Therese Larsson och Maria Petersson.   Avsikten med studien är att beskriva hur elever som går i förskoleklassen upp till årskurs tre, upplever att deras kamratkontakter och självbild påverkas av att de går på specialundervisning. Undersökningen ska ge en bild av om eleverna känner sig inkluderade i klassens gemenskap och lyfta elevernas åsikter om specialundervisningen.   Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om kamratkontakter, inkludering och självbild. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur barnen i vår undersökningsgrupp upplever specialundervisningen i jämförelse med tidigare forskning.   Resultatet visar att eleverna överlag har en positiv inställning till att få specialundervisning med vissa komplikationer. Det har dock varit svårt att få svar på hur specialundervisningen egentligen påverkar elevernas kamratkontakter. Kontentan är att kamraterna är viktiga. Något tydligare blev resultatet angående hur specialundervisningen påverkar känslan av inkludering. Det visar sig att det finns en delning då en del barn inte tycks påverkas alls medan andra upplever problem i samband med att de återvänder till klassrummet efter att ha varit hos specialpedagogen. Inte heller när det gäller självbilden visar resultatet att specialundervisningen skulle påverka eleverna, de elever som uppvisar tecken på dålig självbild kan lika gärna påverkats av andra orsaker. Resultatet visar även att synen på specialundervisningen skiljer sig mellan de yngre och de äldre barnen. De yngre barnen ser specialundervisningen som ett lekfullt tillfälle medan de äldre ser det som ett tillfälle att lära sig saker på, därav titeln.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan människors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsställas samt hur målsättningar och självbestämmande motivationsprofil påverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionärer (m = 45 år) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkätundersökning med mätinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre målsättningar har ett positivt samband med tillfredsställelse av både de psykologiska behoven och ansträngande träningssnivå. Vidare visade resultatet att inre målsättningar har ett positivt samband med en självbestämmande motivationsprofil. Uppbyggnad av en inre motivationsprofil med inre målsättningar kan leda till ökat motionsbeteende och välbefinnande. Kunskaper om detta kan leda till förbättrad hälsa på både individ- och gruppnivå och därmed påverka den globala folkhälsan. / The purpose of this study was to investigate the relation between motivation for exercise, satisfaction of psychological needs and how goal-setting plus a self-determinated motivation profile affect the exercise behavior. The participants were 1100 members (M = 45 years) of a weight-loss organization. Collection of the data was made through a web based questionnaire that included the instruments Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale and Goal Content for Exercise Questionnaire. The results showed that an identified and intrinsic regulated motivation profile along with internal goal-setting had a positive correlation with satisfaction of both the psychological needs and strenuous exercise behavior. Moreover the results showed that internal goals had a positive correlation with a self-determinated motivation profile. Development of an internal motivation profile with internal goal-setting can result in improved exercise behavior and well-being. Knowledge of these findings can improve the global health both on individual and group level. / I samarbete med en viktminskningsorganisation

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram. Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad. Problemen förläggs främst på individnivå och eleven ses i hög grad som ensam bärare av problemet. Däremot visar resultatet att de åtgärder som föreslås i högre grad placeras inom det relationella perspektivet, åtgärder föreslås på individ-, grupp- och organisationsnivå för att möta elevens behov av särskilt stöd.

Enligt styrdokumenten ska skolan se till att elever som behöver särskilda stödåtgärder ska få det. Formerna för detta stöd kan dock vara väldigt olika. Syftet med detta arbete var att genom intervjuer belysa hur några elever i behov av särskilt stöd uppfattade sin skolsituation med avseende på dess segregerande, integrerande eller inkluderande karaktär. Studien består av fyra intervjuer med elever i skolår 4-9. Enligt de definitioner av begreppen segregering, integrering och inkludering som används av andra forskare finns i denna studie exempel på stöd i integrerande respektive segregerande form. Det är tveksamt ifall det, i vår studie, finns något exempel på stöd som kan anses vara inkluderande i dess striktaste betydelse. Resultaten från intervjuerna visar att eleverna var nöjda med det erhållna stödet och de hade ingen uttalad önskan om förändring av detta. Det finns indikationer på att eleverna upplevde sig som bärare av problemet. Att vara ”bra” i skolan innebar för dessa elever antingen goda prestationer eller gott uppförande. I och med att de hade blivit tillfrågade tyckte eleverna i studien att de hade fått vara delaktiga i beslutsfattandet kring sitt stöd. Eleverna uttryckte att det kunde kännas skönt att gå ifrån en pratig klass, men också att de till viss del kände sig annorlunda och utanför. Detta gällde framför allt de elever som har sina viktigaste kamratrelationer inom klassen och som lämnar den för att få stöd. Dessa resultat stämmer väl med annan forskning som har gjorts kring elevers upplevelser av skolan.

En bransch som står inför ett generations- och könskifte kräver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i Gävle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmäklarprogram, skapat i strävan efter att följa de nya kraven från fastighetsmäklarnämnden samt önskemålen från skolan. Har programmet reviderats tillräckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen är att Högskolan i Gävle har kommit en bra bit på väg. / An industry that faces changes in both generation and distribution in terms of gender needs an education that is ahead and keeps up with the developement. The University of Gävle has a new estate-agent-program from the fall of 2006. It was made to follow the new requirements of the estate agent board and the wishes of the school. Has the auditing of the program been enough? I have investigated this, and found that the University of Gävle has come along quite well.

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna. Begreppet diskurs definieras som ett socialt område vilken innehåller strukturella mönster som skapats genom språket. Dessa strukturella mönster gör sig sedan synliga i formuleringar och handlingar kopplade till det sociala området. I vår studie blottläggs således det bestämda sättet att tala om och förstå en del av den sociala barnavårdsdiskursen. Analysmaterialet visade hur vissa betydelser, genom den sociala konstruktionen, blivit självklara. Vidare stod vid slutet av vår analys klart att diskursen och den sociala konstruktionen ständigt reproduceras. Analysen resulterade i iakttagelsen av ”barnets bästa” som diskursens nodalpunkt. Kopplat till denna fann vi moment, bland annat samhörighet till närstående, barnets vilja, återförening och vårdplan, som tillsammans bildade en sammanhängande ekvivalenskedja.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov. Den empiriska delen av uppsatsen utfördes med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod och observationer. Resultatet visade att pedagogerna hade ett övervägande bestämt synsätt, medan rektorerna gav olika svar där den ena rektor hade ett varierande synsätt på elever i behov av särskilt stöd och den andra rektorn hade ett mer bestämt synsätt. Den specialpedagogiska undervisningen skilde sig åt i de två kommuner där undersökningen genomfördes. I den ena kommunen bedrev man undervisningen av elever i behov av särskilt stöd i form av att eleverna fick en del av undervisningen från specialläraren. I den andra kommunen pågick en omstrukturering av undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Den byggde på elevens rätt att gå i en vanlig klass i en vanlig skola och där elever i behov av särskilt stöd skulle inkluderas i undervisningen. De olika specialpedagogiska insatserna skilde sig åt i de båda skolorna. På den ena skolan gick de elever som var av behov av särskilt stöd till en speciallärare för att få extra undervisningsstöd. De elever som var i behov av särskilt stöd i den andra kommunen fick extra stöd i form av en resursperson i klassen. Utifrån vårt resultat kunde vi konstatera att rektorer och klasslärare inte alltid hade samma uppfattning om arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Konflikthantering i två grundskolor: Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i Mellansverige Syftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation.

No description available.

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter med tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla delar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad patientens familj går igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och kategoriindelning. Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning, sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de anhöriga.