Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat. Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.

En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.

Competence as a part of human resource development is a well discussed subject as the individual is being seen as human capital for the organization. The question of whether competence development generates any effect creates an interest in examining it from an individual perspective. This study investigates the perception of competence development among people working in a management position. The purpose of this study is to examine how different individuals in managing positions reason about - and perceive - their own competence development, as well as how it relates to the needs of the organization in which the individual works. The study is carried out with a qualitative methodological approach where the empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with respondents who all work in some form of management position. In order to create a wide range of respondents, the respondents consisted of managers from different types of Swedish organizations, both in the private and public sector. The data has been processed with a thematic analysis, where underlying themes have been identified based on the respondents' perception of competence development. The theoretical framework consists of Ellström's four perspectives on competence development, which intend to operationalize the purpose and raise perspectives on how competence development is shaped. The results show that the individual perceives their own motivation, as well as the possibilities of the organization to offer activities, as important factors for competence development. Also, the fact that the respondents work in management positions creates a two-sided relationship with the organization, where the respondents perceive a dependent relationship between their own and the organization's need for competence development. Thus, the result illustrates that the needs of the organization are governing in how competence development is designed, and that the individual's own interest in competence development can be influenced by how the need is expressed in the organization.

Uppsatsens syfte var att studera, utifrån utvalda samhällsinstitutioner och föreningars perspektiv, hur dessa ser på sin roll i lokalsamhället Liden och hur väl institutionerna själva anser att de svarar på de grundläggande mänskliga behov som existerar i bygden. För att besvara syftet utförde jag intervjuer med representanter för de olika institutionerna och föreningarna. Svaren som jag fick analyserades utifrån Manfred A Max-Neefs teori ”human scale development”. Varje informant fick svara på vilka grundläggande mänskliga behov de kunde tillfredsställa utifrån den matris som Neef introducerat. Resultatet visade att varje institution eller förening har sin roll och sin funktion i lokalsamhället. De behov som tillfredsställs har ställts i perspektiv till vilken funktion de har i lokalsamhället och resultatet har visat att då de tillfredsställer samma behov riktar sig föreningen eller institutionen ofta till olika målgrupper. Skolan tillfredsställer många behov och är den institution som har störst roll i lokalsamhället.

From the day we are born, we slowly grow old and sooner or later most people will have to use geriatric care provided by the community. In the Swedish model, society is responsible for the geriatric care, so the elderly can live a dignified, meaningful and active life. Home help insert activity is designed to help elderly get their social needs satisfied in the form of, for example, being outdoors, walk and visit a friend or some other form of social interaction. The study's purpose is to study how older people use and perceive bet activation in the municipal home care. To find out how this was conducted five interviews with older people who have help from home care to insert activation was made. The theories used to analyze the result are activity theory and disengagement theory. These theories were chosen because they differently focus on what the older individual have for needs in old age. The results of this study showed that the older we interviewed mainly used their activation time for walking and being outdoors. The elderly in this study also had no insight into what the reaction time can be used for or that it is individually assessed needs. The results also showed that the elderly do not have any requirements on their lives or their health care, but they are grateful for the assistance they receive, and the activation initiative proposed for them from the assistance officer. The conclusion is that there are some gaps in older people and what their social needs are.

Syfte Att undersöka vilken information unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar har fått och vilka förväntningar de har i samband med överflyttningen mellan barn- och vuxenneurologen.    Metod Tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande design där en kvantitativ metod användes, specifikt två strukturerade enkäter för att analysera svaren i enkäterna från de två grupperna. Nitton unga vuxna med epilepsi från barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset inkluderades samt 19 föräldrar.   Resultat Resultatet visar att unga vuxna med epilepsi, samt deras föräldrar, tycker att det är viktigt att få information om epilepsi. Mer än hälften av unga vuxna med epilepsi tycker sig fått ganska mycket eller tillräckligt med information. Detta gäller även deras föräldrar. Däremot tyckte 63 % av föräldrarna att de behöver mer information jämfört med 26 % av de unga vuxna med epilepsi. Båda grupperna förväntar sig att en epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.   Slutsats Slutsatsen är att unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar förväntar sig att epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.

Förskolan är en organisation som skall baseras på varje barns behov och förmågor. Barnen i svensk förskola har inga uppnående mål eller krav utan istället riktas dessa krav mot verksamheten och pedagogerna som är verksamma i den. Det kan vara av stor vikt att lyfta den något provocerande frågan om specialpedagogiken har en plats inom förskolans domän. Detta eftersom lagar och överenskommelser styr att vi pedagoger skall möta alla barn oavsett behov. Och alla har behov men sedan hur de uttrycker sig är en annan fråga. Handlar specialpedagogiken istället om pedagoger i behov av särskilt stöd kontra barn i behov av särskilt stöd? Det är frågan jag ställer mig i detta examensarbete. De förskollärare som medverkar i detta examensarbete berättar om vikten av utbildning samt reflekterar kring förhållningssätt hos pedagoger. Vidare beskrivs också den problematik de lyfter i sina samtal med specialpedagog. Ofta är fokus på barnens brister samt oförmågor även om det uttrycks ett behov av pedagogerna att ett avvikande beteendet förklarat för sig samt ett bollplank att rådgöra med. Thurén (2007) framhåller att det är olyckligt om vi överlåter forskning och slutsatser till de så kallade experterna inom området och därmed lämnar jag härmed mitt bidrag till vårt möte i samhället.

<p>Sjukskrivningarna är ett stort problem för de svenska finanserna</p><p>och mycket finns skrivet om problemet ur samhällets synvinkel.</p><p>Det finns däremot mindre skrivet ur individens synvinkel när det</p><p>gäller de behov individerna upplever sig ha haft under</p><p>rehabiliteringen. Syftet med undersökningen är att belysa de</p><p>individuella behov som individer, som förlorat rätten till</p><p>sjukpenning har haft under sin rehabilitering. Tre individuella</p><p>intervjuer gjordes med kvinnor med smärtproblematik och en</p><p>parintervju med handläggare på arbetsförmedlingen. I dessa</p><p>intervjuer framkom explicit och implicit de behov som individer</p><p>som förlorat rätten till sjukpenning upplever sig ha haft under sin</p><p>rehabilitering. Slutsatsen är att individens behov under</p><p>rehabiliteringen är t.ex. ett bra bemötande, hjälpinsatser i tid,</p><p>delaktighet i rehabiliteringsprocessen, en eventuell kontaktperson</p><p>och att individens sociala liv inte får påverkas allt för mycket.</p><p>Dessa behov kan anses vara viktiga att tillgodose för att</p><p>individen ska känna välbefinnande och därmed bli motiverad i</p><p>sin rehabilitering.</p>

<p><p>Syftet med denna studie är att i grundskolans årskurs nio undersöka hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare som undervisar i år nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lärandeteori. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna uppfattar att elever med särskilda matematikförmågor skiljer sig åt sinsemellan, men att två typer av duktiga elever ändå kan urskiljas i deras berättelser; den mekaniske räknaren och den logiske tänkaren. Den logiske tänkaren betraktades dock som mer kvalificerad än den mekaniske räknaren. I resultatet framkom också att lärarna i första hand stödjer och hjälper elever med svårigheter i matematik framför elever med särskilda förmågor i matematik. De senare får i princip klara sig på egen hand. Lärarna ville dock gärna bemöta dessa elever på ett mer stimulerade sätt. Det fanns hos lärarna ett flertal goda idéer kring hur dessa elever bättre skulle kunna entusiasmeras, vilka emellertid inte kan fullföljas på grund av ett flertal hinder som lärarna till stor del själva inte kan påverka. Framförallt gäller det för lite tid, för stora elevgrupper samt för lite personal och resurspersoner.</p></p>

<p>När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman. Att få information hjälpte familjen att hantera situationen och gav en känsla av kontroll. Att vara delaktig i omvårdnaden var ett sätt för familjen att få närhet och känna sig behövd. Att känna trygghet hjälpte familjen att känna sig mer hemma i den ovana miljön. Att få stöd gav en känsla av bekräftelse. Att känna hopp hjälpte familjen att ta sig igenom krisen och kunna se framåt. Att bli behandlad med respekt gjorde det lättare att kunna öppna sig och visa känslor. Att känna bekvämlighet underlättade många praktiska problem. Information var det mest återkommande behovet. I vårdarbetet bör resurser läggas på att bedöma familjens individuella behov. Framtida forskning skulle kunna inriktas på att ta fram ett lämpligt instrument för detta ändamål.</p>