Bakgrund: De sista årens utbildningsreformer har bland annat handlat om införandet avny betygsskala och ny bedömningspraktik. En viktig grund för undervisningen har blivitden förbättringsorienterade formativa bedömningen som är en kontinuerligbedömningsprocess. Enligt mina yrkeserfarenheter innebär den nyabedömningspraktiken i form av formativt undervisningssätt, kontinuerliga diagnoser,skriftliga och muntliga prov samt betygssättning en positiv upplevelse för många elever,medan för andra elever är den ett neutralt eller negativt moment av skolmatematiken,eftersom deras otillräckliga kunskaper synliggörs på ett tydligare sätt.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur bedömning uppfattas av elever imatematiksvårigheter samt att undersöka hur de positionerar sig i dennabedömningskultur..Metod: Empirin till studien samlades in genom fokusgruppintervjuer med elever imatematiksvårigheter i årskurs 6. Det metodologiska angreppet var diskursanalys.Studiens teoretiska grund bygger på Foucaults, Bourdieus, Kreisbergs och Gees teorierom makt respektive positionering.Resultat: Resultatet av studien visar att den formativa bedömningen upplevsfragmentera elevgrupperna samt positionera eleverna i matematiksvårigheter i enförlorarposition. Utifrån resultatet kan vi se att det är utmaning för den formativabedömningen att tillgodose en varierad elevgrupps behov i undervisningen. Formativtundervisningssätt i mindre elevgrupp framkommer vara en nisch som inbjuder eleverna till en mer divergent kommunikation med läraren.

Vårdkvalité kan beskrivas på olika sätt och ses utifrån olika perspektiv. För att driva vården framåt behövs patientens perspektiv. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver att god vård ska bedrivas utifrån patienten, tillsammans med patienten. Studier på patientens upplevelse av vårdkvalité relaterat till sjuksköterskan är få, därför är syftet med litteraturstudien att framhäva patientens upplevelse av vårdkvalité, i relation till sjuksköterskans omvårdnadsarbete. 18 artiklar har analyserats, fem exkluderades. Sex kvantitativa och sju kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Utifrån analysen av artiklarna skapades tre huvudteman: Patienten och sjuksköterskan, Patienten i vårdandets centrum och Sjuksköterskan som vårdare. Ur dessa teman utformades sex underteman. Resultatet visar att sjuksköterskans roll är lika komplex som den är viktig för patientens upplevelse av vårdkvalité. För att patienten ska uppleva vårdkvalité måste patientens förväntningar och behov belysas. Det görs genom en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans sociala egenskaper, kunskap och kompetens  är  viktig  för  patientens  upplevelse  av  vårdkvalité.  Utifrån  resultatet diskuteras tre huvudfynd: patientens behov, patientens förväntningar och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Vidare diskuteras sjuksköterskan i relation till patientens upplevelse av vårdkvalité och hur vården kan utvecklas på ett hållbart sätt. En av slutsatserna författarna av litteraturstudien kunde konstatera var att patientens subjektiva förväntningar på sjuksköterskan påverkar patientens upplevelse av vårdkvalité.

Vid plötslig oväntad död har de närstående ingen tid att förbereda sig mentalt eller känslomässigt, vilket ofta innebär en stor kris i livet. Vårdpersonalen känner ofta en bristande kunskap och osäkerhet i mötet med närstående i denna situation. Genom att undersöka de närståendes upplevelser och behov i denna litteraturstudie, ges möjlighet till ny kunskap som ger insikt och förståelse för deras situation, vilket kan skapa en ökad trygghet. Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse och behov av omvårdnad vid plötslig, oväntad död. Metoden är en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar som kan svara på syftet har granskats och analyserats. Resultatet visar att närstående har behov som är generella men också specifika vid plötslig oväntad död. Deras livsvärld förändras dramatiskt och de hamnar i behov av omhändertagande och stöd i sorgen utifrån ett förändrat liv. Varje individ är unik och har sitt eget sätt att hantera svåra situationer, vilket kan göra det svårt för vårdpersonal att möta den sörjandes individuella behov. Reaktionerna kan variera kraftigt, men behoven är vanligtvis detsamma. Vårdpersonal har stor del i hur de närstående upplever omhändertagandet när en anhörig plötslig dör. Individuella behov som uppstår i sorgen kräver god kunskap för att kunna bemöta dessa. Som vårdpersonal är det viktigt att övervinna sin rädsla och våga möta de sörjande oavsett tidigare erfarenhet.

Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Vid behandling av bröstcancer är de mest förekommande biverkningarna håravfall, vaginal torrhet, smärta vid samlag, fertilitet och mastektomi. Dessa biverkningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och livskvalité. Forskning visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa. Sjuksköterskornämner att de önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa.  Syfte: Syftet var att belysa kommunikation och behovet av information om sexuell hälsa hos kvinnor, relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Sammansatt av nio resultatartiklar bestående av fyra med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och två med mixad metod. Dessa analyserades enligt Fribergs fem-stegs analysmodell.  Resultat: Resultatet presenteras genom ett huvudtema: Bristande kunskap om att bröstcancer påverkar den sexuella hälsanoch tre underteman: Bemötandet tystar frågorna, avsaknad av information samt Mångfald av informationskällor.Resultatet visade att kvinnorna önskade mer information om sexuell hälsa under och efter behandling av bröstcancer. Kvinnorna nämnde bristfälligt stöd från sjukvårdspersonalen om information relaterat till gynekologiska besvär och sexuell ohälsa.  Diskussion: Metoden och tillvägagångssättet för litteraturöversikten diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot Joyce Travelbees teori om omvårdnadsrelationer, tidigare forskning samt mot bakgrunden. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. In the treatment of breast cancer, the most common side effects are hair loss, vaginal dryness, pain during intercourse, fertility and mastectomy. These side effects can threaten the woman's sexual health and quality of life. Nurses mention that they want more knowledge and education on sexual health. Aim: The purpose was to highlight women's need for information on sexual health, related to the treatment of breast cancer. Method: A literature review composed of nine result articles consisting of four with qualitative methods, three with quantitative methods and two with mixed methods. These were analyzed according to Friberg´s fem-stegs analysmodell Results: The result is presented through a main theme:Lack of knowledge about breast cancer that affects the sexual healthand two sub-themes: The response silences the issues, lack of information and diversity of information sources. The result shows that women want more information about sexual health during and after treatment of breast cancer. The women mention the lack of support from healthcare professionals about information related to gynecological issues and sexual health.   Discussion: The method and approach of the literature review is discussed in the method discussion. The result discussion discusses the result against Joyce Travelbee's theory of nursing relations, previous research and against the background.

Studiens syfte är att undersöka vilket stöd elever i behov av särskilt stöd får på fritidshemmet. Fokus läggs på att undersöka vad rektorer har att förhålla sig till i frågan samt om fritidslärare upplever att dessa elever får sina behov tillgodosedda. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer med två rektorer och tre fritidslärare har genomförts. De valdes dels utifrån ett bekvämlighetsurval men också utifrån ett målstyrt urval med kravet att elever i behov av särskilt stöd skulle finnas på deras respektive enheter. Resultatet visar att det svåraste rektorerna brottas med är den ekonomiska fördelningen inom sina verksamheter, vilket i stor utsträckning påverkar elever i behov av särskilt stöd. Fritidslärarna har olika uppfattningar gällande om dessa elever får det stöd de är i behov av på fritidshemmet. De alla är dock samstämmiga och tror att den ekonomiska frågan är avgörande för om stöd sätts in eller inte.

Denna studie har som mål att ta reda på pedagogers och specialpedagogers syn på sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, sex intervjuer med pedagoger och tre intervjuer med specialpedagoger. Vi har utgått från ett dilemmaperspektiv kring specialpedagogik, mer beskrivande om dilemmaperspektivet kommer i teoridelen. Resultaten av denna studie visar på att pedagogerna utgår från tanken om ”en skola för alla” när de utgår från inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men både pedagogerna och specialpedagogerna finner problemen med de stora barngrupperna, tidsbristen och kunskapsbristen. I delstudie ett pekar resultaten på att pedagogerna upplever en brist i resursfördelningen och att denna brist medverkar till problem då barnen inte får det stöd de är i behov utav. När det handlar om varför pedagoger bör sträva efter inkludering så lyfts mångfalden fram som positivt. Det är lika viktigt att även pedagoger, föräldrar och andra anställda samverkar och engagerar sig för att förverkliga inkluderingen av alla barn. För att pedagogerna ska känna trygghet i sitt arbetssätt vill några av pedagogerna ha mer utbildning inom olika diagnoser och arbetssätt. Detta är även något som framkommer från specialpedagogerna i delstudie två, då de berättar att bristen på kunskap kring olika diagnoser är det som påverkar att barnen inte blir inkluderade ”på riktigt”. Resultaten i delstudie två visar vidare att det finns en avsaknad av kompetens i förskolan. Vidare visar resultaten att det finns en tidsbrist, som påverkar barn i behov av särskilt stöd då pedagogerna inte hinner med att implementera förändringsarbete för att möta barnens behov. Ytterligare resultat pekar på att förskolan inte kan inkludera samtliga barn, då det är stora barngrupper och att dessa stora barngrupper påverkar samtliga barn.

IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjänster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebär även stora förändringar i verksamheten. Därför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. Sådana effekter kan vara mätbara, men det finns även effekter som är svårare att mäta, vilket kan innebära svårigheter när ett företag vill räkna på nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svårigheter när det gäller att göra lönsamhetsberäkningar av en IT-investering. För att det här ska vara möjligt krävs korrekta värden både vid input och output, för att ge en rättvis bild av de effekterna investeringen medfört. Den här problematiken har lett oss in på våra frågeställningar, där huvudfrågan är ”Hur mäts effekter av en IT-investering”?Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för om företag mäter effekter av en IT-investering och hur de i sådana fall går till väga. Vi har även för avsikt att undersöka vilka behoven företagen haft som grund för sitt investeringsbeslut.Den metod vi har valt att använda oss av, som undersökningsansats, är en kvalitativ metod. Det företag vi har samarbetat med är DTS Solutions AB, som har försett oss med tre företag, som samtliga, nyligen gjort en IT-investering hos DTS Solutions AB. Vi har på de här tre företagen genomfört intervjuer, samt ställt kompletterande frågor via e-post, och det material vi har samlat in vid intervjuerna, har vi tolkat och analyserat med stöd av redan befintlig teori inom ämnet.Vi har kunnat dra följande viktiga slutsatser. Det är viktigt för företaget att dels identifiera vilka effekter som de förväntar sig av IT-investeringen, samt att formulera mätbara mål av dem, om de ska kunna påvisa mätbara effekter. För att påvisa de mätbara effekterna, har företagen idag möjlighet att använda sig av metoder och modeller för att få stöd i en, i många fall, komplicerad investeringsprocess. Vi har även funnit, att formulera mätbara effektmål och göra uppföljningar på dessa, är av stor vikt för att ha möjlighet att påvisa affärsnyttan och lönsamheten av IT-investeringen. / Uppsatsnivå: C

Var tredje person i Sverige drabbas av cancer och de flesta har någon i sin omgivning som har drabbats. Ett cancerbesked berör inte bara den som är sjuk utan hela familjen och studier visar att närstående ställs under enorm press och att hela deras liv ställs på ända. Forskning visar vidare att de anhöriga lätt glöms bort då patienten sätts i fokus och de lider ofta i det tysta. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser och försöker förstå vad den närstående upplever för att därmed kunna uppmärksamma och möta deras behov. Syftet med studien är att beskriva hur närstående till cancerpatienter upplever sin livssituation och betydelsen av att sjuksköterskan uppmärksammar deras behov. En sammanställning har gjorts av redan publicerad kvalitativ forskning där sju artiklar som beskriver upplevelsen av att vara närstående till en cancersjuk valts ut och analyserats. Olika känslor uppstår vid cancerbeskedet och de anhöriga upplever en förändrad livsvärld med nya prioriteringar och roller. I resultatet framkommer att de använder sig av olika strategier för att försöka hitta en balans i tillvaron och flera känner sig osynliga för omgivningen eftersom all fokus ligger på patienten. Sjukvårdens bemötande är viktigt då den anhörige behöver få känna sig delaktig och få den information som behövs. Familjen utsätts för starka påfrestningar som antingen för parterna närmare eller längre ifrån varandra och det framgår att kommunikation är viktig under sjukdomstiden eftersom de då kan stötta varandra och lindra lidandet. Det framgår också att anhöriga upplever det viktigt att behålla hoppet för att orka fortsätta. Det är av yttersta vikt att sjukvården inte medverkar till de anhörigas lidande genom ett dåligt bemötande. Ett vårdlidande åstadkoms ofta omedvetet och beror ofta på bristande kunskap. Sjuksköterskan måste vara lyhörd och möta de anhöriga på deras premisser och en öppen kommunikation är viktig. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Anhörigvårdare definieras som någon som lever tillsammans med en person som är i behov av hjälp eller stöd i hemmet. Anhörigvårdarna utför oftast vården själva och får minimalt med hjälp. En anhörigvårdare sätter nästan alltid en annan person före sig själv, vilket kan leda till att många anhörigvårdare blir deprimerade.Syftet med den här studien var att beskriva behov som anhörigvårdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vårdare kan ge för att tillgodose dessa behov.Metoden som denna studie bygger på är en litteraturstudie, materialet analyserades med hjälp av en metod som går ut på att göra en litteraturöversikt.Resultatet mynnade ut i två teman med vardera tre subteman. Tema ett; ”Stöd i vårdandet”, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lärande. Tema två; ”Vårdrelationen”, med subteman; roller, delaktighet och bekräftelse.I resultatet framkom att anhörigvårdare önskade mer hjälp till praktisk vård, även nattetid. De önskade också mer undervisning. Vårdrelationens betydelse framkom också, liksom behovet av emotionellt stöd.Diskussionen består dels av en metoddiskussion och dels av en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen knyts bakgrunden samman med resultatet och författaren reflekterar över vad som kommit fram i resultatet. Bland annat tas det upp att det inte är några invecklade svåra saker som behövs för att anhörigvårdarna skall må bättre.Mason (2008) skriver att vårda en anhörig kan vara en börda, men det kan även vara väldigt givande för alla inblandade parter. / Program: Sjuksköterskeutbildning