Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt. / There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.

Denna uppsats för samman två fenomen – kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et. Al., (2006) lägger fram kring prestigesökande vid forskning och de diskussioner Cheng et al., (2013) för kring varför individer söker prestige. Teoriavsnittet leder till en modell som visar på det samband vi ämnar undersöka i vår empiriska studie. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt på avdelningen för mikrosystemteknik vid Uppsala Universitetet och på telekomföretaget Ericsson. 12 djupintervjuer genomfördes med individer på olika positioner i de två organisationerna. Vår slutsats blir att prestige påverkar kunskapsöverföringen främst positivt inom avdelningen för mikrosystemteknik, och främst negativt inom Ericsson. Vi såg även indikationer på att kamratstämning påverkar kunskapsöverföringen vid akademisk forskning. Vidare fann vi att kulturella skillnader påverkade kunskapsöverföringen i våra fallstudier; en påverkan som var negativ inom avdelningen för mikrosystemteknik och positiv inom Ericsson.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning. Utifrån meningsbärande ord i syftet identifierades sökorden vilka var anorexia, anorexia nervosa, behov, närstående och stöd. Databaser som användes vid sökning var Cinahl, Medline och PsycInfo. Analys av data utfördes med inspiration av innehållsanalys. Litteraturstudiens resultatdel baserades på nio tidigare publicerade studier. Resultat: Närstående till anorexiasjuka uttryckte ett stort behov av information och stöd, då de under sjukdomens början inte hade tillräcklig kunskap om ätstörningen. Olika former av stöd efterfrågades bland annat inom; kommunikation, rådgivning, utbyte av erfarenheter med andra som varit i liknande situation samt ett gott bemötande från vårdpersonalen. Konklusion: Att vara närstående till och vårda en person med anorexia är påfrestande. Närstående som inte får tillräckligt med stöd av vårdpersonalen utsätts för en högre grad av stress. Den kunskap som litteraturstudien resulterat i kan användas av sjuksköterskan för att på ett bättre sätt erbjuda stöd och lindra lidande hos närstående och den anorexiasjuke.

Internet har kommit att bli en stor del av människans liv. 5,3 miljoner svenskar använder Internet varje dag. Användandet växer ständigt och detta är något som kan betraktas i uppkomsten av nya tjänster. Den ålderskategorin som använder Internet i mobilen i störst utsträckning är 20-29 år, där 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas, i åldern 20-25 år, tankar och attityder kring hur tillgängligheten av en ökad Internetuppkoppling påverkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess påverkan studeras. Respondenterna i undersökningen är studenter vid Högskolan i Jönköping. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts för att få fram ett empiriskt material. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska ramverk såsom det socialpsykologiska begreppet attityd, Maslows behovshierarki, Uses and gratifications samt mediekonvergens. Om det fysiska mötet påverkas av Internets tillgänglighet råder det delade meningar om. En syn är att Internet underlättar att bestämma träff för ett fysiskt möte och att man genom det träffas i större utsträckning. En annan syn är att människor hade träffats mer om Internet inte funnits. En tendens som kan ses är svårigheten att definiera begreppet fysiskt möte, gränser suddas ut mellan ett möte online och en fysisk interaktion. Studien visar att mobiltelefonen har större inverkan på det fysiska mötet än datorn, då den är lättare att bära med sig.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har. Syftet har varit att jämföra dessa grupper och se ifall det finns några likheter och/eller skillnader i deras sätt att använda sociala medier. Vi har även intresserat oss för deltagarnas motivation till att använda sociala nätverk. Resultatet av denna studie visar på både skillnader och likheter mellan de olika fokusgrupperna. En klar skillnad är att deltagarna blir motiverade att använda sociala medier på olika sätt, utifrån olika individuella behov. Varje individ tar till sig medier på skilda sätt, dock ser vi liknande mönster mellan de yngre deltagarna och på samma sätt hos de äldre. Nyckelord: Sociala medier, behov, användning, motivation, beroende, stress. / Abstract The focus of this thesis is on how people utilize social media. For this thesis qualitative focus groups was the primary method of compiling empiricism. Accumulated data was collected during four sessions with different participants each time. Two of the focus groups consisted of participants in their twenties while the other two groups had attendants who were in their  fifties. Our thesis applied the theory of uses and gratifications which focus on the aspect of peoples media usage and their requisites. The purpose of this research is to find similarities and differences of how the groups utilize social media. Attitude in form of motivation towards social networks was also registred. The result of this thesis indicates on both similarities and differences between all of the focus groups. One distinct deviation is that as a result of induvidual needs the participants motivate themself to make use of social media in different ways. It appears that each and every individual perceives media in a different manner. However, by the same token the research show indications of comformity in both type of the groups.

Med utgångspunkt från hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, är syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande handledningen som begrepp och dess syfte. Likaså presenteras lärarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien står främst att finna i teorin om KASAM, vilken innebär att känslan av sammanhang är avgörande för att människor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingår i ett ständigt samskapande, i ett cirkulerande växelspel där en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. Därtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgår ifrån att vi skapar och konstruerar vår verklighet utifrån sociala konstruktioner i mötet med andra. Pedagogers behov av handledning belystes med hjälp av data från tio pedagogers utsagor, utifrån semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrågar, ska innehålla konkret rådgivning av någon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjälpa eleverna att nå målen. Pedagogerna uttrycker också en önskan om att samtala med andra om situationer som uppstår kring det pedagogiska och relationella arbetet med eleverna. Vi menar att dessa samtal kan finna sin plats i det vi kallar den reflekterande handledningen. Respondenterna tror att handledning kan ge ny kunskap och fler verktyg till pedagogerna. De menar också att handledning ger möjlighet att prata sig samman med andra, att få hjälp och samtidigt hjälpa andra. De uttrycker att en av effekterna kan vara att skapa samsyn på skolan och menar vidare att handledning kan skapa trygghet och minska känslan av stress. Vår tolkning är att pedagoger ser vad som skulle hjälpa dem att hantera vardagen på ett bättre sätt, men har inte tid att ta emot det. Resultatet av studien kan bidra till att rektorer och annan ledningspersonal får en större kunskap kring hur den specialpedagogiska kompetensen kan användas och då i synnerhet kompetensen som kvalificerad samtalsparter och rådgivare i pedagogiska frågor.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anställda inom psykiatrins vårdavdelningar ser på relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt även undersöka hur de arbetar i relationen för att främja patientens utsikter till återhämtning/tillfriskning. Studien är uppbyggd på kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta stycken anställda sjuksköterskor/undersköterskor från olika avdelningar inom psykiatrivården från en mellanstor stad i Sverige. För att underlätta sammanställning av resultat har en intervjuguide använts och genom den har teman tagits ut som använts som rubriker. I analysen har tolkningsramen använts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrån studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut är viktig för vårdarbetet samt att det är önskvärt att sträva efter bra och stabila (bärande) relationer. Studien tar även upp vad respondenterna kallar svårigheter för att skapa bra relationer till patienten samt även de risker som kan förekomma när man strävar efter att skapa nära relationer med sina patienter.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov. Tidigare forskning utgår ofta även från relationen mellan konsumenten och ett specifikt varumärke. NFB bidrar till att vi kan studera effekten av konsumenters generella relation till varumärken.En kvantitativ metod har använts för att testa de hypoteser som beskriver sambandet mellan variablerna. Dessa har tagits fram utifrån tidigare forskning om variablerna för att öka resultatets reliabilitet och validitet. Resultatet har därefter tagits fram genom hierarkiska regressionsanalyser och på så sätt har sambandet kunnat bekräftas.Resultatet av undersökningen gav att behovet av varumärken har direkt påverkan på varumärkesupplevelse och indirekt påverkan på varumärkestillknytning och varumärkeseffekterna. Varumärkeseffekterna innefattar varumärkestillfredställelse, varumärkeslojalitet och det pris en konsument är villig att betala. Därmed sker detta genom full mediering och för att betalningsviljan ska påverkas av behovet av varumärken förutsätts det föreligga positiv varumärkesupplevelse, varumärkestillknytning, varumärkestillfredställelse och varumärkeslojalitet. Bortses någon av variablerna i ledet finns heller ingen positiv påverka på prisbenägenheten.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebär att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper på förskolan. Samt att ta reda på vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas där. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet på förskolan ska fungera undersöks i studien. För att få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger på individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie. Mitt resultat visar på de olika behov som förskollärarna ansåg att det fanns på förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa. De behov som förskollärarna tyckte att de behövde arbeta med mest, var att stödja barnen i det sociala samspelet och i deras språkutveckling. Det ökade antalet barn i förskolegrupperna gör att förskollärarna känner ett större behov av handledning av specialpedagogen. Specialpedagogen ses som en tillgång för dem i deras arbete med barnen. Förskollärare och rektorer är överens om att specialpedagogens viktigaste uppdrag på förskolan är att bidra med handledning och kompetens och att ett nära samarbete dem emellan därför är betydelsefullt. Resultatet visar också på att duktiga på att se barnens olika förutsättningar, men att de känner att de behöver mer kunskap idag för att kunna möta dem på rätt sätt. Vilket gör att de önskar att det fanns ökade möjligheter till kompetensutveckling och ett ännu tätare samarbete med specialpedagogen.