Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

Syftet med det här arbetet är att undersöka högstadie- och gymnasielärares användande av utomhuspedagogik i biologi och naturkunskap. Arbetet undersöker vad lärarna ser för mervärden och utmaningar med utomhuspedagogik samt hur samarbeten ser ut mellan biologi eller naturkunskap och idrottsämnets undervisning utomhus. För att få svar på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisade antingen i naturkunskap eller biologi på gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visade att lärarna upplever ett flertal mervärden så som att eleverna får förståelse genom sammanhang, ökar sina prestationer på olika sätt samt att lärarna upplever förbättringar av det sociala klimatet till följd av undervisning utomhus. Lärarna möter även utmaningar i samband med utomhuspedagogiken. Organisatoriska hinder som tidsbrist och avstånd var de svårigheter som flest lärare upplevde. Som lösning på tidsproblemet samarbetar många av lärarna med idrott och hälsas undervisningen utomhus.

Hållbar utveckling är ett politiskt och omdebatterat begrepp, vars definition anses vara otydlig och motsättande. Lärande och utbildning för hållbar utveckling återfinns i flera av skolans läroplaner och kursplaner. Skolan har därigenom ett ansvar att undervisa för hållbar utveckling och belysa begreppet utifrån samtliga tre dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk. Studien kommer belysa lärarens syn på begreppet, lärarens målsättningar samt lärarens didaktiska val i undervisningen för hållbar utveckling.   Studien har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och undervisande lärare inom biologiämnet på grundskolan samt gymnasieskolan. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom en fenomengrafisk metod.  Resultatet påvisar en variation i beskrivningen av begreppet hållbar utveckling, där flertalet lärare beskriver begreppet utifrån den ekologiska dimensionen. Samtliga lärare vill bidra till att eleverna gör medvetna val, däremot skiljer sig undervisningsmetoderna för hållbar utveckling mellan lärare och skolor. Trots begreppets mångdisciplinära karaktär så undervisar en av de sju lärarna ämnesöverskridande. De övriga sex lärarna i studien integrerar undervisning för hållbar utveckling tillsammans med annat ämnesinnehåll i biologin.

En mängd olika ståndortsfaktorer påverkar trädens tillväxt. Några av dessa kan påverkas genom olika skogsskötselmetoder, t ex näringstillförsel. I ett flertal försök de senaste decennierna har skogsgödsling visat sig kunna öka tillväxten markant. Faktorer som inte är påverkbara, som t ex markens textur och markens jorddjup kan då bli begränsande för tillväxten eftersom en finkornig textur oftast är gynnsam ur tillväxtsynpunkt. Föreliggande undersökning syftar till att se om det finns en texturvariation inom en begränsad yta och dess effekter på tillväxten. Texturen undersöktes genom torrsiktning. Resultaten visar att det förelåg en stor variation av texturen på beståndsnivå och att det kan påverka tillväxten i kombination med andra begränsande faktorer såsom vattentillgång.

<p>Fisheries agencies around the Baltic Sea use hydroacoustics to assess stock sizes of herring and sprat. These assessments rely on the assumption that the acoustic properties of Baltic clupeids are the same as North Sea herring. This may lead to biased results, as system-specific differences in salinity and fish fat content may influence acoustic target strength. The acoustic properties of the Baltic clupeids were explored and a new relationship between target strength and fish length was developed (paper I). The intercept of this new relationship is 3.4 dB higher than normally used by the agencies. Applying this new relationship would reduce the acoustic stock biomass estimates by approximately 50%.</p><p>Diel variation in the vertical distribution of fish may influence acoustic abundance estimates. Fish body posture may influence target strength and if fish concentrate near the surface or bottom this may affect detectability by an echo sounder. A seabed-mounted, upward pinging echo sounder was used to study diel variation in vertical distribution, acoustic size distribution and abundance of fish (Paper II). Differences between day and night were substantial and it was concluded that night time acoustics are to be preferred, at least in our study area. The seabed-mounted echo sounder was also used to study fish swimming activity and vertical distribution in relation to light intensity and water temperature (paper III). Four phases of fish distribution were distinguished over the diel cycle (day, night, dawn and dusk). Acoustic tracking was used to estimate the swimming speed of individual fish. The speed varied among the diel periods and the greatest difference was observed between day and night with twice as high swimming speed during the day. Regression models were developed to investigate the effects of fish size and environmental factors (water temperature, light intensity at the sea surface and<i> in situ</i>, measured at the depth of the fish) on swimming speed. Fish size, light intensities and temperature were all significant variables in the models, with fish size being generally most important. These results have clear implications for fish bioenergetics models. Such models should account for seasonal, light-driven cycles in the activity-induced respiration estimates, in particular when modelling populations at high latitudes.</p><p>Vertical and horizontal fish distributions were studied from spring through autumn during two consecutive years (paper IV). The seasonal dynamics in vertical distribution patterns were consistent between years. Prior to thermocline formation, fish of all sizes concentrated near surface where water temperatures were higher than in the underlying water mass. During the summer period of pronounced thermal stratification, larger fish were found deeper than small individuals (including young-of-the-year fish), which remained close to the surface. In the autumn, when the thermal stratification diminished, the small fish moved somewhat deeper while larger individuals dispersed throughout the water column. Fish showed clear horizontal patchiness, but horizontal distributions were not significantly related to wind directions.</p>

<p>Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig). Andra förekommande alternativa idéer är inlärning (giraffen sträcker på sig och därför blir halsen längre) och anpassning (giraffen anpassar sig till en ny omgivning). Fem begrepp är centrala för att förstå helheten i evolutionsteorin; variation, överlevnad, ärftlighet, reproduktion och anpassning. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp för elevens förmåga att frångå en alternativ idé om evolution och uppnå en högre grad av vetenskaplighet i sin förklaring.</p>

<p>Human activities have caused acidification of freshwater systems on a large scale resulting in reduced species diversity and ecological functioning in many lakes and streams. However, many naturally acidic freshwater systems have also been found, for instance in northern Sweden. In regions where such naturally acidic aquatic ecosystems have prevailed over evolutionary periods, species diversity and ecological functioning are not automatically impaired due to possible adaptation to the putatively adverse environmental conditions. I studied species diversity patterns and ecological functioning in anthropogenically acidified, naturally acidic, circumneutral, and limed streams to test the adaptation hypothesis and examine the ecological effects of variation in naturally acidic water chemistry. Species diversity was studied using benthic macroinvertebrates, while functioning was modelled using the decomposition rates of leaf litter. In accordance with the evolutionary species pool hypothesis, species richness was reduced more strongly in regions with anthropogenic than natural acidity when compared to circumneutral streams, supporting the adaptation hypothesis. In contrast, the patterns in ecological functioning along the pH-gradients did not differ between regions with anthropogenic and natural acidity, likely resulting from compensation: the biomass of tolerant taxa probably increased which thus rescued the loss in functioning otherwise mediated by the more sensitive taxa. Furthermore, the naturally variable acidic water chemistry clearly supported distinct macroinvertebrate assemblages, as was reflected in differing patterns of species diversity and ecological functioning. Such naturally acidic waters that were rich in dissolved organic carbon supported higher ecosystem process rates and lower species diversity than waters that contained little dissolved organic carbon. Upon liming naturally acidic streams microbial leaf decomposition increased, whereas shredding decreased along with changes in shredder abundances. The abundance of large caddisflies decreased, while the abundance of small stoneflies increased. The results suggest that various types of benthic macroinvertebrates with varying levels of adaptation and tolerance inhabited the hydrochemically variable naturally acidic streams. The distributions of macroinvertebrates in response to different pH levels and differences in acid quality and how these distributions translate into varying patterns of species diversity and ecological functioning are worthy of further investigation. This will likely improve our understanding of how such naturally acidic streams and their biota can be successfully managed.</p>

<p>Dvärgflodhästen (<em>Hexaprotondon liberiensis</em>) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt.</p><p> </p><p>I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.</p><p>   </p><p>Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl. 16.00- 03.00. Ett protokoll fördes vart tionde minut och deras aktivitet antecknades. Dessa resultat sammanställdes i beskrivande text och jämfördes sedan med varandra i diagram. Diagram visade bland annat att Leah använde sin pool mest av alla, Anton var den mest aktiva och nyfikna medan Krakunia knappt rörde sin miljöberikning.</p><p> </p><p>Varför finns dessa skillnader? Har deras ålder, kön eller utseende på rummet någon betydelse? Hur skulle man kunna förbättra miljöberikningen i dvärgflodhästarnas rum? Eftersom de är utrotningshotade är det viktigt att man gör några åtgärder och försöker bevara deras naturliga miljö i den mån det är möjligt. Kan man med hjälp av djurparken återinföra dvärgflodhästar i naturen? Enligt en artikel skulle det kunna vara möjligt.</p><p> </p>

<p>Syntese av crocinderivater. Syntese av crocetin, både kjemisk og ved hjelp av mikroorganisme.</p>

<p>Det er syntetisert fire potensielle virkestoffer mot sopp. To av disse er fluorerte forbindelser.</p>