<p>Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade<strong> </strong>att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen<strong> </strong>framkom det<strong> </strong>att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.</p>

No description available.

<p>Långtidsarbetslöshet är ett stort problem i vårt samhälle, så även i Hudiksvalls kommun. ArbIT är en arbetsmarknadspolitisk satsning som grundar sig på ett samverkansavtal mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att ArbIT ska ses som ett program där deltagarna ska få stöd och redskap för att skapa sig nya förutsättningar och lösningar för att lättare komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller starta eget företag. Programmets utformning var tidigare en ren datorutbildning (Datorteket) men inriktningen av programinnehållet är under förändring mot en mer individanpassad coachning då många deltagare som kommer till ArbIT idag redan har goda datakunskaper.</p><p>Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer belysa vilka framgångsfaktorer respektive hinder sex deltagare upplevde på arbetsmarknadsprogrammet ArbIT. Vi gjorde en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex deltagare som deltog i arbetsmarknadsprogrammet ArbIT vintern 2005/2006. Resultatet visade att upplevelsen av ArbIT till största delen var positiv. Deltagargruppen och de sociala aspekterna upplevdes som den största framgångsfaktorn. Största hindren var avsaknaden av egen tid för att tillsammans med handledare identifiera egna möjligheter och mål. De sex deltagarna vi intervjuat ansåg alla att motivationen sjönk efter ungefär halva tiden och intervjupersonerna ansåg att detta berodde på bristen på arbete, då det inte fanns några arbeten att söka.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. <strong>Syfte:</strong> Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. <strong>Slutsats:</strong> Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor.</p> / <p><strong>Background: </strong>Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. <strong>Aim:</strong> To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. <strong>Method:</strong> A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. <strong>Result: </strong> Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. <strong>Conclusion: </strong>Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that  attract fathers.</p>

<p>Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.</p>

<p>Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård. Även utvecklingen av hemsidor sågs som önskvärt. Det var lite känt bland informanterna att Informationsenheten kan vara behjälplig med att framställa patientinformationsmaterial för specifika patientgrupper. För framtiden är ett samarbete inom detta önskvärt. Verksamhetschefer och sjuksköterskor anser att ett sådant samarbete skulle ge en minskad belastning på deras resurser och att producerat material kan bli mer enhetligt samt av bättre kvalitet.</p>

No description available.

<p>Syftet med följande uppsats är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger, från förskoleklass upptill årskurs fem, har om elever med koncentrationssvårigheter samt hur de ser på sin roll i det pedagogiska arbetet. I litteraturgenomgången ges en överblick kring aktuell litteratur som berör koncentrationssvårigheter. Här lyfts olika faktorers eventuella påverkan fram, samt hur pedagogens förhållningssätt, bemötande och samarbete kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter. För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valdes intervjuer som ger data av kvalitativ art. Urvalet består av fem pedagoger som är verksamma i grundskolan. Utifrån resultatet av de intervjuade pedagogerna samt litteraturen kan det konstateras att pedagogerna uppfattar koncentrationssvårigheter hos elever på olika sätt, men att det samtidigt finns några gemensamma nämnare som samtliga fem pedagoger lyfter såsom att elever med koncentrationssvårigheter har svårt för att fokusera på en uppgift under en längre stund. Sammanfattningsvis anser samtliga fem pedagoger i likhet med litteraturen att deras bemötande samt förhållningssätt har stor betydelse för hur de här eleverna fungerar i skolan.</p>

<p>Under senare år har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmärksammats allt mer både i Sverige och internationellt. Vårdpersonal inom både psykiatrin och missbruksvården möter patienter med dubbla diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började användas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda på hur vårdpersonalen upplever det att vårda DD patienter samt vad vårdpersonalen behöver för att ge omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet användes 10 vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa och sex kvantitativa. I resultatavsnittet redogörs en sammanställning för hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av DD patienter. Upplevelserna som identifierades kunde delas in i två positiva upplevelser, att det är en utmaning att vårda DD patienter samt att vårdpersonalen känner tillfredställelse i sitt arbete. De 3 negativa upplevelserna vårdpersonalen kände var frustration och otillräcklighet samt att DD patienter upplevdes svåra att behandla. Vårdpersonalens behov kunde delas i de fyra kategorierna utbildning, samarbete, intresse samt tid. Dessa behov ansåg vårdpersonalen vara viktiga för att kunna vårda patienter med DD.</p>

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.