<p>Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ”Din idé” i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ”Din idé” och enkätundersökning med olika idébärare. Resultatet vi kom fram till presenteras översiktligt i tabell 3. Den största skillnaden vi fann var att idébärarna ansåg att deras främsta behov berörde finansieringen och upplägget av finansieringen. Aktörerna ansåg att idébärarna var i behov av hjälp som gäller marknaden och dess olika delar.</p>

Denna studie omfattar och undersöker de förhållande som existerar kring psykologi och ludologi med på att förena sambanden mellan människors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration där funna samband påvisas. Av det material som använts mest (som hållfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef’s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design. Detta arbete är en litteraturstudie som baserar sina resultat på djupgående analys av jämförelser mellan erkända författar och grundare av godtagna teorier. Utöver den grafiska representationen, visar resultaten av denna studie den sanna skillnaden mellan spel och simulatorer. Resultatet påvisar även att utmaningar i spel kan och bör delas upp i interna och externa kategorier och introducerar också en ny tolkning av hand-öga-koordination i spel och varför den ska ändras. Vidare definieras sociala utmaningar samt dess underkategorier och den skiljer verklighet från fantasi i spel. / This study examines existing relationships between psychology and ludologi with focus on unification of human needs and challenges inside games. The results are represented in a graphical illustration of found connections. The most prominent material (used as foundation) is Manfred A. Max-Neef’s Human Scale Development and Ernest Adams Fundamentals of Game Design. This is a literature study that bases its results on analyzed comparisons between acknowledged authors and founders of accepted theories. Besides the graphical representation, conclusions of this study show the true difference between games and simulators. Conclusions also show that challenges in games can and should be divided into an internal and external category and also present a new definition of hand-eye-coordination in games and why it should exist. Further on, it defines the social challenge as its subcategories and separates reality from fantasy in games.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen.   Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering.   Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering.   En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut. Bristen ligger snarare i vad som tas in än vad som kommuniceras ut. En möjlig förbättring av förhållandet mellan parterna skulle vara en kontinuerlig dialog.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år.   Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys.   Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet. Många pappor saknar pappagrupper och vissa tycker även att fokus ligger mer på mamman under mötena med föräldragrupper.   Slutsats: Papporna i denna studie upplevde att det var svårt att kombinera sin roll som pappa med sitt arbete samt att mammans anknytning till barnet kom mer självklart än deras egen. De saknade stöd i att finna sin papparoll.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser och behov på en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och närvaro, kunskap och förståelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kärnfrågorna gällande föräldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en ärlig och förtroendeingivande kommunikation är av allra största vikt för att främja en god anknytning mellan föräldrarna och barnet. Det framkom att föräldrarna önskade vara delaktiga i barnets vård och att de ville bli uppmuntrade av vårdpersonalen att delta i denna. Det framgick tydligt att de flesta föräldrar hade ett stort behov av att tillgodogöra sig kunskap om såväl anatomi och fysiologi men även rörande medicinteknik. Föräldrarna uppgav att det var betydelsefullt att känna tillit till vårdpersonalen. De poängterade även hur viktigt det var att vårdpersonalen skapade en känsla av respekt och trygghet, både i yrkesrollen och som medmänniskor. Resultatet visade att brister i en eller flera av dessa sex kärnfrågor medförde känslor av stress och oro hos föräldrarna. En slutsats som kan dras är att vårdpersonalens bemötande och förmåga att engagera föräldrarna blir direkt avgörande för familjens totala helhetsupplevelse.

Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ”Din idé” i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ”Din idé” och enkätundersökning med olika idébärare. Resultatet vi kom fram till presenteras översiktligt i tabell 3. Den största skillnaden vi fann var att idébärarna ansåg att deras främsta behov berörde finansieringen och upplägget av finansieringen. Aktörerna ansåg att idébärarna var i behov av hjälp som gäller marknaden och dess olika delar.

Title: The customer’s contribution to the innovation-process – a study of using customers to discover latent needs.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Robert Klein   Supervisor: Agneta Sundström   Date: 2014-06   Aim: The purpose of this study is to gain enhanced understanding of what knowledge costumers contribute with in an innovation-process lead by a producer of goods, and how that knowledge is used to fulfill latent needs. The area of research has formerly described which results customer-involvement lead to, but have been scarce in describing how results are produced.   Method: From a qualitative onset, a case-study collecting data through observations and interviews capturing customer knowledge contributions, and producer use of fetched knowledge has been conducted. Data has been analyzed using a grounded theory approach. Results have been processed in several steps in which material has been categorized and enriched continuously.   Result &amp; Conclusions: Customer-knowledge is broken down into market-knowledge, everyday-knowledge, and specialist-knowledge, which all are significant to a producer of goods. The results contribute with new knowledge concerning customer knowledge in an innovation-process, and in addition an explanatory model of how producers of goods use customer knowledge to discover latent needs.   Suggestions for future research: The study has been conducted in an industry where customers can be expected to have a large degree of specialist-knowledge. Due to this circumstance it would be interesting to investigate how costumers contribute to the innovation-process in a different industry.   Contribution of the thesis: The knowledge being provided in the thesis is of value to any producer of goods who aim to use its customers in new product development, and also to scholars intending to study customer-orientation and innovation.

Elever som utmanar i skolmiljö är en fråga som debatteras i Sverige idag. Var ska de ha sin skolgång, hur ska de bemötas och om de behöver personal med särskild kompetens funderas kring i sociala medier. Det finns motsatsförhållande i tanken om inkludering och särskild undervisningsgrupp. Inkludering som förhållningssätt är en del av det specialpedagogiska arbetet, men det är även att beskriva behov och analysera inför beslut om insatser. Bakgrund ges med inkludering, historik kring normalitet och avvikelse, svårighet kring autism och inkludering för att redogöra för de styrdokument som reglerar särskilt stöd. Tidigare forskning belyser åtgärdsprogram, hur behov beskrivits i tidigare forskning samt svårigheter och lyckade exempel på undervisning i skolor. Flickor med ADHD eller autism beskrivs för att belysa komplexiteten i att beskriva behov för att få rätt insats. Denna studie är kvalitativ med syftet att beskriva hur behov och insatser beskrivs i åtgärdsprogram för elever med placering i särskild undervisningsgrupp. Empirin består av 20 åtgärdsprogram för elever i årskurs 7-9 från två skolor. Genom textanalys framträder hur det i text har uttryckts kring behov samt insats. Dessa har redovisats utifrån kön, relationellt- samt kategoriskt perspektiv och på skol-, grupp- samt individnivå. Dessa resultat har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning och med bakgrundsdelen som förförståelse. Slutsatsen blir att behov beskrivs utifrån antingen det relationella perspektivet eller det kategoriska. Vidare förekommer det skillnader i kön, där flickor beskrivs ha något medan pojkar är på ett visst sätt. Det framgår inte av texten hur behov och insats hör ihop, dessa är inte heller alltid individbundna utan en mall med behov och insats förekommer. Insatser beskrivs främst på individnivå och inkludering nämns inte, utan särskild undervisningsgrupp är en individinsats som beslutas utan att vägas mot inkluderingstanken.

<p>En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende</p><p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.</p><p>Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.</p>