<p>Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet. Här har jag lagt fokus på fördelar/nackdelar med assistent, fördelar/nackdelar med integrering, föräldrakontakten och vad jag som lärare bör tänka på i mitt arbete med barn med infantil autism och Aspergers syndrom. </p><p>Genom detta arbete har jag bland annat kommit fram till att elever med Aspergers syndrom och infantil autism är väldigt lika oss i mycket men ändå väldigt olika. För att förstå och kunna hjälpa eleven krävs det mycket kunskaper inom området från mig som lärare och all annan personal som arbetar med eleven.</p>

Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet. Här har jag lagt fokus på fördelar/nackdelar med assistent, fördelar/nackdelar med integrering, föräldrakontakten och vad jag som lärare bör tänka på i mitt arbete med barn med infantil autism och Aspergers syndrom. Genom detta arbete har jag bland annat kommit fram till att elever med Aspergers syndrom och infantil autism är väldigt lika oss i mycket men ändå väldigt olika. För att förstå och kunna hjälpa eleven krävs det mycket kunskaper inom området från mig som lärare och all annan personal som arbetar med eleven.

Undersökningsgruppen består av fem patienter som behandlas för bipolära tillstånd. Syftet med studien är att kartlägga konceptualiseringens betydelse för att förhindra återfall i depressiva och maniska episoder utifrån följande begrepp: tidiga symtom, olika sårbarhets- och stressfaktorer, tanke- och beteendemönster samt copingstrategier. Undersökningen har skett vid två tillfällen med två till tre veckors mellanrum. Som stöd vid den första intervjun användes semistrukturerat frågebatteri med avsikt att kartlägga patientens livshistoria, symtombild, stressfyllda livshändelser och om det finns särskilda sådana som har haft en direkt betydelse för försämring, antingen åt det depressiva eller maniska hållet, och om återkommande händelser inverkar negativt på patientens sätt att hantera sin sjukdom. Vid den andra intervjun har individuella frågor ställts för att be om förtydliganden och kompletterande uppgifter.   Av resultatet framgår att avsaknad av konceptualisering ökar risken för återfall vid bipolär sjukdom. Det finns ett positivt samband mellan en individualiserad kartläggning av symtom, utlösande händelser inklusive stress och övertygelser och möjligheten att som patient själv kunna kontrollera och hantera sin sjukdom. Det finns också ett positivt samband mellan god insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med de tanke- och beteendemönster som patienten har utvecklat och användande av bra strategier i syfte att lindra, hämma eller skjuta upp depressiva och maniska perioder. Ett negativt samband redovisas mellan begränsad insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med tanke- och beteendemönster som hon utvecklat och användande av dåliga strategier.   Vidare framgår att patienterna genom erfarenhet har lärt sig att identifiera tidiga tecken på depression och mani. De har också god insikt om hur negativa livshändelser och inte sällan samtidigt förekommande stress på arbetet och privat är utlösande faktorer vid episoderna. Däremot saknas en motsvarande insikt om hur även positiva händelser med eller utan avbrott i den dagliga rytmen och personliga ageranden också kan vara den utlösande orsaken till insjuknanden. Av den modell för konceptualisering som redovisas i denna studie framkommer att för att kunna förebygga återfall bör den innefatta en förklaring av vilken form av stress som patienten är särskild sårbar för genom att klargöra sambandet mellan a) tidiga symtom särskiljt från senare depressiva och maniska symtom, b) livshändelser och olika former av stress som är utlösande orsaker till de affektiva episoderna, c) dysfunktionella tanke- och beteendemönster vars teman är ständigt närvarande i de stressfyllda livshändelserna och vid olika former av stress samt d) strategier med vilka man kan förebygga återfall.   Nyckelbegrepp: bipolära tillstånd, depressiva och maniska perioder, kognitiv konceptualisering, tidiga symtom, sårbarhets- och stressfaktorer, dysfunktionella tanke- och beteendemönster samt copingstrategier.

Med dagens teknik kan traditionella bilderböcker för barn återskapas i form av interaktiva applikationer. Detta gör att digitala element som animationer och ljudeffekter kan implementeras för att förstärka berättelsens budskap. Detta öppnar också upp för intressanta forskningsfrågor kring hur sådana applikationer, och deras interaktiva funktioner, bör utformas i den givna kontexten. I den här studien undersöks hur utformningen av en barnbokapplikation, med fokus på inlärning av känslor och empati, kan påverka den sociala interaktionen mellan den vuxna läsaren och barnet. För att förstå hur utformning av barnböcker och barnbokappar påverkar den sociala interaktionen under högläsning utfördes en omfattande teori- och litteraturstudie inom dessa områden. En state-of-the-art-analys utfördes även för att studera den nuvarande marknaden av barnbokappar. Detta ledde fram till studiens frågeställning: Vilka interaktiva element i en barnbokapplikation bidrar till ökad relevant social interaktion, och därmed uppmuntrar till inlärning av känslor och empati, mellan barn och vuxen? Frågeställningen undersöktes genom att en barnbokapp, baserad på barnboken ”Sammy hjälper till”, utvecklades och testades i en användarstudie där tre användartest utfördes; två test på förskolor i Stockholm och ett test där ett antal småbarnsfamiljer fick testa appen i hemmet under en veckas tid. Den utvecklade barnbokappen bestod av tre huvudsakliga interaktiva funktioner; diskussionsfrågor, interaktiva karaktärer och interaktiva områden. Resultaten visade att diskussionsfrågorna var de som bidrog mest till ökad social interaktion mellan barnet och den vuxne läsaren. De andra funktionerna varierade mer i hur de påverkade den sociala interaktionen och behöver därför utforskas vidare. En tydlig slutsats från studien är att det finns många viktiga faktorer att tänka på vid design och utformning av en barnbokapp med fokus på känslor och empati. Den sociala kontexten är viktig att tänka vid utformning av en app, liksom det åldersspann som appen är tänkt att riktas mot. Slutligen presenteras förslag på fortsatt forskning inom området. / With modern technology, traditional picture books for children can be recreated in the form of interactive applications. This opens up the possibility of implementing digital elements like animations and sound effects to reinforce the message of the story. This also opens up interesting research questions about how these applications, and their interactive features, should be designed in the given context. This study examines how the design of a children's book app (short for application), focusing on teaching and understanding emotions and empathy, can affect the social interaction between the adult reader and the child. A comprehensive literature study was conducted in order to understand how the design of picture books and book apps affects the social interaction during reading sessions. A state-of-the-art analysis was also conducted to study the current state of children’s book apps. This led to the main research question of the study: Which interactive elements in a children's book app help increase the relevant social interaction between child and adult? A children’s book app based on the Swedish picture book “Sammy helps out” was developed and tested in a user study where three user tests were conducted; two tests in preschool facilities in Stockholm and one test where a number of families with small children were asked to test the app in their homes for a week. The developed app consisted of three main interactive features called “discussion questions”, “interactive characters” and “interactive areas”. The results showed that the discussion questions were the largest contributors to increased social interaction between the child and the adult reader. The other functions were more varied in how they affected the social interaction and therefore need to be explored further. A conclusion from the study is that there are many important factors to consider in the design of a children’s book app focusing on emotions and empathy. The social context is important to keep in mind while designing an app, as well as the age range that the app is supposed to be marketed towards. Finally, suggestions for further research in the area are presented.

Syftet med studien är att öka förståelsen kring vädringsrelaterade beteenden i Sverige samt illustrera vad det har för betydelse för energianvändningen. Ge-nom att samla in enkätsvar från hushåll över hela Sverige samt beräkna ener-giförluster från dessa svar tas förslag fram på vädringstillägg för olika bo-stadstyper.Resultatet visar att småhus berörs betydligt mindre av vädring jämfört med lägenhetshus. Slutsatsen från studien är att alla bostadsbyggnader inte bör ha samma vädringstillägg.

Matval styrs av flera olika aspekter, vilket gör det komplext. Detta innebär också att det ofta är svårt att styra konsumenten att förändra sina matval till att bli mer hållbara. Studiens syfte är att ur ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur konsumenter resonerar kring matval idag och för framtiden. En kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer genomfördes för att skapa diskussioner i frågor om hållbarhet och matval. Resultatet är analyserat utifrån Belascos teori som utgörs av “Den kulinariska triangeln av motsättningar”. Resultatet visade att många låter priset styra över matvalen snarare än viljan att göra, vad de anser vara, ett bra val. Detta innebar också att en del informanter inte ansåg sig kunna ta det ansvar för hållbarheten de önskade. Vidare speglade identitet många av valen, där traditioner, vanor och personliga smakpreferenser var svåra att ge upp. Det framkom även att framtidens proteinkälla inte nödvändigtvis behöver vara vegetabiliskt, men att man gärna ser en mer hållbar produktion och konsumtion av kött som man är villig att ta del av, så länge en kost med kött inte är helt utesluten. Informanterna såg till exempel möjligheter i att äta kött odlat i laboratorium eller större tillgänglighet av viltkött. Studien visade att en förändring kräver tid. Pris framstod vara största faktorn som styr matval, vilket innebär att en prisförändring av hållbar mat skulle kunna bidra till ett aktivt ändrande av matval. / Several aspects impact our food choices, which makes it complex. This also implies that it is often difficult to control the consumers to change their food choices to become more sustainable. The aim of this study was to examine from a sustainability perspective how consumers reason about food choices today and for the future. A qualitative study was conducted using focus group interviews to discuss questions about sustainability and food choices. The result was analyzed from Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The result showed that for many people food choices were governed by price rather than the desire to make, what they consider, a good choice., For some informants this resulted in not being able to take responsibility for the sustainability they wanted. Moreover, identity reflected many of the choices, where tradition, habits and personal taste preferences were difficult to give up. It also appeared that the future protein source not necessarily needs to be vegetable, but the informants liked to see a more sustainable meat production and consumption that they were willing to support as long as meat could be included in the diet. The informants saw opportunities in eating lab grown meat or more available venison. Importantly, the study showed that change requires time and price appeared to be the biggest factor governing food choices, which means that price change could contribute to an active change in food choices.

Tekniken utvecklas kontinuerligt och vår miljö har gradvis blivit mer digitaliserad med åren. Numera finns det således en ständig närvaro av olika digitala enheter i våra liv, såsom smartphonen. Syftet med forskningsstudien är att undersöka hur användarens beteendemönster vid användning av smartphones påverkas av ett svartvitt tema. För att svara på forskningsmålet valde författarna till studien att undersöka hur unga vuxnas spenderade tid på sina smartphones digitala skärmar påverkas av ett svartvitt tema, samt hur unga vuxna upplever den spenderade tiden på deras smartphones digitala skärmar när dessa är inställda på ett svartvitt tema. Litteraturstudien, som baserades på tidigare forskning om visualisering och digitalt beroende, gav en grund för att analysera, förklara och diskutera de insamlade empiriska data. Studien genomfördes med en mixad metod, där kvantitativa data som samlades in från sju deltagare analyserades med hjälp av det statistiska analysprogrammet SPSS; och kvalitativa data som samlades in genom individuella intervjuer med de sju deltagarna analyserades tematiskt. Resultaten visade att användarnas spenderade skärmtid på deras smartphones minskade när de ställdes in på ett svartvitt tema. Således har gråskalan en signifikant effekt på den spenderade skärmtiden. Dessutom visade resultaten att enheten inte var lika tilltalande och intressant för användarna. Gråskalan påverkade dessutom användarnas förmåga att koncentrera sig när de använde smartphone-enheten samt att användarnas koncentration blev svårare att underhålla, och navigeringen på skärmarna blev mer komplicerad. / The technology is under continuous development and our environment has gradually become more digitalized over the years. Nowadays, thus, there is a constant presence of various digital devices in our lives, such as the smartphone. The purpose of the research study is to investigate how user’s behavior patterns of the use of smartphones is affected by a black and white theme. To answer the research aim, the authors of the study chose to investigate how young adults' spent time on their smartphones’ digital screens is affected by a black and white theme, and how young adults experience the time spent on their smartphones’ digital screens when these are set on a black and white theme. The literature review, which was based on previous research on visualization and digital addiction, provided a basis for analyzing, explaining and discussing the collected empirical data. The study was conducted using a mixed methods approach, where quantitative data collected from seven participants were analyzed using the statistical analysis program SPSS; and qualitative data collected through individual interviews with the seven participants were analyzed thematically. The findings showed that the users’ spent screen time on their smartphones was reduced when it was turned into black and white theme. Thus, the gray scale has a significant effect on the spent screen time.  In addition, the findings showed that the device was not appealing and interesting for the users. Furthermore, the gray scale affected the ability of the users to concentrate, when using the smartphone device. Users’ concentration became more difficult to maintain, and the navigation on the screens became more complicated.

"It's not a mask, it's an appendix". Reflections through text and moving image around the Beauty Community as a representative expression of individuality on the internet.  The Essay also contains thoughts around the authors artistical practice. / Documentation Photos of the Master Exam Exhibition "The Compliment Machine". The first edition of the essay was used as an appendix, complementary to the artworks.   Photographer: Jean Baptiste Béranger / Documentation Photo from the Essay Release organised 12 of april 2018 by fellow master students. The photo illustrates the presentation of the second and final edition of the essay. Photographer: Karolina Oxelväg / <p>The master work includes both a written and a performing part. </p><p>Masterarbetet består av en skriftlig och en gestaltande del.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

Bakgrund Attention-deficit hyperaktivitet disorder (ADHD) är en neurobeteendesjukdom som kännetecknas av tecken och symtom på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet som vanligtvis börjar i barndomen. ADHD kan kvarstå i vuxen ålder och orsakar försämringar i yrkesprestation och kamrat- och familjerelationer.  För att få en djupare insikt i patienternas upplevelser och erfarenheter vid någon form av hälsofrämjande åtgärder, kommer författarna att göra en litteraturöversikt utifrån patientperspektivet. Syfte Syftet var att studera upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder hos personer med ADHD Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt prioriterades som forskningsmetod med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna letades efter i PsycInfo och PubMed, med sökord som är adekvata för det aktuella syftet. En granskning utfördes av artiklarnas kvalitet för att vidare kunna kombineras i fyra huvudkategorier: nutrition, fysisk aktivitet, sömn och sjuksköterskeledda interventioner. Resultat Från fyra huvudkategorier skapades nio subkategorier, där ADHD-patientens upplevelser och erfarenheter framställs. Upplevda erfarenheter och upplevelser av interventioner kring fysisk aktivitet, nutrition, sömn och sjuksköterskeledda åtgärder skapar delaktighet och leder till minskning av ADHD-symtom. Patienterna upplevde att ett empatiskt förhållningssätt hos sjuksköterskor leder till förbättrad kommunikation och främjar relationer mellan patienter och vårdpersonalen som i sin tur leder till höjd effekt av de hälsofrämjande interventionerna och minskar följaktligen ADHD-symtomen. Slutsats Resultatet pekar på att hälsofrämjande interventioner har en allt igenom positiv effekt på personer med ADHD problematiken och deras upplevelser visar på att en utav viktigaste faktorerna är gruppgemenskapen och former av sjuksköterskeledda livsstilsförändringar, över lag alla former av handledning verkar vara gynnsamma för personer med ADHD och ett sätt med hjälp av de känner mindre av sina symtom. Handledning möjliggör att de lättare kan känna igen sina symtom och ändra på perspektivet så att de behåller fokus, vilket i sin tur möjliggör att de kan planera och slutföra sina vardagliga uppgifter trotts sina symtom. / Background Attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neurological behavioral disorder characterized by signs and symptoms of inattention, hyperactivity and impulsivity that usually begin in childhood. ADHD can persist into adulthood and cause deterioration in professional performance and peer and family relationships. To gain a deeper insight into patients' experiences and experiences with some form of health-promoting measures, the authors will make a literature review from the patient perspective.   Aim The purpose was to study perspectives and experiences of health-promoting measures in people with ADHD. Method A non-systematic literature review was prioritized as a research method with qualitative and quantitative design. The articles included in this literature review were searched in PsycInfo and PubMed, with keywords that are appropriate for the current purpose. A review of the quality of the articles was performed to be further combined into four main categories: nutrition, physical activity, sleep and nurse-led interventions.   Results From four main categories, nine subcategories were created, where the patient with ADHD experiences and experiences are presented. The perceived experiences and experiences of interventions around physical activity, nutrition, sleep, and nurse-led measures create participation and lead to reduction of ADHD symptoms, patients experienced that an empathic approach in nurses leads to improved communication and promotes relationships between patients and caregivers as in their luck leads to an increase in the efficiency of health-promoting interventions that consequently reduces ADHD symptoms. Conclusions The results indicate that health-promoting interventions have a thoroughly positive effect on people with ADHD problems and their experiences show that one of the most important factors is the group community and forms of nurse-led lifestyle changes, in general all forms of guidance seem to be beneficial for people with ADHD and a way of helping of them feel less of their symptoms. Supervision enables them to recognize their symptoms and change their perspective so that they stay focused, which in turn enables them to plan and complete their daily tasks despite their symptoms more easily.