<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to answer the following questions regarding confirmation: In what ways do children seek confirmation in preschool? What are children confirmed for and how do they react to the confirmation? How is confirmation used by teachers? What do children want to receive confirmation for?</p><p>The starting point for this study is based on the unique theories of Skinner, Maslow and Bronfenbrenner. The main focus with regard to Skinner’s theory (in this study) lies in reinforcement. In Maslow’s theory, the concentration is on hierarchy of needs while in Bronfenbrenner’s theory, the study centers upon interaction. In addition to these theories, observations and interviews were conducted.</p><p>By analyzing the results of the observations and interviews, the questions listed above were answered. It became clear during these experiments that children confirm each other on their own. While observing the children during free play, it was apparent that they were actually more interested in receiving confirmation from their friends than from the teachers.</p><p>Keywords: confirmation, behavior, reinforcement, hierarchy of needs, interaction</p>

<p>Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna. Begreppet diskurs definieras som ett socialt område vilken innehåller strukturella mönster som skapats genom språket. Dessa strukturella mönster gör sig sedan synliga i formuleringar och handlingar kopplade till det sociala området. I vår studie blottläggs således det bestämda sättet att tala om och förstå en del av den sociala barnavårdsdiskursen. Analysmaterialet visade hur vissa betydelser, genom den sociala konstruktionen, blivit självklara. Vidare stod vid slutet av vår analys klart att diskursen och den sociala konstruktionen ständigt reproduceras. Analysen resulterade i iakttagelsen av ”barnets bästa” som diskursens nodalpunkt. Kopplat till denna fann vi moment, bland annat samhörighet till närstående, barnets vilja, återförening och vårdplan, som tillsammans bildade en sammanhängande ekvivalenskedja.</p>

<p>Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov. Den empiriska delen av uppsatsen utfördes med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod och observationer. Resultatet visade att pedagogerna hade ett övervägande bestämt synsätt, medan rektorerna gav olika svar där den ena rektor hade ett varierande synsätt på elever i behov av särskilt stöd och den andra rektorn hade ett mer bestämt synsätt. Den specialpedagogiska undervisningen skilde sig åt i de två kommuner där undersökningen genomfördes. I den ena kommunen bedrev man undervisningen av elever i behov av särskilt stöd i form av att eleverna fick en del av undervisningen från specialläraren. I den andra kommunen pågick en omstrukturering av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Den byggde på elevens rätt att gå i en vanlig klass i en vanlig skola och där elever i behov av särskilt stöd skulle inkluderas i undervisningen.</p><p>De olika specialpedagogiska insatserna skilde sig åt i de båda skolorna. På den ena skolan gick de elever som var av behov av särskilt stöd till en speciallärare för att få extra undervisningsstöd. De elever som var i behov av särskilt stöd i den andra kommunen fick extra stöd i form av en resursperson i klassen. Utifrån vårt resultat kunde vi konstatera att rektorer och klasslärare inte alltid hade samma uppfattning om arbetet med elever i behov av särskilt stöd.</p>

<p>Konflikthantering i två grundskolor:</p><p>Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i Mellansverige</p><p>Syftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation.</p>

No description available.

No description available.

<p>Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.</p>

<p>Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter</p><p>med tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk</p><p>syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla</p><p>delar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra</p><p>dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad</p><p>patientens familj går igenom och vilka behov de har.</p><p>Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras</p><p>anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.</p><p>Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta</p><p>var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed</p><p>och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade</p><p>litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och</p><p>kategoriindelning.</p><p>Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en</p><p>intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var</p><p>jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning,</p><p>sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla</p><p>anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av</p><p>diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick.</p><p>Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med</p><p>omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är</p><p>mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de</p><p>anhöriga.</p>

<p>Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.</p><p>För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes. Av detta har vi hittat gemensamma teman och på så vis kunnat dra slutsatser.</p><p>Vår undersökning visade att elever genom estetiskt arbete får använda fler sinnen och att detta har positiva effekter på inlärningen eftersom eleverna får möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Eleverna får också hjälp att sätta in kunskapen i sammanhang och på så vis få en bredare förståelse. Elever i behov av särskilt stöd har ofta svårt att se sammanhangen på egen hand. Estetiska uttryck har också visat sig stärka samhörigheten i klasserna, något som inte minst är viktigt för elever i behov av särskilt stöd.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har. I diskussionen har jag försökt knyta samman min litteraturgenomgång med de observationer och intervjuer jag har gjort. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna har olika acceptans för olika faktorer, några elever påverkas mycket av något som en annan elev inte reagerar på eller har behov av. Eleverna har också olika medvetandegrad om sina behov.</p>