Skolverket (2017) har publicerat en rapport som visar att barngrupperna inom förskolan har ökat och att omsorgen får stå tillbaka för en undervisningsbetonad verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur små barn (1-3) uttrycker sina behov vid förskolans vila, samt hur förskolepersonalen svarar på dessa behov. För att få syn på barns uttryckta behov har observationer genomförts. För att analysera observationerna har Bowlbys (2010) anknytningsteori används men även Winnicotts (1971) teori om övergångsobjekt. Resultatet visar att barn uttrycker sina behov på olika sätt beroende på den anknytning de har till personalen. Dessutom svarar personalen olika på barns uttryckta behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolor upplever möjligheter att organisera och utföra studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i olika kommuner i Sverige. Detta för att besvara studiens frågeställningar hur studie- och yrkesvägledning organiseras utifrån elevernas behov, vilka faktorer studie- och yrkesvägledarna upplever som påverkar organisationen och utförandet av studie- och yrkesvägledningen samt vilka möjliga konsekvenser det kan få för studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov beroende på om samstämmighet eller diskrepans råder mellan utförandet, styrdokumenten och tidigare forskning. För att få fördjupad kunskap inom området har jag utgått ifrån aktuell forskning samt rådande styrdokument för grundskola och baserar analysen av insamlad empiri på karriärteorierna Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) och Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson, 1981). Resultatet av studien visar att studie- och yrkesvägledarna känner sig väl förtrogna med sitt uppdrag på grundskolan enligt gällande styrdokument och lagar, men de upplever sig sakna tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser från kommunal huvudman för att uppfylla uppdraget att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning i alla årskurser. Möjliga konsekvenser av detta kan enligt Gottfredson (1981) leda till att eleverna yrkesaspirationer blir ett resultat av en begränsnings- och kompromissprocess baserad på bristande yrkesuppfattningar och begränsad självuppfattning. Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori skulle kunna förklara en tänkbar konsekvens för hur elevernas beslutsfattande vid brytpunkten mellan grundskolan och gymnasiet begränsas av deras handlingshorisont till följd av ett begränsat socialt kapital och habitus, grundat i begränsad självkännedom och begränsade yrkeserfarenheter under grundskoletiden.

Bakgrund Unga kvinnor, löper högre risk för en aggressivare form av cancer, återinsjuknande samt mortalitet, jämfört med äldre kvinnor. De befinna sig i livets mest hektiska del vid diagnos och får erfara specifika problem för unga kvinnor. Behoven blir inte tillgodosedda, vilket speglas i kategorier som fertilitet, återinsjuknande, mortalitet och psykologiskt stöd. Det finns behov av stöd från närstående. Både närstående och sjuksköterskan samverkar i teamet runt patienten. Sjuksköterskan har en stödjande roll gentemot patienten och bör ge information, vägledning och undervisning. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva unga kvinnors behov av stöd och information i mötet med sjuksköterskan vid diagnostisering av bröstcancer. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. 17 artiklar valdes ut och beskrivs i bilaga B. Alla svarade mot studiens syfte. De analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat Tre övergripande teman genererades; behov av stöd vid förändrad kroppsfunktion och livssituation, kvinnornas behov av stöd från omgivningen och sjuksköterskans möjlighet att ge stöd. Unga kvinnorna hade behov av stöd från närstående och sjuksköterskan, båda var viktiga för deras välmående. Den svåra livssituationen med svår beslutsfattning resulterade i behov av socialt stöd och sjuksköterskans stöd. Att ha någon att anförtro sig åt, minskade antalet icke tillgodosedda behov. Slutsats De unga kvinnornas största behov är stödinsatser, både från närstående samt stöd från sjuksköterskan. Båda varianterna av stöd är lika viktiga och meningsfulla.

Bakgrund  Palliativ vård innebär vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnad. Syftet med vården är att lindra besvärande symtom samt öka livskvalitén. Inom palliativ vård är stöd till närstående en av de fyra hörnstenarna. Att vara närstående innebär påfrestningar, då de både ska hantera sin egen förändrade situation och sorg samtidigt som de ofta stödjer den sjuke, både praktiskt och emotionellt. Närstående riskerar därför att drabbas av egen ohälsa.  I sjuksköterskans profession ingår att ge stöd och vägledning till närstående, för att underlätta deras situation.   Syfte  Syftet med denna studie var att beskriva de insatser som närstående till patienter i palliativt skede har behov av, och uppfattar som stödjande.   Metod  En litteraturöversikt användes som metod för att ta del av och sammanställa tidigare forskning. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i PubMed och Cinahl complete, 15 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Data analyserades genom integrerad analys och sex kategorier framkom.  Resultat  Resultatet visade att närstående uttryckte ett behov av trygghet i form av kontinuitet, tillgänglighet, professionalism och kompetens. Av information som var individanpassad och som gjorde dem förberedda och handlade om diagnos, prognos och åtgärder. Bekräftelse i form av att bli försäkrade om att de gjorde rätt samt blev sedda som egna individer. Möjlighet att bibehålla sociala relationer både med den sjuke och andra viktiga personer samt möjlighet att träffa andra i liknande situation. En stödjande miljö, både den fysiska men även den känslomässiga gav stöd, samt att få hjälp med och kunna dela ansvaret för den sjuke.  Slutsats  Slutsatsen är att närstående har behov av stöd för att orka ta hand om och vårda sina sjuka familjemedlemmar. Detta för att undvika egen ohälsa. Det handlar inte om några extraordinära insatser utan det som ingår sjuksköterskan dagliga arbete. Det handlar om att medvetandegöra närståendes behov av stöd. Det består av bekräftelse, information, trygghet och att de känner sig sedda. Stödet behöver individanpassas och närstående tillfrågas om deras specifika behov.

Blockuthyrning är en relativt modern uthyrningsform vars förutsättningar knappt förändrats sedan 1983. Blockuthyrning regleras i 12:1 6 st. JB och innebär uthyrning av minst tre bostadslägenheter. Uthyrning av fler än två bostadslägenheter avviker från hyreslagens grundläggande principer och dispens, eller tillstånd, måste därför erhållas avhyresnämnden. I prop. 1983/84:137 har kriteriet seriöst behov etablerats och enligt lagförarbetet skallhyresnämnden pröva om det föreligger ett seriöst behov av blockuthyrningen. Syftet med kriteriets tillblivelse var dels att förhindra att en mindre nogräknad hyresvärd skulle utnyttja uthyrningsmodellen i vinstdrivande syfte, dels att förenkla för myndigheter som bedriver vård, skola och migration som alltjämt är i behov av smidiga bostadslösningar.Hyresnämnden behöver dock inte tillämpa kriteriet seriöst behov, eftersom det endast är fråga om ett uttalande i lagförarbetet. Hyresnämnden ska vid sin prövning av blockuthyrning utgå från lagtext, men får som nämnd inhämta annan juridisk litteratur än det processmaterial som lagts fram av parterna om det är till gagn för prövningen. I praktiken ger valmöjligheten att tillämpa kriteriet upphov till inkonsekventa beslut och Sveriges hyresråd verkar vara av olika uppfattning avseende tillämpningen av uttalandenai lagförarbetet. Hyresråd tillåts således att välja om en prövning av seriöst behov ska göras, vilket innebär att de hyresråd som är av olika uppfattning kommer tillämpa olika bedömningsmodeller. I rättsfallstudien har analyserats 350 hyresnämndsavgöranden som avsett hyresnämndens dispensprövning av blockuthyrning. Av totalt 350 ansökningar har i 66 nämndavgöranden domskäl förekommit, med andra ord har hyresnämnderna i 284 avgöranden inte motiverat anledningen till att dispens beviljats eller avslagits. Till Stockholms hyresnämnd har inkommit totalt 177 ansökningar under den angivna tidsperioden. Stockholms hyresnämnd har beviljat dispens i 111 beslut som avsett ansökningar ingivna av privata bolag men endast i 18 beslut tillämpat en prövning av kriteriet seriöst behov, vilket motsvarar ca 16 procent. I längden riskerar skiljaktiga bedömningsmodeller resultera i att ansökande parter inte bedöms på samma sätt om det bortses från en tydlig normstruktur.Syftet med uppsatsen är att klargöra huruvida kriteriet seriöst behov är tillfyllest och om förutsättningen bör krävas av hyresvärden, så som en grundläggande förutsättning, för att få bedriva blockuthyrning i praktiken

Introduktion: Förekomsten av barncancer globalt varierar från 50 till 200 fall per miljon barn. När ett barn drabbas av en cancersjukdom påverkas hela familjen, och att vårda ett barn med cancersjukdom kan innebära en stor börda för föräldrarna. Föräldrarna kan under barnets cancersjukdom utveckla fysiska och psykiska symtom som orsakar en försämrad livskvalitet. Syfte: Att identifiera föräldrars behov av stöd när deras barn drabbats av en cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt utförd med studier av deskriptiv kvalitativ design. Resultat: Litteraturöversikten identifierade fyra teman av behov; Socialt stöd, information, tillit och att involveras i barnets vård. Inom socialt stöd identifierades internt socialt stöd och externt socialt stöd. Inom temat information diskuterade föräldrarna behovet av att vara välinformerade. Inom temat tillit identifierades tre olika strategier; positivt tänkande, hopp och religion. Vid analys av att involveras i barnets vård framkom en önskan att inkluderas i beslut och en upplevelse av hjälplöshet. Slutsats: Syftet med litteraturöversikten var att identifiera föräldrars behov av stöd när deras barn drabbats av en cancersjukdom. Litteraturöversiktens resultat genomsyrades av fyra huvudsakliga teman av behov: socialt stöd, information, tillit och att involveras i barnets vård,som kan betraktas vara strategier för ökat välmående och minskade hälsokomplikationer. Resultatet kan implementeras kliniskt inom den pediatriska onkologiska vården för att ge heltäckande vård utifrån teorin om familjecentrerad omvårdnad. Nyckelord: Barn, cancer, föräldrar, behov, stöd

Denna rapport redovisar en undersökning och ett arbete som jag tillsammans medföretaget Boxmeal har gjort om hur man kan skapa ett modulärt system för attBoxmeal enkelt ska kunna sätta ut kyl, frys och torrskåp i olika konfigurationer hosderas kunder. Boxmeal är ett företag som hyr ut varuautomater runt om i Gävle.Mellan dessa varuautomater uppstår ett mellanrum som i dagsläget inte görs någotåt. Detta arbete har gått ut på att fylla detta mellanrum så att de olikavaruautomaterna enkelt kan monteras upp och ner och fungera till Boxmealslåsfunktion i olika konfigurationer samt att det visuella ska uppfattas som en helhet. Imin research fas har jag undersökt hur placeringen av dessa automater skiljer sig åti försäljning beroende på vart företaget (Boxmeals kund) är placerat i förhållande tillaffärer och restauranger samt hur försäljningen skiljer sig åt vad det gäller mat ochdryck/fika.I en designprocessen har jag tagit reda på kognitiva, emotionella och fysiska behovhos min kund som är Boxmeal samt Boxmeals kunder som hyr dessa automater ochutifrån dessa behov skapat en produkt som uppfyller behoven samt underlättar föralla parter.I denna rapport visar jag min designprocess och ett förslag på hur man kan lösamellanrummet som uppstår mellan kylskåpen med en modul som Boxmeal enkeltkan montera upp och ner på plats för att underlätta deras arbete och öka derasflexibilitet.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska.Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsinskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsinskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsinskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en inskolning. Sammanfattningsvis talar de sex förskollärarna främst om trygghet, anknytning, förtroende, lyhördhet och engagemang samt förförståelse för att det nya barnet, föräldrar, verksamheten och barngruppen samt personalen ska kunna känna att det blev en positiv inskolning. Vi drar slutsatsen att samarbete och flexibilitet samt anknytning och trygghet är betydelsefulla egenskaper för att det ska bli en positiv inskolning för alla berörda.

Syftet med arbetet är att ta reda på om alla inlärningssvårigheter i matematik är dyskalkyli, hur skolan kan hjälpa elever som har dyskalkyli och hur personalen på skolan arbetar med denna diagnos. De forskningsfrågorna som arbetet utgår ifrån är följande: Är alla inlärningssvårigheter i matematik dyskalkyli? Hur kan skolan hjälpa en elev med dyskalkyli? Hur ser skolans, rektorns, lärarens och specialpedagogens arbete ut med ett diagnostiserat barn? Arbetet är en empirisk studie som utgår ifrån intervjuer med följande yrkesgrupper: forskare, rektor, lärare och specialpedagog. Intervjuerna tar upp kunskaper och erfarenheter från dessa yrkesgrupper angående dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter i matematik.Resultatet visar att alla inlärningssvårigheter i matematik inte är dyskalkyli. Inlärningssvårigheterna kan bero på olika orsaker som t ex okoncentration, missade genomgångar, matematikångest, språksvårigheter etc. Eleven kan få olika typer av hjälp i skolan. Det kan vara extra anpassningar eller särskilt stöd. För att få extra anpassningar krävs det ingen diagnos hos eleven. Särskilt stöd kan vara t ex specialpedagog och är ytligare stöd än det de får i den ordinarie undervisningen för att utvecklas och lyckas med att uppnå målen och kunskapskraven. Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd är mängden hjälp som eleven får. Skolpersonalens arbete är ett samarbete mellan rektor, lärare och specialpedagoger där även kurator och skolpsykologen kan dras in. Personalen på skolan kartlägger tillsammans problemen för at anpassa och stödja utifrån ett åtgärdsprogram som personalen utformat specifikt för varje elev. Varje vecka träffas rektorn, läraren och specialpedagogen (eventuellt kurator och skolpsykologen) för att diskutera resultat.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2005Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsättning. (Teaching assistents. Factors which support or prevent schools from using assistents.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka faktorer som är avgörande då skolledare väljer att anställa elevassistenter. Följande frågeområden ligger till grund för intervjuerna:Vilka behov som styr. Synen på elevassistentens yrkesroll och arbetsuppgifterUppfattning om specialpedagogik.Vår undersökning baserar sig i huvudsak på kvalitativa data som samlats in med hjälp av intervjuer med skolledare och lärare. Vi har valt en systemteoretisk utgångspunkt som förklaringsmodell för vår studie som belyser intervjupersonernas idéer och hur de påverkar besluten.Sammanfattningsvis visar vår undersökning på att stödåtgärd i form av elevassistent i huvudsak väljs då eleven har behov av stöd i sin sociala utveckling. Dessutom kan vi konstatera en skillnad i kraven på utbildning beroende på om det är elevens sociala utveckling eller kunskapsutveckling som avses. I studien framkommer andra faktorer som påverkar och kan bli avgörande. De främsta är; omgivningens krav och behov samt ekonomi.Nyckelord: behov, elevassistent, specialpedagogik, systemteori, yrkesrollGunilla PerssonCatarina L Stenlo Handledare: Lotta AndersonExaminator: Lars Berglund / Teaching assistentsFactors which support or prevent schools from using teaching assistents