Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller delvis upphört. Sjukdomen ökar bland barn och ungdomar. Dess behandling utgörs av insulintillförsel, kost och fysisk aktivitet. Det krävs stabilitet mellan dessa komponenter för en effektiv och fullgod behandling. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av behandling vid diabetes typ 1 hos barn.    Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, där sju artiklar publicerade mellan år 2000-2015 inkluderades. Tillvägagångssättet inspirerades av Forsberg och Wengström. Analysen genomfördes som en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: förändrad tillvaro, emotionell påverkan, bristande förståelse hos andra samt hanteringsstrategier. Oro beskrevs i situationer tillsammans med känslor av dålig kontroll. Oron var större hos föräldrar vars barn fick dagliga insulininjektioner, jämfört med kontinuerlig tillförsel via pump. Nyttjandet av stödgrupper och mentorskap ansågs fördelaktigt. Slutsats: Det förelåg oro hos föräldrarna där mödrarnas oro tycktes mer påttaglig än fäders. Stöd ansågs som betydelsefullt och kunde yttra sig genom mentorskap och stödgrupper. Kunskapen från litteraturstudiens resultat kan förhoppningsvis ge sjuksköterskan de redskap som behövs för att kunna bemöta, stötta och vägleda föräldrarna, så att de kan ge barnet en fullgod och säker behandling.

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar har eskalerat markant på senare tid. Främst ses den negativa trenden i ökningen av depression och ångestsyndrom. Det har utvecklats till en samhällsproblematik som inte visar några tecken på avmattning. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur barn och ungdomar som upplever den problematiken kan stöttas, främst ur ett socionomperspektiv. Metodvalet för arbetet har varit en fördjupad litteraturstudie eftersom det ansågs vara det som passade bäst för studiens syfte. Materialet, i form av artiklar, sammanställdes till de teman som ses som nyckelord för arbetet. Konklusionen av studien är att det är svårt att upptäcka depression hos barn och ungdomar, men samhället har blivit bättre på att uppmärksamma problematiken. Behandlingarna som finns tillgängliga för de som drabbas är många och kan vara svåra att överblicka. De råder även oenighet i vad som anses verksamt, vilket blir en utmaning för de som möter individerna. / <p>2019-01-17</p>

Med utgångspunkt i queerteori och dess problematisering av heteronormativitet så har vi med enkvalitativ innehållsanalys analyserat hur svenska förskolor beskriver sitt främjande och förebyggandearbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta gjordes med en avgränsningutifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Vi har undersöktom heteronormen finns omnämnd samt granskat om det förekommer skillnader mellan HBTQcertifieradeoch icke-certifierade verksamheter. Forskning visar att barn förhåller sig till normen redani förskolan, innan de upptäckt sin egna sexuella identitet och vidare normaliserar den i deras lek och isamspel med andra kamrater (Gansen, 2017). Detta skapar ett motstridigt förhållande till kommandeläroplansändring, där barns sexualitet skrivs in för första gången i förskolans läroplan (Skolverket,2018). Totalt 22 förskolors planer undersöktes varav hälften av dem var HBTQ-certifierade. Studiensresultat visar att synliggörandet av olika familjekonstellationer är en återkommande insats, men ocksåatt barn ska kunna uttrycka sig i verksamheten utan att behöva begränsas av starka könsnormer. Detframkommer även vara viktigt att skapa ett klimat som kännetecknas av acceptans och trygghet, därvuxna är goda förebilder och närvarande bland barnen. Av de 22 granskade planerna så förekomheteronormen omnämnd i ett av de insamlade dokumenten, där de yngre barnen inte inkluderas iarbetet. De skillnader vi fann mellan dessa verksamheter är att flera av de HBTQ-certifieradeapplicerar normkritiska och normkreativa beskrivningar i sina formuleringar. Ett flertal uppger ocksåatt de har en särskild HBTQ-grupp som samverkar tillsammans med andra HBTQ-certifieradeverksamheter, vilket de icke-certifierade inte nämner något om. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

I förskolans styrdokument framgår det tydligt att inget barn får utsättas för kränkande behandling. Kränkande behandling är enligt skollagen ett beteende som utan att vara diskriminerande, kränker ett barn eller en elevs värdighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskolepersonals uppfattningar om sitt agerande vid kollegors kränkningar av barn i den dagliga verksamheten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är svårt att definiera begreppet kränkande behandling. Två kategoriseringar av kränkningar är tydligt framträdande, grova och subtila. Det framgår även att alla informanter är eniga om att de alltid skulle ingripa till barnets försvar om barnet utsätts för kränkande behandling av grov karaktär. När det gäller subtila kränkningar har det visat sig vara färre som t.ex. kan ge exempel på situationer där de ingripit. Avsaknaden av en gemensam definition av kränkande behandling är enligt studien den främsta orsaken till ett icke-agerande. Detta leder också till att förskolepersonal tvekar inför sin egna professionella bedömning av situationen.

Enligt de lagar och styrdokument som reglerar förskolans verksamhet ska förskolan säkra varje barns omsorg och trygghet, och inget barn ska behöva utsättas för kränkande behandling. Trots det förekommer det att verksam personal i förskolan utsätter barn för såväl fysiska som psykiska kränkningar. Syftet med denna studie har varit att undersöka uppfattningar om, och orsaker till, att barn utsätts för kränkningar av vuxna i förskolan, samt hur det arbetas förebyggande mot det. Studien har haft en kvalitativ anats, och semistrukturerade intervjuver har använts som metod för insamling av data. I studien har både verksamma pedagoger, förskolechefer och tjänstemän på kommunen intervjuvats. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka studiens resultat har varit teorier som makt, om pedagogiska atmosfärer samt modernitet och postmodernitet. Resultatet visar på svårigheter gällande att diefinera kränkande behandling. Den främsta orsaken till kränkande behandling som framkommer är bristande medvetenhet hos pedagoger. Andra orsaker är stress , bristande kollegial kommunikation och oenigheter bland pedagoger i förskolan om värderingar och ideal gällande bemötande av barn. Som förebyggande arbete mot kränkningar visar studien på vikten av ett reflekterande

<p>Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV. Samtliga mått visar på en statistiskt signifikant förbättring. Studien påvisar att KBT-behandlingen för social fobi för de aktuella individerna ledde till en markant förbättring av deras socialfobiska besvär.</p>

<p>Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte är att påvisa vilken syn man idag har på patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsätt har växt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa är kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpå" är det svårt för anhöriga, arbetskamrater och läkare att inse svårighetsgraden av patientens besvär. En genomgång av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktäriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestämda smärt- och värktillstånd. Diagnosen har låg status, är inte lokaliserad till något bestämt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling. Tidigare har behandlingsmöjligheterna varit mycket begränsade, men idag finns en uppsjö av behandlingsalternativ för den som söker sig till alternativmedicinen. Däremot är forskningen begränsad om behandlingsmetodernas effektivitet och behandlingarna är vanligtvis mycket dyra. Massage beskrivs och framstår som en effektiv lindring tillsammans med psykoterapi. Resultaten i kunskapsöversikten är analyserade utifrån livskvalitetsbegreppet och ett genusperspektiv.</p>

<p>Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. </p><p>Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem. Intervju-personerna talar också om att kvinnor skäms mer för sitt missbruk än män, ofta i samband med moderskapet. De intervjuade upplever att de kvinnliga missbrukarnas dåliga erfarenheter av män samt det sexuella spel som ofta uppstår på blandade behandlingshem, kan vara anledningar till att män och kvinnor inte bör behandlas tillsammans. Undersökningens resultat visar även hur socialt och kulturellt skapade föreställningar om män och kvinnor kan påverka klienter såväl som personal.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ”the three r´s” enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras. Målet i behandlingen är att öka förälderns lyhördhet för barnets signaler. Positivt behandlingsresultat genom Marte meobehandlingen beskrivs utifrån intersubjektiva processer. Bildens betydelse i förändringsarbetet lyfts fram som bidragande till att nå djupare nivåer. Angelägen fortsatt forskning är att se hur olika faktorer runt barnet påverkar samspelet och hur samspelet inverkar på mentaliseringsförmågan. Fördjupade undersökningar om hur det triadiska samspelet ser ut skulle kunna bidra till kunskapsutveckling. Utprovade mätmetoder, exempelvis för att värdera samspelets kvalitet, underlättar forskning.</p>

<p>”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.</p>