<p>Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen. Samt vad man kan uppnå med det digitala skapandet, vilka fördelar/nackdelar som finns. För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett antal lärare från två olika gymnasieskolor, samt kompletterat med egna observationer från mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Jag har också gjort litteraturstudier och bearbetat dessa som bakgrund till mitt arbete. I mitt resultat har jag kommit fram till att de digitala verktygen har en plats i bildundervisningen på dessa skolor, dock inte i så stor utsträckning ännu som det borde vara utifrån målen. Idag används de mest som en tillgång i skissarbeten eller efterbehandling av bilder, snarare än att de ligger som fokus i utbildningen.</p>

<p>Today many different types of lock systems are used all over the world. Passwords, finger prints and magnetic strips are a few examples. When the key is a three dimensional object, lika a physical metal key, the security depends, in a high degree, on that you can’t copy the object without access to it. One approach to copying the object is photographing the object, and from these photographs create a copy. If you can only get photographs from one side of the object more information will be needed.</p><p>Methods for digital image processing have been examined to be able to answer the question; can an attack against an ordinary door lock be performed by taking photographs of the key that opens the lock, and from the pictures re-create the key? Focus lies on extracting as much information about the object as possible from the pictures. This is achieved by generating a high resolution image with more details than each of the original pictures in a low resolution image series.</p><p>The experiment has been performed with camera equipment that is inexpensive and easy to get hold of. This is done to show that the attack can be performed even with only basic camera equipment.</p> / <p>I låssystem av olika slag används en mängd olika typer av nycklar. Lösenord, fingeravtryck och magnetremsor är några exempel. Då nyckeln utgörs av ett tredimensionellt objekt, så som en metallnyckel, beror mycket av systemets säkerhet på att detta objekt inte kan kopieras utan tillgång till det. Ett tillvägagångssätt för att lyckas kopiera objektet är att ta fotografier av det och sedan utifrån dessa skapa en kopia. Här krävs ytterligare information om objektet om man exempelvis bara kan få tag i fotografier tagna från ena sidan.</p><p>Bildbehandlingsmetoder för digitala bilder har undersökts för att svara på frågan om en attack mot ett vanligt dörrlås kan utföras genom att på avstånd fotografera nyckeln som öppnar låset och sedan kopiera nyckeln utifrån bilderna. Fokus ligger på att extrahera så mycket information som möjligt ur bilderna genom att från en serie bilder generera en bild med mer detaljer än var och en av orginalbilderna.</p><p>Försök har utförts med billig och lättåtkomlig kamerautrustning för att visa en låg tekniknivå för vilken attacken kan utföras.</p>

<p>För att kunna rekonstruera en tredimensionell volym av en hjärna avbildad med hjälp av magnetresonanstomografi (MRI) behöver man korrigera varje snittbild i förhållande till varandra, beroende på oundvikliga rörelser hos den röntgade patienten. Detta förfarande kallas bildregistrering och idag använder man sig primärt av en metod där en bild utses till referensbild och därefter anpassas närliggande bilder, som antas ha en minimal avvikelse, till referensen.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att använda en annan metod vanligen utnyttjad inom datorseende för att estimera ett rörelsefält utifrån en vanlig videosekvens, genom att följa markörer som indikerar rörelse. Målet är att skapa en robust estimering av huvudets rörelse, som då kan användas för att skapa en mer noggrann korrigering och därmed också en bättre rekonstruktion.</p> / <p>Before reconstructing a three dimensional volume from an MR brain imaging sequence there is a need for aligning each slice, due to unavoidable movement of the patient during the scanning. This procedure is known as image registration and the method used primarily today is based on a selected slice being the reference slice and then registrating the neighbouring slices, which are assumed to be of minimal deviation.</p><p>The purpose of this thesis is to use another method commonly used in computer vision - to estimate the motion from a regular videosequence, by tracking markers indicating movement. The aim is to create a robust estimation of the movement of the head, which in turn can be used to create a more accurate alignment and volume.</p>

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar. Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning.

Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen. Samt vad man kan uppnå med det digitala skapandet, vilka fördelar/nackdelar som finns. För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett antal lärare från två olika gymnasieskolor, samt kompletterat med egna observationer från mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Jag har också gjort litteraturstudier och bearbetat dessa som bakgrund till mitt arbete. I mitt resultat har jag kommit fram till att de digitala verktygen har en plats i bildundervisningen på dessa skolor, dock inte i så stor utsträckning ännu som det borde vara utifrån målen. Idag används de mest som en tillgång i skissarbeten eller efterbehandling av bilder, snarare än att de ligger som fokus i utbildningen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Disputats, Stockholm 2005. / Sammanfattning på engelska med titeln: Photographic dreams and digital illusions : the use of altered photographs in the Swedish daily press, advertising, propaganda and art in the 1990s.

Sedan den digitala kameran kom, har det blivit allt vanligare att fotografer har en stor mängd bilder att gå igenom efter varje fotograferingstillfälle. Även om det finns program som kan hjälpa till att få en överblick och hålla reda på bilder, är det fortfarande en uppgift som tar tid och kan kännas tråkigt. Den här uppsatsen undersöker hur fotografens arbetsflöde ser ut kring bildsortering och urval av bilder, detta för att tillämpa en prototyp som förbättrar processen. Prototypen har utvecklats med hjälp av statistisk bildbehandling, i form av histogram för bildjämförelse och implementerat sortering av bilder efter histogramlikhet, en teknik som kan utveckla en fotografs arbetsflöde och ge dem en helt ny insikt i urvalet av sina bilder.

Detta arbete undersöker hur medianfilter kan anpassas för att användas i realtidsspel. Ett medianfilter är en bildbehandlingsalgoritm som går igenom varje pixel i en bild och ersätter den med medianvärdet av alla pixlar inom en viss radie. Två olika metoder för att anpassa medianfilter för realtidsspel jämförs. Den ena metoden använder en fast radie genom hela körningen, medan den andra metoden ändrar radie dynamiskt baserat på programmets FPS. Det som undersöks är vilken metod som är lämpligast att använda i realtidsspel. En implementation av ett medianfilter skapas med de två metoderna som ska jämföras. Mätningar görs på implementationen för att utvärdera problemet. Resultaten tyder på metoden som använder dynamisk radie är bättre lämpad för realtidsspel, men att det kan finnas orsaker till att använda båda metoderna. Något som skulle vara intressant att forska vidare på är olika metoder för att göra medianfiltret snabbare, till exempel genom att variera antal samplingspunkter.