Syftet med denna studie är att öka kunskap kring, i vilken utsträckning fritidshemmets verksamhet samt personal har möjlighet att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd i två kommuner av varierad storlek. För att få svar på syftet utfördes åtta semistrukturerade intervjuer, jämnt fördelat på en större och en mindre kommun. För att kunna analysera de svar som framkommit av intervjuerna transkriberades, sållades ur och slutligen tematiserades alla intervjuer. I analysen har tidigare forskning jämförts med de svar som informanterna gett, samt har ett relationellt perspektiv används. En slutsats som framkommit av studien är att det inte är någon större skillnad mellan de två kommunerna,trots storleksskillnaden, gällande möjligheten att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Informanterna har varit eniga om att det största hindret för att kunna erbjuda alla elever stöd, är den låga personaltillgången. Samtliga informanter har dock betonat att detrots den låga personaltillgången ändå försöker se alla elever och iallafall försöka erbjuda dem stöd baserat på vad de har möjlighet att ge, utifrån den rådande situationen. Slutligen hardet dock framkommit att det råder en viss osäkerhet gällande vilka olika effekter en extraanpassning eller särskilt stöd kan få.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med ökad kunskap om och förståelse för hur elevers lärande kan stödjas på ett adekvat sätt genom att rikta fokus mot elevers individuella förutsättningar att lära. Det förväntade kunskapsbidraget skulle kunna förbättra elevers möjligheter till framgång i lärandet, samtidigt som det har potential att leda till effektivare användning av skolans resurser, i tider då dessa är begränsade. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevers förutsättningar att lära i mötet med undervisningen för att bidra med förståelse för vilka stödinsatser som är adekvata. Syftet preciseras i följande frågeställningar: • Hur uppfattas de utvalda elevernas förutsättningar att lära i mötet med undervisningen? • Hur väl motsvarar stödinsatser som gjorts de utvalda elevernas behov utifrån deras förutsättningar att lära? Teori Studiens teoretiska referensram grundar sig i PASS-teorin. Teorin utgår ifrån att kognitiv bearbetning sker genom fyra grundläggande kognitiva processer, som samtliga påverkar och är involverade i lärandet. Dessa kognitiva bearbetningsprocesser klargörs genom PASS-modellen och kallas gemensamt för tankeförmågor. Tankeförmågorna är: planeringsförmågan, uppmärksamhetsförmågan, simultana och succesiva förmågan. Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och är designad som en fallstudie med avsikten att skapa förståelse utifrån specifika elevfall. Utgångspunkten är tre elevers förutsättningar att lära och varje elevfall har studerats utifrån en kombination av metoder. Att ta del av undervisande lärares samt involverad specialpedagogs uppfattningar om utvalda elevers förutsättningar att lära i en fokusgruppsintervju samt genom en skattning av elevens beteende i lärmiljön bedömdes aktuellt i varje elevfall. Utöver det har elevdokumentation använts som underlag. Det empiriska materialet har analyserats innehållsmässigt, jämförts och tolkats utifrån studiens teoretiska begrepp. Resultatet har även relaterats till tidigare forskning. Resultat Den förståelse för de utvalda elevernas behov som framträder i resultatet, när fokus riktas mot deras individuella förutsättningar att lära, gör det möjligt att klargöra vilka stödinsatser som är adekvata i de specifika elevfallen.I studien framkommer att samarbete och samverkan mellan olika professioner är viktigt i arbetet för att säkerställa adekvata stödinsatser. Elevers individuella förutsättningar att lära kan utvecklas till att bli hinder i lärandet om lärare inte får möjlighet att tillsammans med andra skapa förståelse för behoven som uppstår utifrån dem.Resultatet ger vägledning i arbetet med att stödja elevers lärande och säkerställa att stödinsatser leder till gynnsamt lärande och utveckling för elever i behov av stöd. Specialpedagogiska implikationer Studien påvisar att specialpedagogers kompentens behövs i arbetet med att säkerställa att stödinsatser blir adekvat utformade. Tillvägagångssättet i studien har ett värde i praktiken och anses användbart i rollen som specialpedagog för att integrera tillgängliga vetenskapliga bevis i det praktiska arbetet med att säkerställa adekvata stödinsatser.

BakgrundBarn i behov av särskilt stöd utgör en stor kategori av barn som går i förskolan. Det krävs därför mycket kunskap av förskollärarna för att kunna bemöta och arbeta för att stärka och utveckla varje barns olika behov i verksamheterna. Specialpedagogik och förhållningsättet inom förskolans verksamhet har utvecklats från ett individperspektiv till att ha fokus inriktad på omgivningens påverkan på barnens svårigheter och behov.SyfteSyftet med studien är att undersöka ett antal förskollärares kunskaper och behov i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i sina verksamheter. Vidare undersöks vilka specialpedagogiska förhållningsätt förskollärarna arbetar utifrån i verksamheterna.MetodUndersökningen har gjorts genom en kvalitativ metod med intervju som redskap. I studien har ett målinriktat urval utförts, där fem förskollärare på tre förskolor som arbetar med barn i behov av särskilt stöd har intervjuats.ResultatUndersökningen visar att förskollärarna som intervjuades anser att de får kunskap för att kunna arbeta med barn i behov av särskilt stöd genom erfarenhet och även genom samarbete bland kollegor. Studien visar även att de behoven som finns i verksamheterna till att kunna arbeta med barnen är mer utbildningen och även mindre barngrupper för att kunna få mer tid till varje barns behov. Förskollärarna beskriver att de får stöd genom arbetslaget, specialpedagog och arbetsledningen men att de största hindret i arbetet är tidsbristen och för få resurser. Tre förskollärare arbetar med inkluderande förhållningsätt och utifrån ett relationellt perspektiv medan två förskollärare arbetar utifrån ett kategoriskt perspektiv med insatser kopplat till det individuella barnets svårigheter.

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson’s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role. The method used in this study is qualitative; interviews are done with six newly retired people. The results show that newly retired people have a cognitive need to create meaning in their lives and an affective need of being needed to compensate for their loss of work role. These needs do not however create that many information needs. The newly retired people who were interviewed consider that they already know everything that they need to know, especially when it comes to information about their interests, which they have been into for many years. If there is something they need to know there tends not to be a problem finding information about it. The library is used as a centre of knowledge, for example newspaper-reading, and as a centre of culture, for example book borrowing. / Uppsatsnivå: D

<p>Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever <em>med</em> behov - till elever <em>i</em> behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ”problemet” som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ”behov av särskilt stöd” formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt. Den fråga som genomsyrar hela arbetet är <em>vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd. </em>Arbetet består av två huvudsakliga delar, där den första delen belyser hur forskning, offentliga utredningar och skolans styrdokument talar om elever i behov av särskilt stöd, samt vilka synsätt som finns på elever i behov av särskilt stöd. Det som har framkommit i detta arbete är att det finns två huvudsakliga perspektiv på elevers skolsvårigheter, att bristen är individbunden eller att det är omgivningen som är bristande. Utifrån detta har ett tredje perspektiv framkommit som söker efter att se till både hur omgivningen tillmötesgår eleven samtidigt som perspektivet ser till de eventuella behov som eleven har. Detta perspektiv söker efter hur man ska kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån situationen. I del två belyser vi de intervjuer som vi har genomfört för att få pedagogers synsätt på vad det är att vara en elev i behov av särskilt stöd. Det har bland annat framkommit att pedagoger har svårt att definiera begreppet <em>vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd</em>, då pedagogerna menar att man kan skriva en lång lista på vilka orsaker som utgör att en elev är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna beskriver vidare att det är från fall till fall gällande vilka elever som ska få särskilt stöd. Det som har framkommit av arbetet är att man söker efter tillvägagångssätt för att på bästa sätt kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån de möjligheter som finns att tillgå.</p>

Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever med behov - till elever i behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ”problemet” som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ”behov av särskilt stöd” formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt. Den fråga som genomsyrar hela arbetet är vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd. Arbetet består av två huvudsakliga delar, där den första delen belyser hur forskning, offentliga utredningar och skolans styrdokument talar om elever i behov av särskilt stöd, samt vilka synsätt som finns på elever i behov av särskilt stöd. Det som har framkommit i detta arbete är att det finns två huvudsakliga perspektiv på elevers skolsvårigheter, att bristen är individbunden eller att det är omgivningen som är bristande. Utifrån detta har ett tredje perspektiv framkommit som söker efter att se till både hur omgivningen tillmötesgår eleven samtidigt som perspektivet ser till de eventuella behov som eleven har. Detta perspektiv söker efter hur man ska kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån situationen. I del två belyser vi de intervjuer som vi har genomfört för att få pedagogers synsätt på vad det är att vara en elev i behov av särskilt stöd. Det har bland annat framkommit att pedagoger har svårt att definiera begreppet vad är det att vara en elev i behov av särskilt stöd, då pedagogerna menar att man kan skriva en lång lista på vilka orsaker som utgör att en elev är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna beskriver vidare att det är från fall till fall gällande vilka elever som ska få särskilt stöd. Det som har framkommit av arbetet är att man söker efter tillvägagångssätt för att på bästa sätt kunna hantera elevers skolsvårigheter utifrån de möjligheter som finns att tillgå.

Bakgrund Inom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården. Metod Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa originalartiklar. Analysen genomfördes induktivt med en manifest innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på psykiska behov i fem kategorier och sju underkategorier. Behoven gällde patientens närstående, självständighet, framtiden, vården och att bo hemma. Slutsatser Resultatet visade att psykiska behov kunde grundas i fysiska och sociala aspekter. Patienter som får palliativ vård förekommer på fler ställen inom specifikt den palliativa vården. Därför är det viktigt att belysa patienternas olika uttryck av psykiska behov för att de ska kunna tillgodoses och bidra till välbefinnande hos patienten. / Background In palliative care a holistic approach is embraced, which means that the focus is on physical, psychological, social and existential aspects of the patient's life-world. Three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness are essential concepts in the experience of mental health. Even desires, values ​​and goals contribute to the patient's psychological well-being. It has previously been shown that patients' psychological needs are not being met and that nurses in palliative care lack the ability to identify and address these needs Aim The aim of the study was to describe patients' psychological needs in the palliative care setting. Method The literature review was based on twelve qualitative original articles. An inductive, manifest content analysis was conducted. Result The result showed psychological needs in five categories and seven sub-categories; needs related to patient's family, independence, future, the healthcare system and staying at home. Conclusions The results showed that psychological needs could be based on both physical and social aspects. Patients receiving palliative care often receive that care in different environments that are not necessarily within specific palliative care clinical settings. Therefore, it is important to highlight the patients' expressions of psychological needs so that those specific needs can be addressed and in the process, improve the overall well being of the patient.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

Selfiekulturen har under de senaste åren växt sig stark. Över 350 miljoner selfie-relaterade hashtags finns på Instagram och det har arrangerats utställningar med just selfien i fokus. Bland individer som växte upp på 2000-talet, så kallade milleniegenerationen, har mer än hälften någon gång laddat upp en selfie på sociala medier. Plattformen vi fokuserar på är Instagram då det är en plattform för specifikt delning av bilder och med sina 500 miljoner användare är det tydligt hur pass populär plattformen är. Vår studie redogör vilka sociala och psykiska behov som ligger till grund till varför unga vuxna laddar upp selfies på Instagram. Vi undersöker utöver detta vilka upplevelser och psykosociala konsekvenser som kommer ur uppladdningen av selfies samt hur individens behov samverkar med drivkraften inom sociala medier. Vi utförde 10 enskilda forskningsintervjuer med unga vuxna med ett åldersspann mellan 16-26 år. Den kvalitativa intervjumetoden valdes eftersom vi ville få en djupare förståelse kring unga vuxnas användande och behov vad gäller selfies. Utifrån teorier om nya plattformar, självpresentation och identitetsutveckling skapade vi en intervjumanual med frågor som hjälpte oss besvara våra frågeställningar. Våra intervjufrågor delades upp efter teman som representerade huvudpoängen i teorierna vi valde. Tidigare forskning har visat ett samband mellan selfies och självkänsla samt narcissism. Detta hade vi också i åtanke vid val av teorier och frågor. Vår intervjumanual omfattade bland annat frågor kring betydelsen av likes och följare, negativa och positiva känslor som uppkommer av uppladdningen av selfies, redigering av bilder och intervjupersonernas uppfattning om selfiekulturen överlag. När vi sedan ställde frågan “Vad för slags behov tror du/känner du uppfylls av att lägga upp selfies, om något?” svarade 90% av respondenterna att det var bekräftelsebehovet som uppfylldes. Av vårt resultat kunde vi skapa en modell, “Selfie-modellen”, som beskriver hur vi tolkade att individernas användning och känslor samspelar med varandra. Dålig självkänsla var huvudfaktorn som ledde till detta bekräftelsebehov, som sedan uppfylldes av att ladda upp selfies och få likes. Likes och följare genererades av selfie och ledde till en större popularitet på plattformen och gav därav mer uppmärksamhet. Uppmärksamheten skapade en prestationsångest hos användarna som i sin tur ledde till ytterligare bekräftelsebehov. Självkänslan blev då enligt vår tolkning endast tillfälligt förhöjd och gav ingen långvarig effekt. / The selfie culture has during the past years grown very strong. Currently Instagram has over 350 million selfie related hashtags and exhibitions have been arranged with the famous selfie in focus. Amongst the individuals that grew up during the 21th century, so called “millennials”, more than half have at least once uploaded a selfie on social media. The platform we focus on in our study is Instagram. The reason for that is that it is a platform that is specifically meant for photo sharing and with its 500 million users it is clear just how popular the platform is. The aim of our study is to explore what social and psychological needs that underlie in why young adults upload selfies on Instagram.We also highlight the experiences and psychosocial consequences that comes from uploading selfies and how the individual's needs work together with the driving forces within social medias. We performed 10 individual interviews with young adults with an age span between 16-26 years old. The qualitative interview method was chosen to allow us to get a deeper understanding of young adults' uses and needs when it comes to selfies. With the help of theories about new platforms, self presentation and identity development we created an interview manual with questions that helped us answer our questions at issue. Our interview questions were divided into different themes that represented the main points of the theories we had chosen. Previous studies had shown a correlation between selfies and self esteem and narcissism. This was also something we had in mind when choosing theories and questions for our study. Our interview manual included, amongst others, questions about the significance of likes and followers, negative and positive feelings that occur with the act of posting selfies, photo editing and the respondent’s general opinions about the selfie culture. When we later asked the question “What needs do you feel/believe are fulfilled by uploading selfies, if any?” 90% of the respondents answered that it was confirmation needs that was fulfilled. With our result in mind we created a model, “The Selfie-model”, that describes how our interpretation of how the individual's use and feelings interplay with each other. Bad self esteem was the key factor that led to the need of confirmation that was filled by likes. The likes and followers that were generated led to a growth in popularity on the platform , thus giving the user more attention. The attention received created performance anxiety which in turn led to more confirmation needs. The self esteem was, according to our interpretation, only temporarily boosted and didn’t leave a long term effect.

Denna uppsats påvisar ett tillvägagångssätt som en extern aktör kan tillämpa när en fastighet förvärvats med avsikt att ändra upplåtelseform. Då uppstår frågan hur de befintliga hyresgästerna skall omlokaliseras för att den nya ägaren skall ha möjlighet att verkställa sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras på påverkansfaktorer som styr hyresgästens val av ersättningslokal. Vi fokuserar även på hur hyresgästens materiella och psykologiska behov kan tillfredsställas samt hur marknadsförutsättningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frågeställningen och det material som kommer att framställas. Fastigheten Raffinaderiet 1 som ägs av JM är föremål för studien. Fastigheten ingår i ett område där industrilokaler skall ersättas med bostäder.Under arbetsprocessen har vi utvecklat en modell som visar vilka påverkansfaktorer som är viktiga för hyresgäster vid en omlokalisering. Dessa påverkansfaktorer är hyra, geografisk placering, grannar, storlek och estetisk utformning av lokalen samt arbetsmiljö. Påverkansfaktorerna redovisas individuellt och med ett genomsnittligt värde i två modeller. Förutom betydelsen av dessa måste hänsyn även tas till hyresgästens behov. För att klargöra det materiella behovet såsom kostnader, tid och resursutnyttjande måste information delges hyresgästen om omlokaliseringens inverkan. För att tillfredsställa det psykologiska behovet måste löpande information ges till hyresgästen. Slutligen måste hyresgästerna som behöver ersättningslokal se till marknadsförutsättningarna. De är begränsade utifrån det urval som finns på fastighetsmarknaden. Möjligheten för fastighetsägaren att finna en ersättningslokal som matchar hyresgästernas parametrar med marknadens utbud finns ej i dagsläget. / This essay describes the course of action an external actor may take when a piece of property has been acquired with the intension of changing the use of it. To go through with the plans the landlord has to look at where the existing tenants will go. This essay has a focus on the effects of these actions. It shows how the tenant’s material and psychological needs can be for-filled, and also what the market today looks like. This is the base for the questions and the material that is going to be shown. The case study is based upon Raffinaderiet 1 owned by JM. This property is located in an area where some industrial buildings are going to be converted into units.During this working process we have developed a model that shows which factors that are important for businesses that are going to be re-located. These factors are rent, geographical location, neighbours, size and esthetical lay-out of the premises and working environment. The factors are shown individually and with an average value in two different models. Apart from these factors there are also other parts to be taken into consideration when it comes to the tenants needs. In order to make costs, time and use of resources clear to the tenant the owner must inform the tenants regarding the effects of the re-localization. To make sure the psychologically needs are in order, there needs to be ongoing information communicated to the tenant. Finally the company to be re-located needs to look into the market situation. The company is then restricted by what the market has to offer. The possibility to find something that suits the company needs on the market today, is in this case not possible.