Studien undersöker familjehemsföräldrars upplevelser och erfarenheter av familjehemsuppdrag och socialtjänstens samarbete och stöd. Undersökningen riktar in sig på tre frågeställningar med fokus på hur familjehemsföräldrarna upplever sitt uppdrag, om det finns tillräckligt med stöd och samarbete från socialtjänsten för att kunna hantera uppdraget och vad som behövs förbättras från socialtjänsten sida för att bidra till ett välfungerande familjehemsuppdrag. I denna undersökning har fem familjehem intervjuats med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet som samlats in har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tolkats med teoretiska perspektiv som New Public Management och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att familjehemsuppdraget är ett svårt och ansvarsfullt uppdrag, men samtidigt väldigt givande och stimulerande. Med relevant stöd och hjälp från socialtjänsten är det mycket lättare att utföra uppdraget. Resultaten visar däremot att det finns brister i stödet till familjehemmet. I resultaten kommer det även fram förslag till förbättringar vilka socialtjänsten kan göra och en del åtgärder som ligger mer på nationell nivå. / <p>2019-01-17</p>

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

Syftet är att skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om vilans pedagogiska syfte samt om vilans allmänna betydelse för barn. Konkret innebär detta vilans pedagogiska syfte i förskolan beskrivet ur ett barnperspektiv. Studien är genomförd med två kvalitativa gruppintervjuer. Datainsamlingen är analyserad genom tematisk analys där empirin har lästs igenom flera gånger, sedan har empirin färgkodats och därigenom skapades studien centrala teman:  barns behov av vila, barns självbestämmande i sin vilostund, kommunikationens betydelse, skapa en samsyn med vårdnadshavarna och barngruppens storlek begränsar. Resultatet visar att förskollärare saknar tydliga riktlinjer samt tillräckligt med reflektionstid med arbetslagen angående hur vilan ska genomföras för att tillgodose varje barns behov av vila. Det uppstår olika begränsningar som går emot vad som verkar vara barnens behov av vila så som önskemål från vårdnadshavare, arbetslagets kommunikation och barngruppernas storlek gentemot antalet pedagoger. Samtliga förskollärare anser att barnets bästa bör vara det viktigaste men att brist på tid, kompetensutveckling samt tydliga riktlinjer i styrdokument leder till att arbetet för barnets bästa gällande barns vila blir drabbande.

<p><em>Det finns mycket forskning som visar att motivation påverkar människan i organisationen. Motivation delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation är då individen har ett genuint intresse för något. Yttre motivation är då individen drivs av någon extern belöning. Såväl psykologiska som ekonomiska och sociala förklaringar har getts till varför det är viktigt med motiverade anställda och hur motivation kan skapas.  Forskningsresultat tyder på att de anställdas motivation är betydande för organisationens framgång. </em>Syftet med studien var att undersöka vilken typ av arbetsmotivation, inre eller yttre, som leder till att individen vill utföra ett bra arbete.<em> En enkätstudie utfördes där 61 personer deltog. För att predicera arbetsmotivation genomfördes en multipel hierarkisk regressionsanalys. Resultatet i studien visade att den inre motivationen kan predicera individens vilja att arbeta. Författarna drar slutsatsen att arbetsgivares kunskap om motivation kan vara användbart för att stimulera de behov individen har.</em></p>

<p>Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.</p>

<p>Det finns mycket forskning som visar att motivation påverkar människan i organisationen. Motivation delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation är då individen har ett genuint intresse för något. Yttre motivation är då individen drivs av någon extern belöning. Såväl psykologiska som ekonomiska och sociala förklaringar har getts till varför det är viktigt med motiverade anställda och hur motivation kan skapas. Forskningsresultat tyder på att de anställdas motivation är betydande för organisationens framgång. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av arbetsmotivation, inre eller yttre, som leder till att individen vill utföra ett bra arbete. En enkätstudie utfördes där 61 personer deltog. För att predicera arbetsmotivation genomfördes en multipel hierarkisk regressionsanalys. Resultatet i studien visade att den inre motivationen kan predicera individens vilja att arbeta. Författarna drar slutsatsen att arbetsgivares kunskap om motivation kan vara användbart för att stimulera de behov individen har.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad. Det är biståndsbedömare inom äldreomsorgen som efter accepterande skriftligen besvarat på frågan; ”Hur bedömer du promenader i din stadsdel”?</p><p>Med hjälp av empirisk datainsamling och bakgrund riktar det till att utveckla en verklighetsförankrad studie som bevisar hur bedömningar av en social insats bedöms och hur myndighetsutövningen tillämpas i femton av Stockholms stadsdelar. En kategorisering har gjorts av data och delats upp i fyra frågeställningar som har vidare utvecklats till en tabell för att läsaren ska kunna ha en översikt över bedömningarna men även för att se vilka skillnader som uppkommer inom området. Resultatet och analysen av bedömningarna presenteras med citat ur bedömningarna som informanterna har beskrivit. Studien avslutas med en diskussions del som knyter an hela studien. Det som har framkommit i studien är att trots att biståndsbedömarna följer socialtjänstlagen och samma riktlinjer uppstår skillnader när det gäller hemtjänstinsatsen, promenader.</p>

<p>Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar</p><p>vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på</p><p>vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.</p><p>Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda</p><p>fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens</p><p>ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera</p><p>dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:</p><p>utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna</p><p>för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av</p><p>generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar</p><p>och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga</p><p>verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och</p><p>hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om</p><p>dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt</p><p>närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle</p><p>även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan</p><p>generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha</p><p>innehållet med chefernas verkliga behov.</p>

<p>Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet – såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig. Seniorlånets nackdel är att barnen till låntagarna en dag kommer att drabbas av lånet, vilket seniorlåntagarna är väl medvetna om. De har diskuterat lånevillkoren med barnen innan lånet togs.</p>