<p>Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa. Teraputerna tror att det är en kombination mellan alla dessa, som är avgörande för om individen eventullt ska kunna göra en beteendeförändring. Deltagare som medverkat i studiens undersökning, visar i resultatet på att de upplever att inte alla moment är avgöradne för om individen ska kunna göra en beteendeförändring.</p>

Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa. Teraputerna tror att det är en kombination mellan alla dessa, som är avgörande för om individen eventullt ska kunna göra en beteendeförändring. Deltagare som medverkat i studiens undersökning, visar i resultatet på att de upplever att inte alla moment är avgöradne för om individen ska kunna göra en beteendeförändring.

Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen. I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Genom att kollegorna engagerar sig och visar intresse för en anställds arbete känner den anställde sig stärkt och uppmuntrad. Detta har en gynnande effekt på den anställdes arbetsprestation. Vidare framgår det även i analysen att kollegornas uppmärksamhet i specifika situationer kan upplevas begränsande men detta åtgärdas av de anställda själva. Exempelvis genom att avlägsna sig till ett annat rum för att få arbetsro. Studiens empiriska och teoretiska analys härleder till slutsatsen att kollegornas uppmärksamhet i huvudsak upplevs som uppmuntrande. Detta då uppmärksamheten ofta yttrar sig i form av feedback som stärker den anställda. Huruvida feedbacken gavs som kritik eller uppmuntran visade sig vara oväsentligt så länge kollegorna visade intresse. Ytterligare slutsatser kunde påvisa en förändring i den anställdas beteendemönster när denne befann sig i kollegornas närvaro. Exempelvis kan en begränsning upplevas då en anställd inte vill störa sin omgivning genom att prata högt i telefon. Uppmärksamhetens olika skepnader och konsekvenser har en betydande påverkan på anställdas arbetsliv. I studiens diskussionsdel presenteras förslag på vidare forskning inom ämnet som kan ge ytterligare än insikt kring hur individer påverkas av uppmärksamhet. I dagens samhälle är uppmärksamhet och övervakning en naturlig del av vardagen. En kunskap kring dess konsekvenser för individen kan därmed vara fördelaktig för att förstå en individs beteenden och handlingar.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch och det är fortfarande många som råkar ut för olyckor trots hårdare regler och bättre säkerhet. Arbetsolyckor är idag fortfarande ett problem och ingen ska behöva dö eller skada sig allvarligt på arbetsplatser. Syftet med examensarbete var att undersöka hur branschen jobbar för att motverka de vanligaste orsakerna till att en olycka sker och hur byggbranschen i framtiden kan minimera risken för att en person skadas på byggarbetsplatsen.   Underlaget till examensarbetet var en litteraturstudie om hur Wästbygg arbetar med säkerhet idag och hur Arbetsmiljöverket arbetar med att förbättra villkoren för yrkesarbetaren, samt vem som bär ansvaret på byggarbetsplatsen. Mycket arbete har lagts på att studera lagar, regler och rutiner för säkerhetsarbete för att kunna se vad som gäller med ansvar, förpliktelser och krav. Litteraturstudien kompletterades med intervjuer och en enkätundersökning för att se hur tjänstemän och yrkesarbetare tänker kring arbetsmiljö.   Intervjuer och enkätundersökningen visar på att stress och slarv är bakomliggande orsaker till att olyckor sker på en byggarbetsplats, men även att det finns ett beteende som påverkar säkerheten där en arbetare ibland inte tänker på konsekvenserna. Respondenter ansåg att det finns mer att göra gällande säkerhetsarbetet och mer information behövs. Rapporten visar att det finns skillnader i hur en yrkesarbetare och en tjänsteman ser på problem med säkerhet och olyckor.  De två största förbättringsområdena är kommunikationen mellan de som arbetar och tillbudsrapportering. Förslagsvis bör information om risker på arbetsplatser kontinuerligt lyftas fram för att ingen ska fastna i rutiner och bli säkerhets-blind. För att göra tillbudsrapporteringen bättre kan ett nytt och smidigare system provas, men även här krävs mer informationen om vikten i att rapportera tillbud. / The construction industry is a very accident-abusive industry and there are still many encounters regarding construction related accidents, despite stricter rules and better safety regulations. Work related accidents are still a problem and no one should die or injure themselves seriously on their workplace. The purpose of this report is to investigate how the industry works against the most common causes of accidents and how the construction industry in the future can minimize the risk regarding work related injuries.  The foundation for the report was a literature study on how Wästbygg works with safely today and how the Work Environment Authority works to improve the conditions for the workforce, as well as the responsible for the construction workplace. The literature study was supplemented with interviews and a survey to see how officials and skilled workers think about the work environment.  Interviews and surveys show that stress and negligence are underlying causes of accidents at a work place, even behavior affects safety when a worker not think about the consequences. Respondents considered that there is always something to improve regarding the safety work and more information is needed. The report shows that there are differences in how a skilled worker and an official are looking at problems with safety and accidents.  The two major improvement areas are the communication between those who work and incident reporting. Proposed information on workplace risks should be continually raised so that no one gets caught in routines and become safety blind. In order to make the incident reporting better, a new and easier system can be tested, but also here is more information about the importance of reporting incidents.

Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.  Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg. Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt -kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies, Novus, in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two opposing theories on social capital and institutional trust: one  by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either trust among students or trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students’ social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioural pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analysing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analysed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not, which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Nor social capital correlate in a significantly way with students behavioural pattern in this study.

In Sweden, 6 568 corporate acquisitions worth € 196,5 billion were made in 2016–2019. In 2016, the highest number of mergers and acquisitions in Sweden was observed since the record year 2007. Corporate acquisitions can be interpreted as a positive or negative signal of the market. Whether the market interprets the signal positively or negatively is unclear. The purpose of the study is to investigate whether advertising of corporate acquisitions results in a change in the value of the acquiring companies' market value and thus get an answer to how the market responds. Furthermore, studying the thesis on the type of acquisition affects the outcome in the company's value, depending on whether the company acquisition of the type horizontal and vertical acquisition. Finally, the study wants to answer whether the payment method influences the value of Swedish acquiring companies in acquisitions depending on the type of acquisition. To conduct this study, data on 183 companies were collected from Zephyr by Bureau van Dijk and Yahoo Finance. A quantitative method and deductive approach form is the basis of the study's results. Event study, multiple linear regression and t-test were performed to analyze data. The study shows that there is a significant positive average cumulative abnormal return on all types of acquisitions. Furthermore, the study has been able to demonstrate that horizontal acquisitions generate higher ACAR than vertical acquisitions. Finally, horizontal acquisitions with shares as a payment method generate at most ACAR compared to cash and combined payment methods. However, the relationship between payment method and abnormal return is not significant. Thus, the study's conclusion has been that corporate acquisitions affect companies' market value regardless of the type of acquisition being carried out. / I Sverige genomfördes sammanlagt 6 568 företagsförvärv till ett värde av 196,5 miljarder euro under 2016–2019. År 2016 observerades flest antal fusioner och förvärv i Sverige sedan rekordåret 2007. Företagsförvärv kan tolkas som en positiv eller negativ signal av marknaden. Huruvida marknaden tolkar signalen positivt eller negativt är otydligt. Studiens syfte var att undersöka om en annonsering av företagsförvärv resulterar i värdeförändring för de förvärvande företagens marknadsvärde och således få ett svar på hur marknaden reagerar. Vidare studerar uppsatsen om förvärvstyp påverkar utfallet i företagets värde beroende på om företagsförvärvet av typen horisontellt och vertikalt förvärv. Slutligen vill studien svara på om betalningsmetoden har påverkan på svenska förvärvande företags värde vid förvärv beroende på förvärvstyp. För att genomföra denna studie har data om 183 företag samlats in från Zephyr av Bureau van Dijk och Yahoo Finance. En kvantitativ metod och deduktiv ansats ligger till grund för studiens resultat. Eventstudie, multipel linjär regression och t-test har genomförts för att analysera data. Studien visar att det förekommer en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning på samtliga typer av förvärv. Vidare har studien kunnat påvisa att horisontella förvärv genererar högre ACAR än vertikala förvärv. Slutligen genererar horisontella förvärv med aktier som betalningsmetod högst ACAR jämfört med kontant och kombinerade betalningsmetoder. Dock är sambandet mellan betalningsmetod och abnormala avkastningen är inte signifikant. Således har studiens slutsats blivit att företagsförvärv påverkar företags marknadsvärde oavsett vilket typ av förvärv som genomförs.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide.. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two oposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either students trust nor trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioral pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analyzing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analyzed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Neither social capital correlate in a significantly way with students behavioral pattern in this study.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur elevers lek- och beteendemönster ändras utifrån lekplats och miljö. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Hur påverkas leken av lekplatsen, har utformningen någon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid ändrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gå igenom teoretiskt material som var relevant för våra problemställningar. För att ta reda på hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 års ålder på två lekplatser. Dessa lekplatser var ”hemmalekplats” och en närliggande lekplats, som vi döpt till ”borta lekplatsen”. Observationerna genomfördes för att se om lekmönstret ändrades utifrån vilken miljö barnen befann sig i. Vi gjorde även enkätfrågor till eleverna för att ta reda på deras åsikter om lekplatserna. Intervjuer gjordes med klassläraren och en resurslärare, som handlade om deras erfarenheter och kunskap om barnens lek. Det empiriska materialet sammanfattades och ställdes mot de teorier som vi tidigare har fördjupat oss i. Resultatet visade att de elever vi valde att observera ändrade sitt lek – och beteendemönster utifrån vilken miljö eleven befann sig i och vad lekplatsen erbjöd i materiella ting.

Denna uppsats handlar om relationen mellan startposition och topplaceringar. Syftet handlar om att analysera jurygruppernas poängfördelning, för att se om de har följt ett visst beteendemönster för att bestämma bidragens poäng i Melodifestivalen. Jag använder både kvantitativ studie och musikanalys i detta arbete. I den kvantitativa studien fokuserar jag främst på tabeller där tävlingarna hade 8, 10 och 12 bidrag i startfältet. Jag har gjort en uppdelning av Melodifestivalen, som består av den ”gamla” och den ”nya” Melodifestivalen. Den här uppdelningen går främst ut på hur röstningen har sett ut under Melodifestivalens alla år. Tävlingarna från 1959 till 1998, med undantag för 1962 och 1993, avgjordes med hjälp av juryrösterna. Och tävlingarna 1999 till idag avgjordes/avgörs med både jury- och telefonröster. Eftersom det är endast juryarbetet som ligger i fokus, exkluderades alla tävlingar som inte valde ut sina vinnare enbart med hjälp utav jurygrupper. Därmed utgår den kvantitativa studien från resultaten hos den ”gamla” Melodifestivalen. I den musikanalytiska delen av uppsatsen används Björn Skifs ”Det Blir Alltid Värre Framåt Natten” som forskningsobjekt, och sedan jämförs resultatet från analysen med de resterande bidragen i startfältet. Resultatet av denna uppsats visar att det finns bevis för att juryn har följt ett beteendemönster, men den visar också belägg för det motsatta. Sammanfattningsvis argumenterar jag i uppsatsen att det finns en möjlighet att jurygrupper har följt ett beteendemönster vid deras bedömande av bidrag.