<p>Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.</p>

Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.

The purpose of the study was to describe and analyze the living condition for individuals with co-morbidity in different spheres of life based on a survey conducted in Blekinge county council. The aim has also been to examine the relation between individuals with co-morbidity and the care and support that is available under current legislation. The study examined how two hypotheses about comorbidity is related to different spheres of life as well as health care and support. Both hypotheses was confirmed by the results of the study. Individuals with co-morbidity has often a troublesome living situations and they do not receive adequate care and support. The study's perhaps most unexpected result is the result that emerged in addition to the hypotheses. The young group of people with co-morbidity is high and the group has a great need for extended care and support activities in all areas of life. Individuals with co-morbidity needs to be a continued research focus, especially the young persons.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts motivation individer drivs av och motiverar dem att träna på gym och om det finns någon skillnad mellan könen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som använts för denna studie är en enkätundersökning som bygger på en validerad enkät Exercise Motivation Inventory - 2. Utifrån enkätsvaren har författaren kodat datan och slagit ihop värdena i dem nya delskalorna gjort en deskriptiv analys och en sambandsanalys mellan kön och motivat-ionsorsaker. I resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom motivationsdomänen samt utifrån Self-Determination Theory. Resultaten visar att människor som tränar på gym i Kalmar drivs av inre motivation samt att det finns vissa skillnader mellan könen kring motivation.

I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige. Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen. / The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden. The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters. The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.

Studien har som övergripande syfte att undersöka unga tjejers användning av mobilapplikationen och det sociala nätverket Snapchat. Igenom tillämpning av kvalitativ metod har två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts bestående av 11 tjejer i åldern 14-24. Med tematisk kodning och bearbetning av empiri urskilde författaren fem centrala teman som studiens analys och resultatredovisning grundar sig på. Genom att lyfta fram informanternas uppfattningar kring Snapchat har författaren ämnat belysa i vilka syften som informanterna använder applikationen med utgångspunkt i teorin om Uses &amp; Gratifications. Informanterna genomskådar inga nya behov utan de behov som skildras i analysen är snarare redan framväxta behov som informanterna kan tillfredsställa enkelt och snabbt via Snapchat då det är applikationens tekniska funktioner som formar informanternas behov. Det allomfattande syftet med denna studie har även varit att undersöka hur informanterna kommunicerar via applikationen. Författaren har studerat hur informanterna kommunicerar med kommunikationsformerna bild och text samt en kombination av dessa med utgångspunkt i de teoretiska begreppen anchorage och relais. Trots att bilden till en början uppfattades som det huvudsakliga enligt informanterna visade analysen på att det visuella i de flesta sammanhang tar hjälp av olika verbala uttryck. Det är mediekombinationen som blir en kommunikativ enhet. Utifrån studiens empiriska material har även spridningen av och acceptansen för Snapchat varit möjlig att undersöka. Med utgångspunkt i termer av Diffusion of Innovation Theory och Technology Acceptance Model upplevs applikationen ha en stor spridning i åldern 14-24 grundat på kombinationen av ansträngningslös användning och att användare kännetecknas av digitala infödingar. De yngre informanterna upplever emellertid fler fördelar med Snapchat. En lägre nivå av acceptans bland de äldre kan förstås utifrån att de fortfarande hellre väljer att använda andra sociala nätverk som präglas av andra åldersmässiga intressen och användarmotiv. Studiens analys pekade alltså framförallt på en högre grad av acceptans av Snapchat i åldersgruppen 14-15.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur de som jobbar med brottsdrabbade inom den engelska brottsofferjouren, Victim Support, förstår brottsdrabbades behov och sin egen roll i att bemöta dessa. Avsikten var även att undersöka hur traditionella föreställningar kring brottsdrabbade, och kategorier som manligt/kvinnligt, ålder, klass etcetera, påverkar denna förståelse. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med volontärer och anställd personal inom Victim Support. Resultaten visade att jouraktiva väger in flera parametrar när de bedömer brottsdrabbades behov. Kategorierna ålder, kön och brottstyp framkom som särskilt betydelsefulla. Traditionella föreställningar om brottsoffer framträder också i intervjudeltagarnas resonemang och tycks påverka sättet man förstår sin egen roll som ”hjälpare” på. Klienter som uppfattas avvikande har ibland svårare att få adekvat stöd. Det är därför av stor vikt att alla som jobbar med brottsdrabbade blir medvetna om hur stereotypiska antaganden kan ta sig i uttryck och vad de kan få för konsekvenser. / The aim of this study was to investigate how people working in English Victim Support, understand crime victim's needs and their own role in addressing them. The purpose was also to investigate how traditional notions of crime victims and categories such as gender, age, class etcetera, affect this understanding. The study was conducted through qualitative interviews with volunteers and staff of Victim Support. The results showed that the participants took several parameters in consideration when assessing crime victim’s needs. The categories of age, sex and type of crime emerged as particularly significant. Traditional notions of victims also appear to influence the participants understanding of victims and their own role. Clients perceived as deviant may also have difficulties in receiving adequate support. It is therefore important that all working with crime victims become aware of how stereotypical assumptions can manifest and the potential consequences of them. / <p>9302021242</p>