det vore bra om Sverige Demokraterna vinner.

Idag är forskningen om sexmissbruk som diagnos uppdelad i två läger: de forskare som anser att diagnosen finns och bör existera och de som anser det motsatta. Diagnosen är inte erkänd i vare sig Diagnostic Statistic Manual (DSM) eller International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD). Trots denna polarisering inom forskarvärlden finns det människor som söker hjälp för sagda typ av problematik och människor som erbjuder hjälpen. Syftet med studien är att få veta hur behandlare ser på diagnostiseringens vara eller icke vara och hur de arbetar med klienterna med problematiken. För att undersöka ämnet tillfrågades fyra respondenter i landsting samt kommunal och privat regi. Att arbetet fungerar trots att tillståndet inte är medikaliserat, på samma vis som till exempel alkoholberoende, framgick tydligt. Ofta resonerade respondenterna kring att se hela människan och om vikten av att arbeta på djupet, vilket gör att kategoriseringar och sjukdomstänk blir överflödigt i behandlingen. En kvalitativ intervjumetod och fallbeskrivningar att resonera kring utgjorde mätinstrumenten. Beskrivningen av missbrukspersonligheten och missbruksteori har använts i syfte att jämföra eller dra paralleller till andra, erkända, missbruk. Vi har gjort en ansats att förstå det komplexa ämnet som är den sexuella hälsan delvis med grund i socialkonstruktionismen.