Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa. Det är den tredje vanligaste orsaken till att söka hjälp i primärvården. Livsförändringar kan leda till psykisk ohälsa och samtalsbehandling kan vara exempel på bearbetning för att förbättra hälsan. Primärvården är den första instansen till psykisk omvårdnad och en av dess uppgifter är förebyggande hälsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primärvården vid psykisk ohälsa samt vad patienterna upplevde av samtalet. Metod: En allmänlitteratur studie genomfördes som baserades på tio kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Patienter beskrev att vid livskris hade de behov av att ha någon som lyssnade och samtalade med. Vid psykisk ohälsa hade patienter ofta somatiska problem och vice versa. Patienterna uppskattade relationen med sjuksköterskan och upplevde i samtalet ökad självkänsla och bättre livskvalitet. Primärvården upplevdes inte kunna tillgodose det behov för samtal som fanns. Patienterna upplevde fördomar kring psykisk ohälsa. Diskussion: Om patienters behov av samtal inte tillgodoses kan deras självkänsla och hälsa försämras. När människors copingmekanismer inte längre räcker till behövs nya synvinklar, då kan samtal vara till hjälp. Ökad tillgång till samtal med sjuksköterska kan medföra förbättrad psykisk hälsa och bidra till minskning av stigma. Slutsats: Patienter känner behov för samtal med sjuksköterska vid psykisk ohälsa i primärvården och upplever lättnad och ökad självkänsla i samtalet. Om det fanns fler sjuksköterskor med inriktning på samtalsbehandling inom primärvården skulle patienters behov kanske bättre kunna tillgodoses. Det vore önskvärt om acceptansen för psykisk ohälsa eftersträvade den inställning som är rådande i samhället vad gäller fysisk ohälsa.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om “en skola för alla”. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet “i behov av särskilt stöd” definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla. För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts. Den rationalistiska modellen som utgår från organisationsperspektivet, samt den fenomenologiska ansatsen ligger till grund för vår studie. Ett relationellt perspektiv har också använts som ett analysverktyg. Studien har visat att processen är relativt komplex och att det finns många områden som har brister. Av resultatet framgår att den huvudsakliga bristen är lärarens utbildning. Vi har också förstått att begreppet inte är en enkel uppgift att definiera och att man fokuserar på individens problematik framför organisationens påverkan på eleven.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten åt alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med föräldrarna så att det blir en god vistelse och stöd för barnet. Särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd behöver bemötas för vem de är och inte för vad de gör. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av särskilt stöd. Vi som blivande förskollärare vill fördjupa vår kunskap i hur vi i vår kommande yrkesroll bör bemöta barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningen som undersökningen har utgått från är: Hur bemöter pedagoger i förskolan barn i behov av särskilt stöd? Som metod har vi valt att utföra en kvalitativt inriktad undersökning. vi har valt att använda oss av både intervjuer och observartioner. Resultatet från tidigare forskning visar att alla barn har behov av stöd och pedagogerna bemöter barnen på olika sätt beroende på vilket behov barnet har. I dagens förskolor integrerar alla barn i barngruppen, även de barn som är i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår undersökning visar att förskolans pedagoger bemöter alla barnen på förskolan likadant, vara sig barnen har en diagnos eller är behov av annat stöd. Vi uppmärksammade däremot att pedagogerna ofta blev fast i speciella diagnoser och pedagogerna inte tänkte på att det fanns andra behov i barngruppen. Vi uppmärksammade utifrån resultatet av vår undersökning att pedagogerna integrerar barn i behov av särskilt stöd med i barngruppen. Förskolorna delar vanligen upp barnen i mindre grupper för att alla barn mår bra av att vara i mindre grupper vare sig barnet är ett barn i behov av särskilt stöd eller inte. på förskolorna som vi undersökte gav pedagogerna exempel på olika arbettsätt för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande. Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem. Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer. Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö.

Syfte – Syftet med denna studie är att mäta förväntningar och behov hos deltagare vid ett kommande idrottsevent i Sverige, Öppna Svenska Mästerskapen Triathlon – långdistans (SM). Design/metod/tillvägagångssätt – Mätningen utfördes med hjälp utav två mätinstrument, SERVQUAL för att mäta deltagarnas förväntningar och Kano för att mäta deltagarnas behov. En webbenkät utformades där 103 respondenter svarade. Resultat – Studiens resultat påvisar ett övervägande högt värde av servicekvalitet vid tidigare triathlonevenemang men även höga förväntningar på det kommande tävlingsevenemanget (SM). Resultatet visar därtill att determinanterna materiella ting, tjänstvillighet och empati summerande kan ses som outtalade behov och därav som attraktiva kvaliteter. Determinanterna tillförlitlighet och försäkran kan ses som uttalade behov och kan därav fungera som konkurrensfördelar mot andra tävlingsevenemang. Originalitet/värde – Studiens värde visar sig i hur företag och andra organisationer kan erhålla information och kunskap om sina kunder gällande mätandet av förväntningar och behov för att i framtiden använda detta till att skapa mervärde till sina tjänster. Nyckelord – Mätning, förväntningar, behov, SERVQUAL, Kano / Purpose - The purpose of this paper is to measure expectations and needs of participants at a upcoming triathlon sporting event in Sweden called Öppna Svenska Mästerskapen Triathlon – långdistans (SM). Design/methodology/approach – The measurement was made with the help of two measuring instruments, SERVQUAL for measuring the participants expectations and Kano for measuring the participants needs. An online survey was utilized with a total of 103 respondents. Findings – Results showed an overall high value of service quality at earlier triathlon events but also high expectations on the upcoming event (SM). Results showed that the determinants tangibles, responsiveness and empathy could be seen as summing unspoken needs and thereby as attractive qualities. The determinants reliability and assurance could be seen as spoken needs and which the organizer of the sporting event could use to compete against other organizers. Originality/value – The paper’s importance is demonstrated by how companies and organizers could obtain information and knowledge of the customers regarding measuring expectations and needs in order to create value-added services in the future. Keywords – Measure, expectations, needs, SERVQUAL, Kano

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering. Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik. / The purpose of this study has been to identify teachers’ and special education teachers’ approach on pedagogical management of students lacking a diagnosis but are involved with action program. To attain answers to the study’s questions a combination of a qualitative and quantitative research approach has been chosen. The result is based on the question formulations’ three themes: the benefit of the action program, the teaching disposition and the criteria for evaluation and revision. The result shows that these questions are complex dilemmas comprised of several components, partially because of the tension between management by objectives and individual schools’ specific circumstances and partially because of educators’ divided perception on the science of education and special education.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:   Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön, personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek. (Skolverket 2007)   Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande. En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte är tillräcklig. Ekonomin var en annan avgörande faktor enligt respondenterna som begränsade dem för att kunna ge barnen det stöd som de behövde. I resultatet belyste våra respondenter att tillsammans i arbetslaget är man stark. Det framkommer två perspektiv i studien på begreppet barn i behov av särskilt stöd, vilket är det relationella och kategoriska perspektivet

No description available.