Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens nervceller, vilket leder till att även musklerna förtvinar och dör. Intellektet förblir oftast intakt, vilket gör en drabbad människa medveten om de ständiga förlusterna i sjukdomsprocessen, både de fysiska och existentiella. Att drabbas av ALS och dess förluster upplevs dock olika för alla människor. Syftet med studien var därför att beskriva och belysa personers upplevelser av ALS och dess påföljande förluster. Studien är genomförd som en litteraturstudie som baseras på fem skönlitterära böcker, fyra självbiografier och en biografi. Dessa har lästs och granskats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att alla kvinnorna drabbades av fysiska, sociala och existentiella förluster och tillhörande konsekvenser. De mest framträdande känslorna var sorg och rädsla över den obevekliga sjukdomen och medföljande förluster. En slutsats av resultatet är att förlusterna påverkade och uppbringade skilda känslor hos kvinnorna, dock var vissa upplevelser likartade. Detta resultat kan bidra till att underlätta sjuksköterskans arbete med patienter som lider av ALS och liknande tillstånd, där omvårdnaden då kan bedrivas på ett bättre sätt på grund av den bättre kunskapen om kronisk, progressiv sjukdom.

No description available.

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig. Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

<p>Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.</p><p>Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.</p>

No description available.

No description available.

This Master’s thesis is connected to an interdisciplinary field between humanities and health care; “humanistic medicine” or “humanistic nursing”. The object of the investigation is nursing students’ experiences of reading fiction and autobiographies as course literature. In semi-structured interviews a group of students talk about their reading. A central issue is whether there is a difference in the way the students describe their reading of fiction during the nursing programme compared with their statements about their reading of other more scientific texts. Another question is if reading of fiction and autobiographies makes it possible for nursing students to develop compassion and empathy and if this has any impact, in the students’ opinion, on their future meetings with patients? According to Nussbaum and Rosenblatt the reading of fiction, especially novels, provides readers with the opportunity to identify and sympathize with narrative characters. These abilities could help the reader to understand the needs and aspirations of other human beings. The theoretical framework in the analysis of the interviews is based upon Nussbaum’s and Rosenblatt’s theories concerning the reader-text relation. The result of the investigation is that it is possible to understand nursing students’ explanations about what the reading of this special fictional course literature means to them in correlation with these theories. Reading fiction during nurse training gives insight and knowledge about individual experiences of illness and can, according to the informants, be a help in understanding future patients.

Människor blir dagligen påverkade från olika håll av utseendets betydelse för att bli lycklig och framgångsrik. Att ha ett annorlunda utseende kan förändra tillgången till världen och bemötandet från andra människor. Det finns en koppling mellan att ha psykologiska problem relaterat till en ansiktsförändring. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelsen av att leva med ett annorlunda utseende. Fem texter har analyserats enligt Granheim och Lundmans metod. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier med tillhörande subkategorier. Där framgår att människor med ett annorlunda utseende kan påverkas mer eller mindre av andra människors bemötande och att de kan utveckla strategier för att klara av vardagen. En ansiktsförändring kan leda till osäkerhet gällande kärleks- och vänskapsrelationer. Att inte se ut som alla andra påverkar även självkänslan och identiteten då ansiktet inte alltid stämmer överens med den person de är eller vill vara. Att förändra sitt utseende genom att välja operation kan leda till varierade känslor såsom oro, ångest, rädsla men även förväntning och förhoppning. Trots alla svårigheter dessa människor möter finns det även de som tycker att de positiva upplevelserna överväger de negativa. I diskussionen lyfts plastikkirurgernas något extrema tankar fram, detta för att det har visat sig att kirurgers åsikter har stor inverkan på framförallt ungdomars val gällande operation. Det är viktigt att som sjuksköterskor ge stöd till människor med annorlunda utseende. För att göra detta på bästa sätt krävs mer kunskap om dessa människors situation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier. Analysen grundas på Evans (2003) metod.Resultat: Analysen resulterade i fem teman: Att uppleva frustration och sorg, Stödets betydelse under sjukdomstiden, Att känna rädsla och oro, Självständighetens betydelse för välbefinnandet och En förändrad tillgång till livet. I temat: En förändrad tillgång till livet, har vi funnit fyra subteman: Upplevelser av sjukdomslidande, Att uppleva känslor av skam, Att uppleva en förändrad syn på livet och sig själv och Att vilja leva.Diskussion: Vid diagnostisering upplever patienterna ett livslidande då tillgången till livet ändras. Eftersom upplevelserna av situationen varierar måste sjuksköterskan etablera en vårdrelation med ett öppet sinne. Behovet av stöd är av stor vikt hos patienterna. Stödet hjälper till att lindra deras lidande samt ökar välbefinnandet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet. För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska. Böckerna lästes igenom ett flertal gången för att få en bild av helheten. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen hittades två teman, inre och yttre drivkraft mot hälsa, med fem tillhörande kategorier. Dessa kategorier var sjukdomsinsikt, inre kamp, tankar om framtid,vårdinsatser och omgivningens betydelse. Resultatet visar att kvinnorna inte blir friska bara genom att de får vård. Vården är en av de faktorer som medverkar till en vändning för kvinnan. Resultatet visar även att en individuell och holistisk vård är mycket viktigt.