<p>Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap. Respondenterna beskriver en stark vi-känsla och de har goda möjligheter att skapa en samsyn som leder till bra kontextuella lösningar, både för hela gruppen och för enskilda barn. När det kommer till samverkan runt barn i behov av särskilt stöd är det lite mer komplicerat. Respondenterna är positiva till samverkan även när det gäller de här barnen och svarar att de försöker skapa lösningar dels för hela gruppen dels för den enskilde individen och även här drar man nytta av att man känner varandra väl. Någon menar att det är bra för deras barn att se att det finns olika slags människor med olika behov. De utnyttjar tillfällen till att prata etik och värdegrund med barnen. Det som är svårt är att man kan känna en rädsla för att bli utpekad som en dålig förälder om man till exempel har ett barn med ett utagerande och aggressivt beteende. Respondenterna vittnar även om att det kan vara svårt att få gehör i styrelsen för sitt eget barns särskilda behov. Specialanpassningar för ett enskilt barn kan dessutom bli kostsamma för föreningen, menar respondenterna.<strong> </strong><strong></strong></p>

<p>I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige.</p><p>Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen.</p> / <p>The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden.</p><p>The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters.</p><p>The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan människors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsställas samt hur målsättningar och självbestämmande motivationsprofil påverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionärer (m = 45 år) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkätundersökning med mätinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre målsättningar har ett positivt samband med tillfredsställelse av både de psykologiska behoven och ansträngande träningssnivå. Vidare visade resultatet att inre målsättningar har ett positivt samband med en självbestämmande motivationsprofil. Uppbyggnad av en inre motivationsprofil med inre målsättningar kan leda till ökat motionsbeteende och välbefinnande. Kunskaper om detta kan leda till förbättrad hälsa på både individ- och gruppnivå och därmed påverka den globala folkhälsan.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate the relation between motivation for exercise, satisfaction of psychological needs and how goal-setting plus a self-determinated motivation profile affect the exercise behavior. The participants were 1100 members (M = 45 years) of a weight-loss organization. Collection of the data was made through a web based questionnaire that included the instruments Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale and Goal Content for Exercise Questionnaire. The results showed that an identified and intrinsic regulated motivation profile along with internal goal-setting had a positive correlation with satisfaction of both the psychological needs and strenuous exercise behavior. Moreover the results showed that internal goals had a positive correlation with a self-determinated motivation profile. Development of an internal motivation profile with internal goal-setting can result in improved exercise behavior and well-being. Knowledge of these findings can improve the global health both on individual and group level.</p> / I samarbete med en viktminskningsorganisation

<p>Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem.</p>

<p>En bransch som står inför ett generations- och könskifte kräver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i Gävle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmäklarprogram, skapat i strävan efter att följa de nya kraven från fastighetsmäklarnämnden samt önskemålen från skolan. Har programmet reviderats tillräckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen är att Högskolan i Gävle har kommit en bra bit på väg.</p> / <p>An industry that faces changes in both generation and distribution in terms of gender needs an education that is ahead and keeps up with the developement. The University of Gävle has a new estate-agent-program from the fall of 2006. It was made to follow the new requirements of the estate agent board and the wishes of the school. Has the auditing of the program been enough? I have investigated this, and found that the University of Gävle has come along quite well.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever. Detta är enligt vår slutsats på grund av att specialpedagogen planerar undervisningen för dessa elever. Endast en pedagog påstod att den planerar för eleven i behov av stöd vid undervisning i klassrummet. Samtliga pedagoger har arbetat med elever som behövt olika slags stöd. Pedagogerna är överlag positivt inställda till inkludering med förutsättningen att eleven får rätt stöd, som exempelvis i form av en assistent. </p>

<p>Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan – sett utifrån ett lärarperspektiv.</p><p>Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små. Både förskollärarna och lärarna anser att miljön är dåligt anpassad till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skolan, då lokalerna är små, samt är dåligt anpassade för barn som behöver rullstol.</p><p>Enligt förskollärarna i studien är det ett problem att hinna med att specialanpassa verksamheten i förskolan för barnen i behov av särskilt stöd. Förskollärarna ser problem med att hinna tillverka specialpedagogiskt material, samt att speciellt planera och genomföra en daglig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd.</p><p>De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att förskollärare och lärare behöver mindre barngrupper för att få tid till alla barn. Enligt undersökningen läggs för stort ansvar på förskollärare och lärare att se till alla barns behov samt att planera och utveckla verksamheten utifrån de skolpolitiska krav som ställs. Förskollärarna och lärarna behöver få ökat delat ansvar från rektor för utformning av den pedagogiska verksamheten, så den svarar mot de skolpolitiska krav som finns. Kommuner behöver få ökad inblick i hur förskolan och skolans verksamhet ser ut på en konkret nivå, för att kunna avgöra vilka ekonomiska resurser som behövs för att införliva de krav som ställs i förskolan/skolan på skolpolitiknivå.</p>

<p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.</p><p> </p></p>

<p>Enligt styrdokumenten ska skolan se till att elever som behöver särskilda stödåtgärder ska få det. Formerna för detta stöd kan dock vara väldigt olika. Syftet med detta arbete var att genom intervjuer belysa hur några elever i behov av särskilt stöd uppfattade sin skolsituation med avseende på dess segregerande, integrerande eller inkluderande karaktär. Studien består av fyra intervjuer med elever i skolår 4-9. Enligt de definitioner av begreppen segregering, integrering och inkludering som används av andra forskare finns i denna studie exempel på stöd i integrerande respektive segregerande form. Det är tveksamt ifall det, i vår studie, finns något exempel på stöd som kan anses vara inkluderande i dess striktaste betydelse.</p><p>Resultaten från intervjuerna visar att eleverna var nöjda med det erhållna stödet och de hade ingen uttalad önskan om förändring av detta. Det finns indikationer på att eleverna upplevde sig som bärare av problemet. Att vara ”bra” i skolan innebar för dessa elever antingen goda prestationer eller gott uppförande. I och med att de hade blivit tillfrågade tyckte eleverna i studien att de hade fått vara delaktiga i beslutsfattandet kring sitt stöd. Eleverna uttryckte att det kunde kännas skönt att gå ifrån en pratig klass, men också att de till viss del kände sig annorlunda och utanför. Detta gällde framför allt de elever som har sina viktigaste kamratrelationer inom klassen och som lämnar den för att få stöd. Dessa resultat stämmer väl med annan forskning som har gjorts kring elevers upplevelser av skolan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Utifrån idrottslärarnas beskrivningar har vi kunnat utläsa, att dessa har en blandning av de båda synsätten. Den teoretiska synen på elever i behov av särskilt stöd speglar ett individorienterat synsätt där eleven ses som bärare av problemet, medan det praktiska arbetet kan hänföras till ett interaktions- och relationsorienterat synsätt där undervisningen är individanpassad och eleven inkluderad.</p>